The pursuit of Sustainable Development Goals (SDGs) requires a transformative approach to energy systems, focusing on cleaner, reliable, and affordable energy services. This pursuit of achieving the SDG 7 goal of universal access to affordable and clean energy, can have numerous positive and negative implications on all other SDGs and their targets. This thesis project explores and addresses these interlinkages between SDGs and energy projects, highlighting the synergies and trade-offs of energy projects to contribute to achieving the SDGs. In this project, we propose a methodology and framework to facilitate the integration of the SDGs into the energy project planning and implementation phase. This framework is implemented into a tool called SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluationand Learnings) that is tailor-made to help energy practitioners identify potential trade-offs and synergies, and develop strategies to maximize positive impacts and minimize negative ones by prioritizing the SDGs that are relevant to their projects. The proposed methodology also takes into consideration the growing importance of Environmental, Social, and Governance (ESG) reporting, ensuring that energy projects align with sustainable practices and societal expectations. Three case studies - one Wind energy projectand two district heating projects, all in France, are utilized to test the SDGs-PROPEL tool. It also incorporates feedback from technology experts working in District Heating and Cooling(DHC) and wind energy in energy companies and academia. The tool was also tested by studentsat the master’s level at KTH Royal Institute of Technology. The proposed methodology in the SDGs-PROPEL tool can be used by any energy practitioner for building a robust testing process for their tools and, in turn, help address some of the challenges of integrating SDGs with energy projects by providing a structured approach to incorporating the SDGs into theplanning and implementation phase of the energy projects. In conclusion, this paper emphasizes the significance of incorporating the SDGs into energy projects as a means to drive sustainable development. By enabling companies to assess the environmental, social, and economic impacts of their energy initiatives, this integration plays a crucial role in addressing critical global issues like climate change, poverty reduction, and energy access. / Strävan efter hållbara utvecklingsmål (SDG) kräver ett transformativt förhållningssätt till energisystem, med fokus på renare, pålitliga och överkomliga energitjänster. Denna strävan efter att uppnå SDG 7-målet om universell tillgång till hållbar energi, kan ha många positiva och negativa konsekvenser för alla andra SDG och deras mål. Detta avhandlingsprojekt utforskar och tar upp dessa kopplingar mellan SDG och energiprojekt, och belyser synergierna och avvägningarna mellan energiprojekt för att bidra till att uppnå SDGs. I det här projektet föreslår vi en metod och ett ramverk för att underlätta integrationen av SDGs i energiprojektets planering och genomförandefas. Detta ramverk är implementerat i ett verktyg som kallas SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluation and Learnings) som är skräddarsytt för att hjälpa energiutövare att identifiera potentiella avvägningar och synergier, och utveckla strategier för att maximera positiva effekter och minimera negativa. genom att prioritera de SDG som är relevanta för deras projekt. Den föreslagna metoden tar också hänsyn till den växande betydelsen av miljö-, social- och styrelserapportering (ESG), vilket säkerställer att energiprojekt överensstämmer med hållbar praxis och samhälleliga förväntningar. Tre fallstudier - ett vindenergiprojekt och två fjärrvärmeprojekt, alla i Frankrike, används för att testa SDGs-PROPEL-verktyget. Den innehåller också feedback från teknikexperter som arbetar med DHC och vindenergi i energiföretag och akademi. Verktyget testades även av studenter på masternivå vid Kungliga Tekniska Högskolan. Den föreslagna metoden i SDGs-PROPEL-verktyget kan användas av alla energiutövare för att bygga en robust testprocess för sina verktyg och i sin tur hjälpa till att hantera några av utmaningarna med att integrera SDGs med energiprojekt genom att tillhandahålla ett strukturerat tillvägagångssätt för att införliva SDGs in i planerings- och genomförandefasen av energiprojekten. Sammanfattningsvis betonar detta dokument betydelsen av att införliva SDGs i energiprojekt som ett sätt att driva hållbar utveckling. Genom att göra det möjligt för företag att bedöma de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna av sina energiinitiativ, spelar denna integration en avgörande roll för att ta itu med kritiska globala frågor som klimatförändringar, fattigdomsminskning och tillgång till energi.

There is a growing demand for climate reporting of digital solutions and Internet services. However, the impacts of data transmission have historically been the least studied part of the ICT sector and in the few studies that exist, the magnitude of Internet energy intensity varies by a scale as large as 20,000. This indicates that the assessment of network traffic is a complex task, and there is currently no consensus of how to correctly assess it.  In an attempt to guide process development within the area, this report sought to identify and address potential challenges with assessing the environmental impact of network traffic during its life cycle. This was completed through a combination of a literature review and semi-structured interviews with experts in the field. Several areas in the form of knowledge gaps, unsolved methodological issues, and areas in need of further development were identified and addressed.  Eight key challenges were identified and relate to the areas of system boundaries, data collection methods, energy intensity metrics, transparency and data availability, age of data, allocation procedures, assumptions on inventory level, and impact categories. In an attempt to address said challenges, several suggestions on how to proceed were presented, as well as areas in need of further investigation. It was furthermore found that the sector should strive to agree upon a number of parameters of significance to enable future harmonized studies of the environmental impact of network traffic during its life cycle. / Efterfrågan på klimatrapportering av digitala lösningar och Internettjänster ökar allt mer. Samtidigt är effekterna av datatrafik historiskt sett den minst studerade delen av IKT-sektorn, och i de få studier som finns varierar storleken på Internets energiintensitet med en skala på 20 000. Detta indikerar att bedömningen av nätverkstrafik är en komplex uppgift, och i nuläget saknas en konsensus kring hur det bäst kan mätas.  I ett försök att vägleda processutveckling inom området försökte rapporten identifiera och analysera potentiella utmaningar som kan uppstå när man bedömer miljöpåverkan av nätverkstrafik under dess livscykel. Med en kombination av en litteraturstudie och halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med experter inom forskningsområdet identifierades och behandlades ett flertal områden i form av kunskapsluckor, olösta metodologiska frågor och områden i behov av vidareutveckling.  Resultatet visade att åtta utmaningar av hög relevans existerar inom områdena systemgränser, datainsamlingsmetoder, energiintensitetsmätvärden, transparens och datatillgänglighet, snabb teknikutveckling, allokering, antaganden och miljöpåverkningskategorier. I ett försök att ta itu med de nämnda utmaningarna presenterades ett flertal förslag till lösningar samt områden som behöver undersökas ytterligare i framtiden. Det konstaterades dessutom att sektorn behöver sträva efter att enas om ett antal parametrar av betydelse för att möjliggöra framtida harmoniserade studier av nätverkstrafikens miljöpåverkan under dess livscykel.

Today, the role of higher education institutions (HEIs) is education, research, and to contribute to society. The requirement of contributing to society especially requires that the institutions contribute to sustainable development. It is therefore relevant to analyse how HEIs can address and contribute to sustainability and sustainable development. The purpose of this thesis is twofold. Firstly, it aims to analyse the impact that HEIs have on sustainable development by identifying and mapping indicators of impact. Secondly, it aims to illustrate with the empirical case of a technological university in Sweden - the studied technological university is KTH Royal Institute of Technology. The study was conducted as an exploratory single-case study. The study's data consists of qualitative interview data as well as quantitative secondary data. The secondary data was collected from a variety of sources at KTH, including its development plan, objective plans, vision, business plans, annual reports, progress reports on objectives, and follow-up reports. The qualitative data was collected through 11 semi-structured, open-ended interviews with faculty and employees at KTH. The study finds that HEIs - through various sustainability actions in their activities education, research, and collaboration and outreach - can achieve impacts such as pro-environmental behaviour and sustainable development. These measures related to all three pillars of sustainability. The HEIs' impact can be identified through indicators such as number of courses on sustainability and sustainable development and share (%) of the total external funding for research that supports research in the sustainability field. As for KTH specifically, the study shows that KTH is able to impact the areas of environmental, social, and economic sustainability and that the impact can be direct, indirect, short-term, long-term, intended, and positive. / Idag innefattar uppdraget för lärosäten för högre utbildning forskning, utbildning och att bidra till samhället. Uppdraget att bidra till samhället kräver specifikt att lärosätena bidrar till hållbar utveckling. Det är därför relevant att analysera hur lärosäten för högre utbildning kan hantera och bidra till hållbarhet och hållbar utveckling. Denna avhandling har två syften. För det första syftar avhandlingen analysera lärosätenas påverkan på hållbar utveckling genom att identifiera och kartlägga indikatorer på effekt. För det andra syftar avhandlingen exemplifiera och illustrera det första syftet med ett empiriskt fall av ett tekniskt universitet - det studerade universitetet är Kungliga Tekniska Högskolan. Studien genomfördes som en utforskande fallstudie där ett fall studerades. Studiens data består av både kvalitativ intervjudata och av kvalitativ och kvantitativ sekundärdata. Datat samlades in från två olika beviskällor - dokumentation och intervjuer. När det gäller dokumentationen samlades data och information in från en mängd olika dokument från KTH, inklusive dess utvecklingsplan, målplaner, vision, affärsplaner, årsrapporter, lägesrapporter och uppföljningsrapporter. Gällande intervjuerna genomfördes 11 halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjupersonerna bestod av lärare och anställda från olika kontor och avdelningar vid KTH. Studien visar att lärosäten för högre utbildning, genom olika hållbarhetsåtgärder i sin verksamhet kring utbildning, forskning och samarbete, kan uppnå effekter såsom miljövänligt beteende och hållbara livsstilar, minskning av koldioxidpåverkan, ekonomisk tillväxt, jobbskapande, kunskapsutbyte och ekonomiska och sociala fördelar. Tillsammans täcker dessa effekter alla tre typer av hållbarhet, vilket i sin tur innebär att lärosäten kan bidra till en hållbar utveckling i samhället. Lärosätenas påverkan kan identifieras genom indikatorer såsom antal kurser om hållbarhet och hållbar utveckling och andelen (%) av den totala externa forskningsfinansieringen som stödjer forskning inom hållbarhetsområdet. När det gäller KTH specifikt visar studien att KTH kan påverka områdena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt att effekterna kan vara direkta, indirekta, kortsiktiga, långsiktiga, avsedda och positiva.