I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

Introduction - Sustainability reporting is becoming more and more important for businesses all around the world. Extant empirical literature investigating the relationship between family status and sustainability reporting provides inconclusive results. No previous studies investigated this association in the Swedish setting. Purpose - The purpose of this study is to investigate how family control and influence affects sustainability reporting behavior of Swedish listed firms. Theoretical framework – Sustainability disclosures are considered as effective means for companies to communicate with their stakeholders. Family firms are more concerned about their internal and external stakeholders in order to protect family’s socioemotional endowments. Methodology design – We use panel data on Swedish listed firms over the period of 2008-2015. We analyze data with random-effects ordered probit regression for panel data. Empirical findings - When we treat all family firms as homogenous, there are no statistically significant differences in the levels of reports of family and non-family firms. However, when we take into account internal contexts of family firms, we find that a family member(s) in top management or a family CEO make family firms more transparent about their sustainability performance. Conclusion – We document that presence of a family top manager(s) or of a family CEO is associated with higher level of details of sustainability reports. Family top managers are more likely to be concerned about internal and external stakeholders to preserve the family’s SEW.

Intresset för hållbarhetsfrågor har ökat och sociala hållbarhetsaspekter får allt större betydelse. Organisationer redovisar en nollvision avseende arbetsplatsolyckor och Sveriges arbetsmarknadsminister uppger att detta är prioriterat hos regeringen. Samtidigt som organisationer redogör för vikten av säkerhetsarbete i hållbarhetsrapporter har antalet dödsolyckor ökat istället för att minska. Hållbarhetsprocesser saknar prissättning och går inte att kostnadsföra i dagsläget. Examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för om processer som inte går att prissätta kan styras samt en förståelse till varför säkerhetsutfall avviker från organisationers målsättningar. Den teoretiska referensramen belyser vikten av säkerhetsarbete samt objektifieringens betydelse för styrningens möjligheter till beteendeförändring. Vidare lade den teoretiska referensramen grunden till examensarbetets teorimodell samt utformning av intervjuguide. För att besvara examensarbetets syfte har en kvalitativ studie utförts genom intervjuer med organisationer inom gruv-, stål- och byggindustrin i Norrbotten. Vidare har innehållsanalyser med avseende på social hållbarhet, säkerhet och hälsa gjorts på respektive organisations hållbarhetsrapporter. För att få organisationers och arbetstagares perspektiv utfördes intervjuer med både tjänstemän och fackliga representanter. Empiriinsamlingen bidrog med kunskap om bakomliggande orsaksfaktorer samt visade på styrningsproblematik, vilket lade grunden för examensarbetets analys och resultatdiskussion. Analysen antyder att det är svårt att styra processer som inte har ett pris eller går att kostnadsföra, vilket medför att det finns en styrningsproblematik. Styrningsproblematiken grundar sig även i att det finns en diskrepans i uppfattning om säkerhet, medvetenhet och kommunikation mellan tjänstemän och arbetstagare. / The interest in sustainability issues has increased and aspects of social sustainability are gaining importance. Organizations report a zero-vision regarding occupational accidents and the Ministry of Employment in Sweden states that it is highly prioritized within the government. While organizations report on the importance of safety work in sustainability reports, the fatal accidents have increased instead of decreased. There is a lack of price setting methods for sustainability processes, which results in the inability for these to be expensed. The purpose of this study is to gain an understanding of whether processes can be controlled if they lack pricing methods and obtain an explanation to why safety outcomes deviate from the goals and objectives. The theoretical framework highlights the importance of safety work and objectification for the control’s possibilities for behavioral change. It also laid the foundation for the theory model and the design of the interview guide. To answer the study’s purpose, a qualitative study has been conducted through interviews with organizations in the mining, steel and construction industry in Norrbotten. Furthermore, content analysis regarding social sustainability and safety and health have been made of the organizations' sustainability reports. To gain the organizations' and employees' perspectives interviews were conducted with both officials and union representatives. The empirical result contributed with knowledge of the causal factors, as well as indicated control issues. This laid the foundation for the analysis and results discussion. The analysis suggests that it is difficult to control processes that do not have a price or can be expensed, which means that there is a management and control problem. The management and control problem is also based on the fact that there is a discrepancy in the perception of safety, awareness and communication between officials and employees.

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används. / One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

A crise econômica tornou a transparência um valor para as corporações e influenciou o surgimento de um mercado verde de relatórios de Sustentabilidade. Este fenômeno motivou esta pesquisa, que enfoca o caso do Relato Integrado (Integrated Reporting ) promovido pelo International Integrated Reporting Council (IIRC), rede sem fins lucrativos formada por múltiplos atores. O prevê a integração de dados financeiros e não-financeiros - sociais e ambientais - a fim de demonstrar como a organização cria valor ao longo do tempo para seus diversos públicos. Como base teórica, foi explorada a perspectiva da Teoria Institucional e da Nova Sociologia Econômica, que explica o desenvolvimento dos mercados a partir construções sociais. O objetivo foi investigar a razão de as empresas adotarem esta prática voluntária e compreender como as 12 companhias brasileiras do Programa Piloto do Relato Integrado aderiram às diretrizes de governança propostas pelo IIRC. Este requisito é diferenciador por influenciar diretamente a tomada de decisão. Para isso, o campo organizacional e a rede foram abordados de forma exploratória a fim de comprovar como esta prática influi, ou não, na agenda da Sustentabilidade. O método qualitativo de estudo de caso e a técnica de análise do discurso para interpretar as entrevistas semiestruturadas realizadas com a amostra embasaram a análise dos dados. Os resultados indicam que o campo organizacional das grandes empresas e associações do mercado guiam pressões isomórficas que influenciam essa prática. Por outro lado, há evidências de que a mudança na governança das práticas socioambientais corporativas influencia resultados práticos em prol de uma agenda mais sustentável. Conclui-se, ao considerar o campo dos relatórios como resultado de uma estrutura social, que essa rede vai além das exigências legais e regulatórias e passa a ser vista como exemplo a ser seguido ao tornar a Sustentabilidade um valor intrínseco à prática empresarial / The economic crisis has made transparency a value for corporations and influenced the emergence of a \"green market\" of Sustainability reports. This phenomenon motivated this research which focuses on the case of the Integrated Reporting () sponsored by the International Integrated Reporting Council (IIRC), a nonprofit network of multiple actors. The proposes the integration of financial and non-financial indicators - social and environmental - in order to demonstrate how the organization creates value over time to its stakeholders. As theoretical basis, it was explored the perspective of Institutional Theory and New Economic Sociology, which explains the development of markets from social constructs. The objective aimed to investigate the reason for companies to adopt this voluntary practice and understand how the 12 Brazilian companies of the Integrated Reporting Pilot Program adhered to the governance guidelines proposed by the IIRC. This requirement is a differentiator because it directly influences the decision-making. For this, the organizational field and the network were studied in an exploratory way in order to prove how this practice influence, or not, the agenda of sustainability. The qualitative method of case study and the discourse analysis technique to interpret the semi-structured interviews were used to analyze the data. The results indicate that the organizational field of big business and market associations guide isomorphic pressures that influence the practice. On the other hand, there is evidence that the change in the governance of corporate social and environmental practices influence practical results in favor of a more sustainable agenda. The conclusion, when considering the field of reports as result of a social structure, the network goes beyond the legal and regulatory requirements and is seen as an example to be followed in making sustainability an intrinsic value to the business practice

A crise econômica tornou a transparência um valor para as corporações e influenciou o surgimento de um mercado verde de relatórios de Sustentabilidade. Este fenômeno motivou esta pesquisa, que enfoca o caso do Relato Integrado (Integrated Reporting ) promovido pelo International Integrated Reporting Council (IIRC), rede sem fins lucrativos formada por múltiplos atores. O prevê a integração de dados financeiros e não-financeiros - sociais e ambientais - a fim de demonstrar como a organização cria valor ao longo do tempo para seus diversos públicos. Como base teórica, foi explorada a perspectiva da Teoria Institucional e da Nova Sociologia Econômica, que explica o desenvolvimento dos mercados a partir construções sociais. O objetivo foi investigar a razão de as empresas adotarem esta prática voluntária e compreender como as 12 companhias brasileiras do Programa Piloto do Relato Integrado aderiram às diretrizes de governança propostas pelo IIRC. Este requisito é diferenciador por influenciar diretamente a tomada de decisão. Para isso, o campo organizacional e a rede foram abordados de forma exploratória a fim de comprovar como esta prática influi, ou não, na agenda da Sustentabilidade. O método qualitativo de estudo de caso e a técnica de análise do discurso para interpretar as entrevistas semiestruturadas realizadas com a amostra embasaram a análise dos dados. Os resultados indicam que o campo organizacional das grandes empresas e associações do mercado guiam pressões isomórficas que influenciam essa prática. Por outro lado, há evidências de que a mudança na governança das práticas socioambientais corporativas influencia resultados práticos em prol de uma agenda mais sustentável. Conclui-se, ao considerar o campo dos relatórios como resultado de uma estrutura social, que essa rede vai além das exigências legais e regulatórias e passa a ser vista como exemplo a ser seguido ao tornar a Sustentabilidade um valor intrínseco à prática empresarial / The economic crisis has made transparency a value for corporations and influenced the emergence of a \"green market\" of Sustainability reports. This phenomenon motivated this research which focuses on the case of the Integrated Reporting () sponsored by the International Integrated Reporting Council (IIRC), a nonprofit network of multiple actors. The proposes the integration of financial and non-financial indicators - social and environmental - in order to demonstrate how the organization creates value over time to its stakeholders. As theoretical basis, it was explored the perspective of Institutional Theory and New Economic Sociology, which explains the development of markets from social constructs. The objective aimed to investigate the reason for companies to adopt this voluntary practice and understand how the 12 Brazilian companies of the Integrated Reporting Pilot Program adhered to the governance guidelines proposed by the IIRC. This requirement is a differentiator because it directly influences the decision-making. For this, the organizational field and the network were studied in an exploratory way in order to prove how this practice influence, or not, the agenda of sustainability. The qualitative method of case study and the discourse analysis technique to interpret the semi-structured interviews were used to analyze the data. The results indicate that the organizational field of big business and market associations guide isomorphic pressures that influence the practice. On the other hand, there is evidence that the change in the governance of corporate social and environmental practices influence practical results in favor of a more sustainable agenda. The conclusion, when considering the field of reports as result of a social structure, the network goes beyond the legal and regulatory requirements and is seen as an example to be followed in making sustainability an intrinsic value to the business practice

Titel: Hållbarhetsrapportering kontra hållbarhetsprestation - En fallstudie om ICA Sveriges miljöarbete  Bakgrund och problem: Oron angående världens miljöpåverkan har ökat på senare tid och ett område som fått mycket uppmärksamhet gällande hållbarhetsfrågor är konsumtion, där just livsmedelskonsumtion står för en stor del av världens miljöpåverkan. Då ICA är Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln har de stor möjlighet att bidra till arbetet för ett mer hållbart samhälle. ICA har dessutom tydligt uppställda mål och visioner kring hållbarhet som presenteras i deras externa hållbarhetsrapport, där de vill visa att de tar ansvar och samtidigt vill förbättra verksamheten inom miljömässiga hållbarhetsaspekter. Vidare finns det olika teorier som förklarar företags olika rapporteringsbeteende utifrån sanningshalten i dessa. Greenwashing har blivit ett ökande fenomen i samhället där företag försöker förmedla en bild av sig själva där de presterar bättre angående hållbarhetsaspekter än vad de egentligen gör. Med detta till grund finns det intresse att undersöka ifall ICAs prestationer verkligen överensstämmer med det som ICA rapporterar externt i hållbarhetsrapporten. Vidare kan det finnas svårigheter att få samtliga enheter inom ICA att arbeta på det vis central nivå önskar. För att kunna implementera hållbarhetsprocesser och policys i ett så stort företag som ICA krävs det en fungerande intern styrning för att säkerhetsställa att samtliga enheter arbetar efter dessa. Därav finns ytterligare intresse att undersöka hur ICA arbetar för att integrera miljöfrågor i hela verksamheten genom att undersöka hållbarhetsprestationer ner på enhetsnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka i vilken grad de miljömål som ICA Sverige presenterar i sin externa hållbarhetsrapport överensstämmer med det miljöarbete som genomförs inom ICA på enhetsnivå. Detta görs för att se hur olika enheter inom ICA arbetar utefter de miljömål som koncernen externt rapporterar om. Vidare syftar studien till att se hur förmedlingen av olika rekommendationer och riktlinjer gällande det interna arbetet kring miljömässig hållbarhet fungerar mellan ICAs centrala- och enhetsnivå.  Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Via semi-strukturerade intervjuer har en fallstudie gjorts på sex stycken olika enheter tillhörande ICA Sverige på geografiskt spridda platser över landet.  Resultat: Studien tyder på att många delar av den externa rapporten och det interna arbetet har en god överensstämmelse, vilket innebär att ICA är sanningsenliga i deras hållbarhetsrapport med få undantag. Vår tolkning av hållbarhetsrapporten är att mycket av den information som ICA presenterar är frivillig information och innefattar mer än vad som obligatoriskt enligt lag att rapportera om. Detta rapporteringsbeteende skulle därmed kunna förklaras till största del av VDT, men även få enstaka områden som till viss del kan förklaras av greenwashing och legitimitetsteorin. Studiens resultat visar även att ICA använder sig av olika styrverktyg för att förmedla riktlinjer och rekommendationer kring hållbarhet, och att denna förmedling fungerar väl då enheterna arbetar utefter dessa. Den brist som har identifierats är dock att det inte sker någon kontroll att dessa riktlinjer och rekommendationer efterföljs på enhetsnivå, och att den interna styrningen hade kunnat förbättras här.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag. Avsikten är även att utifrån de tre icke-reglerade bolagen synliggöra situationer där riktlinjerna indirekt skulle kunna påverka. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ tvärsnittsstudie av de fyra bolagen. En litteraturstudie av företagens hållbarhetsredovisningar och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Vattenfall har genom en tvingande isomorfi blivit direkt reglerade då de valt att samtycka till Regeringens riktlinjer. Uppsatsens insamlade empiri indikerar att det finns två eventuella situationer där Regeringens riktlinjer indirekt skulle kunna påverka de icke-reglerade bolagens hållbarhetsredovisningar; (1) genom en ökad mediebelysning av publicering av Regeringens riktlinjer och (2) genom benchmarking gentemot andra företag. / Background: In Sweden the state-owned companies are as of January 1st 2008 directly bounded to establish a sustainability report. There is no equivalent legislation available for the non-regulated companies, they may however voluntarily choose to present sustainability information. Institutional theory argues that organizations within an institution resemble each other as a result of the society’s social pressure. The Government’s guidelines regarding a mandatory sustainability report for state-owned companies could result in an indirect regulation of the non-regulated companies. The companies featured in this study is the state-owned company Vattenfall AB and the three non-regulated companies E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB and Mälarenergi AB. Purpose: The aim of this paper is to examine whether there is a possibility that the four chosen companies can have been affected by the Government’s guidelines. The purpose is also to highlight possible situations where the guidelines indirect could affect the non-regulated companies.Method: This essay is a qualitative cross-sectional study of the four companies. A literature review of the companies’ sustainability reports and qualitative semi-structured interviews has been conducted. Results: Vattenfall has through a coercive isomorphism become directly regulated, because they have chosen to acquiescence to the Governments guidelines. The study’s empirical data indicates two possible situations where the guidelines could indirect affect the non-regulated companies; (1) through increased media attention of the publication of the Guidelines and (2) through impact through benchmarking.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera en institutionaliserad diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom klädbranschen. Utgångspunkten för identifiering av en sådan diskurs är företagens tillämpning av redovisningsmodellen triple bottom line. Vidare förklaras denna diskurs med hjälp av legitimitets- och intressentteorin. Resultatet av studien syftar till att bidra till kunskapsbildningen kring dessa teorier.Metod: En kvalitativ diskursanalys har genomförts på fyra utvalda företags hållbarhetsredovisningar inom klädbranschen. Företagen representerar två olika profiler, fast fashion samt high-end. Studien är inspirerad av innehållsanalys då datamaterialet har kategoriserats. Kategorierna har dock fått växa fram under analysens gång för att på så vis identifiera diskursen kring kommunikation av hållbarhet.Resultat: Studien tyder på att hållbarhetsredovisning har institutionaliserats och att det finns en relativt tydlig diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom den studerade branschen. Den tydligaste variationen som framkommit är en skillnad mellan företagens profiler, nämligen att företagen inom high-end trycker mer på kvalitet på kläderna än vad företagen inom fast fashion gör.Originalitet/värde: Tidigare studier har funnit att det finns stora skillnader i hur corporate social responsibility rapporteras mellan olika branscher. Denna studie undersöker hur företag inom samma bransch, men med olika profilering, rapporterar om hållbarhet. Studien har bidragit till att öka förståelsen för varför företag inom klädbranschen väljer att lyfta viss information i sina hållbarhetsredovisningar. / Purpose: This paper seeks to identify an institutionalised discourse about communication of sustainability in the clothing industry. The base for identification of this discourse is how a company applies the triple bottom line model. Further, this discourse is explained with legitimacy- and stakeholder theory. The result of the study aims to contribute to increase knowledge about these theories.Methodology: A qualitative discourse analyses has been employed on the sustainability reports of four fashion companies. The companies represents two profiles, fast fashion and high-end. The study is partly conducted by applying content analysis on a data driven basis. Categories have emerged during the course of the analysing work.Findings: The result suggests that the sustainability reporting has been institutionalised and that there exist a relatively clear discourse about communication of sustainability within the studied industry. The most obvious variation that has emerged is a variety between the companies' profiles, the high-end companies communicate quality of the clothes to a greater extent compared to the fast fashion companies.Originality/value: Previous studies have shown that there are big differences in how corporate social responsibility is reported among industries. This study examines how companies in the same industry, with various corporate profiles, report on sustainability. The study has helped to increase the understanding of why a company in the clothing industry chooses to highlight certain information in their sustainability report.This thesis is written in Swedish.

Hållbarhetsredovisning speglar företagens samhällsansvar vilket inom näringslivet idag benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Företagens samhällsansvar berör ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. En ledande organisation som upprättar ramverk för hållbarhetsredovisning är Global Reporting Initiative (GRI). G3.1 är deras tredje version av riktlinjer som består av både redovisningsprinciper och vägledning samt standardupplysningar som ska anges i hållbarhetsrapporter. Standardupplysningarna omfattar företags strategi och profil, hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer. GRI:s riktlinjer är inte lagstadgade utan endast rekommendationer som företag kan välja att tillämpa. Detta är en av många orsaker till att företags hållbarhetsrapporter kan skilja sig från varandra. Tidigare forskning har visat på att det finns internationella skillnader inom traditionell redovisning varav vissa kan kopplas till anglosaxisk respektive kontinental redovisningstradition. Denna studie inkluderar därför företag från länder tillhörande respektive redovisningstradition.Syftet med denna studie är att undersöka vilka internationella skillnader som förekommer inom hållbarhetsrapportering. En avsikt är att studera företags rapporterade resultat-indikatorer. Ytterligare en avsikt är att undersöka ett antal aspekter i hållbarhetsrapporterna på en djupare nivå, detta för att studera hur företagen delger information.Studien omfattar hållbarhetsrapporter utgivna av två amerikanska och två tyska företag inom bilsektorn. Hållbarhetsrapporterna är upprättade enligt G3.1 och utgivna för år 2012. Undersökningen genomfördes med innehållsanalys som tillvägagångssätt och inleds med en kvantitativ del där främst företagens rapporterade resultatindikatorer jämförs. Därefter presenteras en kvalitativ undersökning som berör hur informationen i hållbarhetsrapporterna är delgiven.Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de tyska och amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. Resultatet i den kvantitativa undersökningen tyder på att de amerikanska företagen har en social inriktning i sina hållbarhetsrapporter då de fokuserar på samhälls- och anställningsfrågor framför andra frågor. För både de tyska och amerikanska företagen var området med flest rapporterade resultatindikatorer den miljömässiga aspekten, detta är dock en naturlig följd av att indikatorkategorin miljömässig påverkan omfattar flest resultat-indikatorer. Inom ekonomisk påverkan kunde ingen anmärkningsvärd skillnad utläsas bland de tyska och amerikanska företagens fördelning av indikatorkategorier. Den kvantitativa undersökningen visar vidare att de tyska företagen redovisar en större bredd av fullständigt redovisade aspekter inom samtliga kategorier av resultatindikatorer.Den mest utmärkande skillnaden som framkom i den kvalitativa undersökningen var att de tyska företagens hållbarhetsrapporter präglas av intressentmodellen medan fokus fanns på aktieägarna i de amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. I undersökningen av hur företagen delger information i sina hållbarhetsrapporter framkom att de amerikanska företagen använde sig av mer finansiell information än de tyska vilket kan tänkas vara en följd av att de söker legitimitet hos aktieägarna. De tyska företagen å andra sidan vänder sig till en bredare intressentgrupp vilket framkommer av att de redovisar mer övergripande information. De amerikanska företagen i studien redovisar således en högre detaljnivå än de tyska företagen, som istället i sina hållbarhetsrapporter redovisar mindre detaljerat men om fler områden. / Sustainability reporting reflects the corporate commitments which are commonly known as Corporate Social Responsibility (CSR). The corporate commitments include economic, environmental and social aspects. Global Reporting Initiative (GRI) is a prominent organization which establishes frameworks for sustainability reporting. Their third version is called G3.1 and consists of guidelines regarding reporting principles and guidance, and standard disclosures. The standard disclosures are divided in the company´s strategy and profile, management approach, and performance indicators. A consequence of the framework from GRI not being statutory, but just optional for companies to use, is that the sustainability reports will differ from each other. Previously research has shown that international differences within traditional accounting exist, and it has to some extent been linked with the Anglo-Saxon and continental European accounting tradition. Therefore, this study includes companies from countries originating from correspondingly accounting tradition.This study aims to examine what international differences occur within sustainability reporting. One purpose is to compare companies´ reported performance indicators. Another intension is to do an in-depth examination of a number of aspects in the sustainability reports, with the ambition to find out how the companies communicate the information.The study includes sustainability reports from two North American and two German companies. The sustainability reports are all prepared regarding to G3.1 and published for the year of 2012. The examination was conducted with a content analysis and begins with a quantitative part, where the primarily objective is a comparison with the companies reported performance indicators. A qualitative inquiry about how the information in the sustainability reports is communicated is thereafter presented.The result of the study shows that differences exist between the American and the German companies´ sustainability reports. The quantitative examination indicates a social orientation among the American companies which emphasizes areas regarding community and employment conditions, in their reports. Environmental aspects are the ones most reported in both the American and German companies´ reports; an expected consequence considering that the environmental performance indicators are the most comprehensive area. No perceptible variations between the companies could be found for the economic performance indicators. Finally, the quantitative examination discloses that the German companies report a greater width of completely reported indicators in all categories of performance indicators.The most distinctive difference revealed in the qualitative examination was the presence of a stakeholder model within the sustainability reports from the German companies, while the American reports are affected by a shareholder model. It was discovered that the American companies use more financial information than the German ones, which may be due to a need of legitimization from the shareholders. Since the German companies reaches for a wider group of stakeholders, they present more general information. To conclude the qualitative examination, the American companies in this study report a higher level of details and depth in their reports compared to the German companies, who instead has less details but reports about more areas.(This thesis is written in Swedish)