As the environmental crises have increased around the world in the past decades, companies have become more aware of the importance of sustainability and social responsibility. While large companies are required by law to perform sustainability reports, small companies do so on a voluntary basis. The purpose of this study is: (1) To investigate what factors affect the quantity of sustainability reporting amongst small, Swedish listed companies; and (2) To investigate how sustainability reporting has developed over the years in small, Swedish listed companies. A quantitative method with cross-sectional and longitudinal design was used in this study. Annual and/or sustainability reports and financial information from 53 companies were collected and examined. Furthermore, we conducted a content analysis with an index of keywords to quantify data from the annual and/or sustainability reports based on predetermined categories. The results show that there is a positive relationship between voluntary sustainability reporting and firm size amongst small, Swedish listed companies. No other relationships were detected in this study. The results further show a remarkable increase in sustainability reporting when studying the years of 2012, 2016 and 2020.

I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. / In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Att uppnå balans är en viktig aspekt inom hållbarhetsredovisning, trots detta är det inte ovanligt att företagens hållbarhetsrapporter är i en obalans. Det har visat sig vara en överrepresentation av positiva händelser i dessa rapporter. Tidigare forskning har visat att legitimitetsteori ligger till grund för upprättandet av en hållbarhetsrapport och förklarar varför företag väljer att presentera negativa händelser. Det finns incitament för företag att presentera negativa händelser, då det skapar legitimitet gentemot företagens intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av negativa händelser som presenteras och hur företag presenterar negativa händelser. Genom en kvalitativ innehållsanalys sker en branschjämförelse för att identifiera eventuella mönster och skillnader. Det empiriska materialet består av en kvalitativ innehållsanalys som tillämpats på nio företag inom branscherna dagligvaruhandel, IT-och telekom och byggbranschen. Hållbarhetsrapporter från samtliga bolag har analyserats och sedan har all data kodats med hjälp av ett kodningsschema där strategier och kategorier har identifierats. Utformning av kodningsschemat präglades av tidigare forskning och lagtext där tidigare definierade legitimeringsstrategier och kategorier identifierats. Strategierna som identifierats från tidigare forskning var marginalisering, avskiljande, rationalisering, korrigerande åtgärder samt återge fakta. Resultatet påvisar att samtliga strategier framtagna från tidigare forskning kunde identifieras i studiens empiriska material. Där vissa strategier förekom mer frekvent än andra. Det var även möjligt att urskilja mönster inom och mellan branscherna, framför allt inom dagligvaruhandeln fanns ett samförstånd i hur negativa händelser presenteras och vilket område dessa berörde. De typer av negativa händelser som presenterades har även identifierats som småskaliga händelser. / Balance plays a key role in sustainability reporting, despite this it has been shown that there is an overrepresentation of the positive aspects. This indicates an imbalance in sustainability reporting. The legitimacy theory is the foundation in sustainability reporting and explains why companies choose to disclose. It has been shown that incentive to disclose negative aspects exists, because it provides the companies with legitimacy towards stakeholders. The purpose of this study was to examine which type of negative events companies choose to disclose and how companies choose to disclose information concerning negative events. Further the aim was to do an industry comparison, in order to identify patterns and differences. A qualitative content analysis was conducted and applied to nine companies, in the food industry, IT &- telecom and the construction industry. The sustainability reports from all the companies, got analyzed and then coded with the help of a coding scheme. The coding scheme helped identify the companies strategies and categories of the negative events. The coding scheme was conducted with previous research and laws as a base. The results show that all the strategies from earlier research could be identified, and those strategies were marginalization, authorization, indicating facts, rationalizing and corrective action. Some strategies occurred more frequently than others. Some patterns were identified, both within the industries and between the industries. Especially in the food industry, there was a consensus on how the negative events were to be presented and within which area. Further, the result showed that the negative events that were presented, could be identified as insignificant events.

Title: International standards in sustainability reports: The differences in applicationbetween the EU and the USA. Level: Bachelor Authors: Anna Wallberg & Sofia Lundgren Supervisor: Jan SvanbergDate: 2024 – January Background: Non-financial accounting and reporting is relevant in today's societybecause society has become more aware and involved in sustainability issues. Researchers and decision-makers have difficulty agreeing on what is essential in nonfinancial reporting, thus different methods have arisen from different directives, whichresult in complicated consequences. Purpose: To analyze information within non-financial reporting in the US, and examinedifferences in the use of methods. The study is based on GRI standards against SASB'sguidelines. Method: The study uses a quantitative method and a deductive approach to examinenon-financial information from the US. Results & Conclusion: Policies and objectives are equally essential between GRI andSASB, however, a difference can be detected in the substantial effects that are reported. The study found a clear contrast in the materiality of the non-financial reports, and theydepend on the direction the standardization organizations choose to focus on. Contribution: The study has contributed to the research area by showing that there arelarge differences in information, regarding the substantial effects in environmentalreporting regarding the non-financial reports. Continued research: One recommendation is to carry out an in-depth study, whichexamines the underlying factors why companies choose not to report all substantialeffects in their non-financial reports. Keywords: Corporate social responsibility (CSR), ESG, SASB, Global reportinginitiative (GRI), Sustainability reporting / Titel: Internationella standarder inom hållbarhetsrapporter: Skillnaderna inomtillämpningen GRI och SASB:s ramverk i USA Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wallberg och Sofia Lundgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 - Januari Bakgrund: Icke-finansiell redovisning och rapportering är aktuellt i dagens samhälle pågrund av att samhället har blivit mer medvetet och involverad i hållbarhetsfrågor. Forskare samt beslutsfattare har svårt att enas om vad som är väsentligt inom ickefinansiell rapportering, därmed har olika metoder uppstått från skilda direktiv, somresulterar i komplicerade konsekvenser. Syfte: Att analysera upplysningar inom icke-finansiell rapportering i USA, samtundersöka skillnader inom användandet av metoder. Studien utgår från GRI-standarderkontra SASB:s riktlinjer. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats för attundersöka icke-finansiell information från USA. Resultat och slutsats: Policys och mål är likvärdigt väsentlig mellan GRI och SASB,dock kan skillnader upptäckas i de substantiella effekterna som påverkar och rapporteras. Studien upptäckte en tydlig kontrast när det gäller väsentligheten i de ickefinansiella rapporterna, och dessa beror på den inriktningstandardiseringsorganisationerna väljer att fokusera på. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet genom att visa attdet finns stora skillnader inom upplysningar, när det gäller de substantiella effekterna imiljörapportering beträffande de icke-finansiella rapporterna. Förslag till fortsatt forskning: En rekommendation är att uträtta en fördjupande studie,som undersöker de bakomliggande faktorerna till varför företag väljer att inte rapporteraalla substantiella effekter i sina icke-finansiella rapporter. Nyckelord: CSR, ESG, SASB, GRI, hållbarhetsrapportering

Background: Interest in CSR has increased among investors and other stakeholders. They usually require the company to work sustainably, which makes the incentive to invest in ESG activities greater. Legitimacy theory and stakeholder theory suggest that the overall ESG rating should have a positive impact on the company's profitability. However, there is no consensus among previous studies on whether there is a significant relationship between the overall ESG rating and profitability, which creates a research gap. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is any significant relationship between the total ESG rating and profitability among the companies listed on the OMX Stockholm Large Cap. The study examines whether there is a significant relationship between the total ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE. Method: The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The data collection has been done using the Refinitiv Eikon database for the overall ESG rating and Retriever Business for ROA and ROE. The statistical program used in this study is Jamovi and this program is used to perform all statistical tests. A total of 113 companies are examined with data for the financial year 2022. Conclusion: The study's results answer the study's questions and no significant relationship between the ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE is demonstrated. The result indicates a weak positive relationship between the ESG rating and profitability, but the relationship is not significant. / Bakgrund: Intresset för CSR har ökat bland investerare och andra intressenter. De ställer oftast krav på att företaget ska arbeta hållbart, vilket gör incitamentet att satsa på ESG-aktiviteter större. Legitimitetsteori och intressentteori tyder på att det totala ESG-betyget bör ha en positiv påverkan på företagets lönsamhet. Däremot råder det ingen konsensus bland tidigare studier om huruvida det finns ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet vilket skapar ett forskningsgap. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet bland företagen noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studien undersöker om det föreligger ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyg och lönsamheten i form av ROA och ROE. Metod: Metoden som används i denna studie är en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av databasen Refinitiv Eikon för det totala ESG-betyget och Retriever Business för ROA och ROE. Statistiska programmet som används i den här studien är Jamovi och detta program används för att genomföra samtliga statistiska tester. Totalt undersöks 113 företag med data för räkenskapsåret 2022. Slutsats: Studiens resultat besvarar studiens frågeställningar och inget signifikant samband mellan ESG-betyget och lönsamheten i form av ROA och ROE påvisas. Resultatet tyder på ett svagt positivt samband mellan ESG-betyget och lönsamheten men sambandet är inte signifikant.

Bakgrund: Under de två senaste decennierna har efterfrågan på hållbarhetsinformation ökat vilket har lett till införandet av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering, exempelvis genom Direktiv 2014/95/EU. Till följd av tvingande hållbarhetsrapportering måste företag implementera hållbarhetsstyrning för att efterleva kraven på hållbarhetsrapportering.  Syfte: Syftet med studien är att förklara hur hållbarhetsstyrning i företag har påverkats till följd av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering och hur hållbarhetsstyrning har påverkat rapporteringskvaliteten på hållbarhetsinformation. Metod: En kvantitativ metod genom innehållsanalys och kvasiexperiment ligger till grund för studien. Innehållsanalysen genomförs på tio svenska börsnoterade företags års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåren 2013–2022.  Resultat: Resultatet visar att tvingande reglering har ett positivt samband med hållbarhetsstyrning. Kulturella-, administrativa- och cybernetiska kontroller har haft störst ökning till följd av tvingande reglering. Vidare förekommer ett positivt samband mellan hållbarhetsstyrning och rapporteringskvalitet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen om sambandet mellan hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering. Vidare bidrar studien med metodologiskt bidrag genom ett konstruerat hållbarhetsstyrningsindex. / Background: Increasing demand for sustainability information during the last two decades has led to enactment of mandatory sustainability reporting, for example through Directive 2014/95/EU. As a result of mandatory sustainability reporting, companies must integrate sustainability management control systems to comply with reporting requirements.  Purpose: The purpose of this paper is to explain how sustainability management has been affected due to mandatory reporting on sustainability and how sustainability management has affected the quality of sustainability reporting. Research method: The study applies a quantitative method through content analysis and quasi-experiments. The content analysis is carried out on ten Swedish listed companies’ annual- and sustainability reports for the fiscal years 2013-2022. Results: The result shows that mandatory regulation has a positive relationship with sustainability management. Cultural-, administrative- and cybernetic controls have had the greatest increase due to mandatory regulation. Furthermore, there is a positive relationship between sustainability management and reporting quality.  Contributions: This study contributes to the literature on the relationship between sustainability management and sustainability reporting. It also makes a methodological contribution through a constructed sustainability management control index.

As the scientific community and organizations increase their investments in sustainable development, the phrase is increasingly being used deceptively. To be sustainable, one must examine all three aspects, namely environmental, social, and economic. The release of sustainability reports has generated a vast amount of data regarding company sustainability practices. This data demands time and effort to evaluate and extract meaningful information. This research aims to create criteria that include a list of keywords for analyzing sustainability reports. Using these criteria, a proposed application based on the concepts of Extract, Transform, Load (ETL) was developed to automatize the process of data analysis. The results generated by the ETL tool can be used to conduct qualitative and quantitative assessments of the organization’s sustainability practices as well as compare the transparency in sustainability reporting across different industries.

Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit alltmer essentiellt för företag, men graden som det används varierar. Företag kan använda sig av hållbarhetsrapportering för att legitimera sin verksamhet och mängden information i rapporter kan användas för att påverka läsaren. Stigmatiserade företag presterar sämre inom hållbarhet och anses vara misskrediterade av omgivningen. Det skapar incitament för stigmatiserade företag att använda hållbarhetsrapportering för att förbättra deras anseende mot intressenter. Det är därav intressant att undersöka om mängden hållbarhetsrapportering varierar mellan olika företagstyper. Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida mängden hållbarhetsrapportering skiljer sig mellan stigmatiserade och icke-stigmatiserade svenska företag. Metod: Den här studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som undersökt svenska noterade företag. Studien har en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån en litteraturgenomgång. Data har samlats in från företags hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Mängd hållbarhetsrapportering operationaliserades till fyra mått; antal sidor, antal ord, samt antal sidor och ord i hållbarhetsrapporten relativt årsredovisningen. Slutsats: Studiens resultat visade att det inte fanns någon skillnad i mängden hållbarhetsrapportering mellan stigmatiserade- och icke-stigmatiserade företag. Däremot hittades ett samband mellan mängd och kontrollvariablerna storlek, lagstadgad hållbarhetsrapport, fristående hållbarhetsrapport. / Introduction: Sustainability reporting has been increasingly essential for firms, however, to the degree to which it is used varies. Firms can use sustainability reporting to legitimize their business and use the quantity of information presented in the reports to influence the reader. Stigmatized firms have been found to perform poorly within sustainability and they are considered to not act according to society’s expectations. It generates incentives for stigmatized firms to use sustainability reporting in order to improve their reputation among stakeholders. It is thereby of interest to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between different firm types. Purpose: The aim of this study is to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between stigmatized and non-stigmatized Swedish firms. Method: This is a quantitative cross-sectional study on listed Swedish companies. The study has a deductive approach where a hypothesis is formulated based on a literature review. Data has been collected from companies´ sustainabilityreports and annual reports. Quantity of sustainability reporting was operationalized into the four measures number of pages, number of words, and number of pages and words sustainability reporting relative to the annual report. Conclusion: The result of the study shows that there was no difference in the quantity of sustainability reporting between stigmatized- and non-stigmatized firms. However, a relationship was found between the quantity of sustainability reporting and the control variables firm size, statutory sustainability report and external sustainability report.

Korruption är ett problem som påverkar samhällen över hela världen. Företag spelar en viktigroll i kampen mot korruption. För företag är hållbarhetsredovisningen ett sätt att visa ochförklara vad företaget har åstadkommit i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling.Tidigare studier tyder på att det finns en brist på transparens och att sekretessnivån är höggällande korruption. Studierna tyder även på att olika faktorer kan påverka mängdenantikorruption som avslöjas inom hållbarhetsredovisningarna. Denna uppsats syfte är därföratt ta reda på vilken information om antikorruption som upplyses i hållbarhetsredovisningarinom företag som är noterade på Nasdaq Stockholm samt att utforska hur olika faktorerpåverkar mängden information som avslöjas i företagens hållbarhetsredovisningar. För attförklara avslöjanden om antikorruptionsupplysningar används legitimitetsteorin ochintressentteorin som synsätt. Uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt baseras på enkvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats och genomfördes med ettslumpmässigt urval på 96 företag som tillämpar GRI-standards i sin hållbarhetsredovisning.Resultatet visar transparens när det gäller att företag informerar och utbildar omantikorruption, men det finns brister i transparens när det gäller riskanalyser och åtgärder somföretaget skulle ha tagit vid korruptionsrelaterade aspekter. Vidare konstaterar uppsatsen attföretagsstorleken är en betydande faktor på mängden antikorruptionsupplysningar somavslöjas, detta innebär att större företag redovisar mer och mer utförligt information.Uppsatsen bidrar till forskning om kampen mot korruption i företagets sociala ansvar.Dessutom bidrar uppsatsen med kunskap om antikorruptionsupplysningar som är en del avhållbarhetsrapporteringen inom svenska företag, som är kopplat till GRI 205-standarden.Uppsatsen tillhandahåller nya empiriska data. / Corruption is a problem that affects societies all over the world where companies play animportant role in the fight against corruption. Sustainability reports are a way for companiesto show and explain what they have achieved in their work for a long-term sustainabledevelopment. Previous studies indicate that there is a lack of transparency and that the levelof secrecy regarding corruption is high. They also suggest that different factors can influencethe amount of anti-corruption that is disclosed in the sustainability reports. This essaytherefore aims to find out what information about anti-corruption is disclosed in sustainabilityreports within companies that are listed on Nasdaq Stockholm and to explore how differentfactors affect the amount of information disclosed in the companies' sustainability reports. Toexplain disclosures of anti-corruption information, the legitimacy theory and the stakeholdertheory are used as approaches. The paper's methodological approach is based on aquantitative content analysis with a deductive research approach and was carried out with arandom sample of 96 companies that apply GRI standards in their sustainability reporting.The result shows transparency when it comes to companies informing and educating aboutanti-corruption, but there are gaps in transparency when it comes to risk analyzes andmeasures that the company would take in the event of corruption-related aspects.Furthermore, the paper states that company size is a significant factor in the amount ofanti-corruption information that is disclosed, this means that larger companies report moreand detailed information. The paper contributes to research on the fight against corruption incorporate social responsibility. In addition, the paper contributes knowledge ofanti-corruption disclosures as part of sustainability reporting within Swedish companies,which is linked to the GRI 205 standard. Hence, the paper contributes by providing newempirical data.

Bakgrund: I samband med att näringslivet och samhället i stort strävar mot en hållbar utveckling blir kraven på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande större. För att lyckas driva på en hållbar utveckling är det relevant att stora samhällsaktörer visar på engagemang. Viktiga aktörer som med hänsyn till att de verkar i en förtroendekänslig bransch är banker. I bankens strävan mot att bedriva hållbart företagande och visa engagemang i arbetet mot en hållbar utveckling upprättas det en hållbarhetsredovisning. En hållbarhetsredovisning är bred i sitt innehåll och har ett flertal användningsområden varav den fyller olika syften inom ett företag och därmed kan den inneha ett antal interna roller. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hållbarhetsredovisningens interna roller i form av att verka som en hållbarhetsmotor, uppföljning- och profileringsdokument,utifrån en banks interna perspektiv i relation till en förbättringsprocess av en banks hållbarhetsredovisning.  Metod: För att undersöka detta används bankens hållbarhetsredovisningar samt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med en hållbarhetsredovisningschef och två hållbarhetsspecialister inom en stor, svensk bank. Resultat: Studiens resultat visar att Banken uppfattar tre interna roller som hållbarhetsredovisningen innehar varav dessa är hållbarhetsmotor, uppföljning- och profileringsdokument. Hållbarhetsmotor i den aspekt att hållbarhetsredovisningen tillsammans med ett företags strategi, mål och visioner hjälper till att driva hållbarhetsarbetet framåt. Rollen som uppföljningsdokument innebär att den verkar som ett underlag för banken att använda till kontroller och utvärdering. Hållbarhetsredovisningen kan också ses som ett profileringsdokument i syfte att stärka ett företags identitet och visa upp både internt och extern vad som genomförs och planeras inom hållbarhetsarbetet. Resultatet från intervjuerna avslöjar också svårigheter för banken med att nå ut internt med hållbarhetsredovisningens syfte och att kommunikation är ett sätt att motverka den utmaningen. Utöver de tre nämnda rollerna visar studien även på att ramverk, däribland Principle for Responsible Banking (PRB) and Task force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD) är av stor betydelse för bankens hållbarhetsredovisnin / Background: In connection with the business community and society as a whole striving for sustainable development, the demands on economic, social and environmental responsibility become greater. In order to succeed in driving sustainable development, it is relevant that major societal actors show commitment. Important players who, given that they operate in a trust-sensitive industry, are banks. In the bank's efforts to conduct sustainable business and show commitment in the work towards sustainable development, a sustainability report is prepared. A sustainability report is broad in its content and has several areas of use, of which it fulfils different purposes within a company and thus it can have several internal roles. Purpose: Purpose of this study is to explore the internal roles of the sustainability report in the form of acting as a sustainability engine, follow-up and profiling document, from a bank's internal perspective in relation to an improvement process of a bank's sustainability report. Method: To investigate this, the bank's sustainability reports and a qualitative method with semi-structured interviews are used. These interviews were conducted with a sustainability accounting manager and two sustainability specialists within a large Swedish bank. Results: The results of the study show that the Bank perceives three internal roles held by the sustainability report, of which these are the sustainability engine, follow-up and profiling documents. Sustainability engine in the aspect that the sustainability report together with a company's strategy, goals and visions help to drive sustainability work forward. The role as a follow-up document means that it acts as a basis for the bank to use for controls and evaluation. The sustainability report can also be seen as a profiling document in order to strengthen a company's identity and show both internally and externally what is being implemented and planned within the sustainability work. The results from the interviews also reveal difficulties for the bank in reaching out internally with the purpose of the sustainability report and that communication is a way of counteracting that challenge. In addition to the three roles mentioned, the study also shows that frameworks including the Principle for Responsible Banking and Task force 6on Climate-related Financial Disclosure are of great importance for the bank's sustainability reporting.