Den senaste finanskrisen har visat att det finns ett behov av ökad övervakning av aktörerna på den finansiella marknaden. Ett sätt att förbättra övervakningen är genom att öka förståelsen för företagens affärsmodeller. Syftet med detta examensarbete är att hitta likheter i affärsmodellerna hos svenska kreditinstitut och hos svenska filialer av utländska banker. Mer specifikt syftar denna studie till att hitta grupper av företag, i denna rapport kallat kluster, med liknande affärsmodell och till att identifiera existerande affärsmodeller på den svenska bankmarknaden. Informationen som användes i studien är från årsredovisningar som rapporterades till Finansinspektionen för åren 2000, 2005, 2010 och 2013.  För att möjliggöra en jämförelse mellan olika aktörers data har kvoter skapats utifrån deras balans- och resultaträkningar. För att reducera mängden data och för att få ett fåtal okorrelerade variabler användes principalkomponentanalys. Metoden som användes för att hitta klustren är en hierarkisk agglomerativ metod kallad Wards metod. Antalet kluster bestämdes genom att använda Calinski- Harabasz-index. Bootstrapping användes för att testa stabiliteten hos de identifierade klustren.  Denna studie visar att mönster existerar på den svenska bankmarknaden och att det är möjligt att hitta kluster av företag med liknande affärsmodell. Svenska filialer av utländska banker och svenska kreditinstitut har studerats separat. För svenska kreditinstitut hittades sex kluster och för att beskriva affärsmodellerna kallas de: Universalbanker, Sparbanker, Leasingföretag, Icke inlåningsfinansierade kreditinstitut, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. De mest stabila klustren, det vill säga de med högst likhet, är Sparbanker och Leasingföretag. Klustret med lägst likhet är Universalbanker och detta bör ses som ett mönster i använd data snarare än ett kluster. För de svenska filialerna av utländska banker hittades tre kluster och dessa kallas: Banker, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. Dessa kluster är stabila. / The recent financial crisis has emphasized the need for improved supervision of the actors on the financial market. One way to improve supervision is through better understanding of business models. The aim with this thesis is to find similarities in business models for Swedish credit institutions and for Swedish branches of foreign banks. More specific this study aims to find groups of companies, in this paper called clusters, with similar business models and identify existing business models in the banking market. The data used in this study are financial statements reported to the Swedish Financial Supervisory Authority for the years 2000, 2005, 2010 and 2013. In order to compare the companies’ data, ratios from the income statements and balance sheets have been created. To reduce the amount of data and arrive at a smaller set of uncorrelated variables, principal component analysis was used. The method used for finding the clusters was a hierarchical agglomerative clustering method called Ward’s method. The number of clusters was determined using Calinski-Harabasz index. Bootstrapping was used in order to test cluster stability. This study shows that patterns in the Swedish banking sector exist and that it is possible to find clusters of companies with similar business models. Swedish branches of foreign banks have been treated separately from Swedish credit institutions. For Swedish credit institutions a division into six clusters was found to be most suitable and in order to describe the business model the clusters are named: Universal banks, Savings banks, Leasing companies, Non-deposit funded credit institutions, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. The most stable clusters, that are the clusters with highest similarity, are Savings banks and Leasing companies. The cluster with lowest stability is Universal banks and it could be considered as a pattern in the data rather than a cluster. For Swedish branches of foreign banks, three clusters were found to be most suitable and the clusters are named: Banks, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. These clusters are stable.

Banker är katalysatorn i det finansiella systemet och har en viktig roll för ekonomins tillväxt och för att människors välfärd ska kunna växa. Att en bank är lönsam är inte av vikt enbart för den enskilda banken, utan för hela samhället i stort. Runt om i världen finns många olika sorters banker, som drivs på olika sätt och har olika ägarkonstellationer. Affärsbanker i Sverige ägs av flera tusentals aktieägare och drivs på en operativ nivå av en utvald VD. På en organisatorisk nivå så utgörs beslutsfattandet istället av en utvald styrelse. I Schweiz finns banker med olika ägarstruktur, där en av associationsformerna är partnerskapsbanker. Dessa bedrivs av partners, ofta väldigt få (8–10 personer) som agerar styrelse, ägare och VD. Det finns tidigare studier som undersökt hur lönsamheten påverkas hos banker, där dessa studier har sett till hur utländskt, statligt och privatägande har påverkat bankernas lönsamhet. Dessa studier uppvisar emellertid motstridiga resultat. Denna studie valt att belysa två extremfall, det vill säga banker med starkt centrerat ägarstruktur (partnerskapsbanker) och banker med extremt spritt ägande (svenska storbanker). Syftet med denna studie har varit att explorativt undersöka om banker med olika ägarstrukturer uppvisar lönsamhetsskillnader och vad dessa beror av. Detta genom en statistisk undersökning där ett antal vedertagna förklaringsvariabler används. En jämförande kvantitativ studie har tillämpats och i studien har tre stycken schweiziska partnerskapsbanker och tre stycken svenska affärsbanker jämförts med varandra samt analyserats under perioden 2014–2018. Den data som insamlats baseras på en nyckeltalsanalys samt en PEST-analys, där interna och externa nyckeltal samlats in. Där den insamlade data sedan har analyserats med konstruerade regressionsmodeller för att undersöka, vilka, eller om några av de utvalda förklaringsvariablerna förklarar lönsamheten. Genom studies resultat kan vi fastställa att lönsamhetskillnader mellan partnerskapsbanker och affärsbanker finns. Emellertid så kan vi konstatera att de förklaringsvariablerna som studien använts sig av inte kan förklara dessa lönsamhetskillnader på lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. För att helt kunna undanröja misstanke om att förklaringsvariablerna inte är signifikanta, så krävs ytterligare forskning med en längre tidsperiod. Denna studie har en begränsning i antalet år, där den period som observerats lett till att studien fått färre observationer än önskvärt. Materialet som idag finns att tillgå är begränsat till åren 2014–2018. Detta beror på att de schweiziska partnerskapsbankerna först 2014 började publicera sina årsredovisningar offentligt. Studien sträcker sig till 2018 för att det är det längsta tillgängliga materialet som kan undersökas. Tidigare studier inom området som använder sig av samma förklaringsvariabler som valts i denna studie och dessa uppvisar statistiskt signifikanta värden på de flesta utvalda förklaringsvariablerna, med några undantag. En skillnad, mellan tidigare studier och denna som är av stor betydelse är att värdena baseras på längre tidsperioder alternativt att fler banker har observerats, vilket allt annat lika ger fler observationer. Studiens resultat analyseras sedan utifrån tidigare studier samt principal-agent teorin. / Banks could be seen as the catalyst for the financial system and therefore often seen as an important role for the economy's growth and for peoples’ wellbeing. It’s not only important for the bank itself to be profitable, but also for the country as a whole. Around the globe there are quite a large number of different banks, that is run differently and has different types of owner structures. Commercial banks in Sweden are owned by thousands and thousands of owners and are driven on an operative level by a CEO and with an executive board on an organizational level. In Switzerland there is a broad spectrum of different banks and different corporate forms. One of them is partnership banks, these banks have partners (i.e. owners) who work as CEOs’, executive board and owners combined. There are other studies that has analyzed the relationship between bank ownership and profitability. These studies show inconsistent results. This study aims to examine two extreme cases, Swedish banks with a broad ownership base versus swiss banks with a very limited number of owners to illustrate how the ownership affects the profitability. The study aims to examine why these banks exhibit different levels of profitability and if these differences can be explained by a few conventional explanatory variables. To examine these banks the study has done a comparative quantitative study, where three swiss partnership banks has been compared with three Swedish banks during the period 2014-2018. The data that has been gathered is based on a key-figure analysis and a PEST-analysis. The data has then been analysed with constructed regression models to understand, if or to which extent the explanatory variables explains the differences in profitability. The results of this study exhibit that there are differences in profitability between the Swedish and Swiss banks. However, the study can’t establish if most of the chosen explanatory variables are significant. And therefore, the study cannot establish whether or not these variables have an impact on the profitability key-figures return on equity and return on total capital. To be sure if these variables are significant or not, future studies need to examine a longer time period. This study has a shortage of data due to the swiss banks. These banks started to publish annual reports in 2014. It’s worth mentioning that previous studies that have used the same variables have been able to show that these are significant, or at least most of them. This is often due to longer examined time periods or a larger number of banks included in the data. The results of this study have been analysed and compared with previous studies and the agency theory.

The credit crunch that started the 9th of August 2007 is generally viewed as the most significant crisis to affect the financial markets and the global economy since the 1930s.The UK financial sector was heavily hit by the crisis which resulted in a dry up in lending and left a black hole in the British banks‟ finances. During the last quarter of 2010 the GDP shank unexpectedly with 0.5 percent from the third quarter which created concerns about going back into the recession. Contrarily, for Swedish economy 2010 was an impressing year with an unexpected GDP growth of 7, 3 percent in the last quarter.The purpose of this study is to analyse how the finance crisis has affected the leading banks‟ performance within the two countries and see whether the differences in values can explain the difference in GDP growth during the last quarter of 2010. The analyse is performed through a financial ratio analysis of the different banks.The final results of the research indicates to that the Swedish banks have been more profitable, have had a more secure and higher quality of lending and more capacity to lower cost related to income than the British banks. The more distinctive negative influence is mostly based on the larger amount of credit losses the British banks had to experience which contributed to their significant decrease in earnings per share which created scepticism on the credit market followed by a severe slowdown in consumption and in GDP growth. Since the credit losses never got to same levels in Sweden as in the UK the scepticism of the Swedish banking system did not affect the reduction in credit use and house prises to the same extent and GDP growth could recover back to normal levels sooner than in the UK.