No description available.

<p>Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta. Med en mer reflekterande syn på sitt arbete, skulle fler pedagoger vara mer medvetna om hur de faktiskt undervisar och hur undervisningen och arbetsmaterialet passar just hans/hennes klass. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur svensklärare arbetar med och hur de får in grammatiken i undervisningen. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på grammatik? Vilka arbetssätt används i svenskämnets grammatikundervisning? Kan man se någon skillnad på grammatikundervisningen i svenskämnet gentemot i de moderna språken. Metod: Vi har utfört elva kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 7\20139. Den analysmetod vi använt oss av är meningskoncentrering, tolkning med hermeneutik som ett verktyg, och narrativ strukturering. Som ett komplement till lärarintervjuerna har vi utfört 73 elevenkäter. Dessa har vi sammanställt för att sedan kunna diskutera och jämföra resultatet med lärarintervjuerna. Vår undersökning visar att de lärare som deltagit i vår empiriska studie använder sig av liknande arbetssätt i sin grammatikundervisning. Något som de flesta pedagogerna anser vara svårt är att motivera grammatikstudierna för eleverna. Vi kan också konstatera att de flesta lärarna i vår undersökning inte integrerar grammatiken med de övriga momenten i svenskämnet. En del resultat som framkom i elevenkäterna stöder det lärarna säger i sina intervjuer, men resultatet visar också att elevernas och lärarnas uppfattningar i vissa avseenden skiljer sig åt.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn. De presenterar ordklasserna isolerat och grammatiken är produktorienterad, där reglerna redovisas först och åtföljs av tillrättalagda prototypexempel utan sammanhang. Konsekvenserna av detta kan troligen leda till att eleven upplever grammatikmomentet som avskilt från svenskämnets övriga delar och från det verkliga språket. Samtliga läroböcker har en formaliserad framställning som sannolikt inte leder till ett funktionellt lärande. Analysen visar dock att en av läroböckerna har en mer funktionell kunskapssyn då den har korta, enkla och elevnära beskrivningar med en tydlig typografi. Den för till viss del även en diskussion kring att ordklassindelningen inte är helt oproblematisk.</p>

<p>Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in. Datorintresserade elever samt elever som föredrar att pyssla, visade sig också dra stora fördelar av undervisningen. Elever med behov att röra sig för att lära sig mest effektivt, visade sig ha minst förutsättningar för inlärning. Lärarna i undersökningen ansåg sig ha många möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov, men ansåg ändå att de behövde mer resurser för att börja arbeta mer individcentrerat.</p>

<p>Abstract</p><p>This study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as “the new languages” that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated “an expanded text concept” in the syllabus for the Swedish language.</p><p>The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept. The study is founded on interviews with five teachers, who to a greater extent integrate an expanded text concept in their teaching. In addition information about literary instruction is collected and analysed. The theoretical framework consists of theories that approach the Swedish schools discussion founded on a social and cultural context, in relation to media's effects on school.</p><p>Findings indicate that the teachers based their teaching on a social and cultural context, where they promote dialogical teaching and made students' understandings the central focus. Teaching Swedish should, according to the teachers interviewed, be based on central human topics. Findings also indicate that the teachers own media habits settle the ways they integrate new media in their teaching. The teachers notice good possibilities to motivate and engage pupils by teaching on the basis of an expanded text concept. They also find that an expanded text concept works irrespective of course, age and gender. Further the teachers consider that traditional text hierarchies maintained by the school and the society are on the way to disappear.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur gymnasielärare i svenska gör för att möta och utmana eleverna i ett vidgat textbegrepp. Det teoretiska ramverket rymmer skolans kunskapsdiskussion i relation till informationssamhällets återverkningar på skolan.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer med fem gymnasielärare i svenska, som alla i hög grad arbetar med ett vidgat textbegrepp i undervisningen. Därutöver har undervisningsmaterial samlats in och analyserats.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på ett gemensamt förhållningssätt hos de intervjuade lärarna. Deras praktik genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv och en helhetssyn på lärande, där det vidgade textbegreppet är ett pedagogiskt verktyg. Vidare ser lärarna svenskämnet som ett humanistiskt bildningsämne. Det framkommer också att lärarnas egna medievanor spelar en avgörande roll för hur de arbetar med medier i undervisningen.</p><p>Lärarna ser goda möjligheterna att dra nytta av den motivation och det engagemang som arbete med ett vidgat textbegrepp kan innebära, och menar att det vidgade textbegreppet fungerar på samtliga kurser i svenska samt för de flesta elever oavsett studieinriktning, ålder och kön. Lärarna ger också uttryck för att värdehierarkier kring hur man i skolan traditionellt har betraktat text är på väg att försvinna.</p><p>.</p>

No description available.

<p>Talar du LunarStormska? är en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lärarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.</p><p>Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som är populära bland svenska ungdomar år 2004. Mot bakgrund av de farhågor som i många sammanhang framkommit om att användande av Internet och chattande kan påverka ungdomars skriftspråk negativt diskuteras chattspråket ur ett lingvistiskt perspektiv.</p><p>Med hjälp av en enkätundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkät med delvis samma innehåll från 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hänseende till omfattning, syfte etc. Genom att jämföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lägga ner på chattande undersöks huruvida chattande påverkar elevernas förmåga att hantera svenska språket.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige. Resultatet visade att en lärares erfarenhet betyder mycket angående kunskap och framgång vid läs- och skrivinlärning. Genom kunskap och erfarenhet hittar lärare lösningar lättare vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Det är även viktigt att individualisera undervisningen för att försöka få barnen motiverande och få dem att känna lust till att läsa och skriva.</p>

<p>This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden’s compulsory school from one teacher’s and six of his pupils’ perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.</p><p>The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.</p><p>The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don’t slow down the reading experience.</p><p>The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level – in the processing of the reading experience. He gives his pupils the task to discuss their views on the text’s meaning based on their specific expe-rience. The instruction is thereby partly in co-ordnance with ideals put forward by literature instruction theorists Louise M. Rosenblatt and Judith A. Langer. The dialogic and socio-cultural perspective on learning which Lev S. Vygotskij proclaims is also an inspiration for the teacher.</p> / <p>Det här examensarbetet handlar om litteraturundervisning på högstadiet ur en lärares och några av hans elevers perspektiv. Undersökningen analyseras från ett sociokulturellt perspektiv på inlärning och litteraturreception.</p><p>Empirin utgörs av intervjuer med läraren och sex av hans elever. Undersökningen visar att det finns en skillnad mellan vad eleverna läser på fritiden och det de läser på skolan i svenskundervisningen. Den visar också att eleverna vill ha händelsedriven litteratur där inte person- och miljöbeskrivningar stannar upp handlingen.</p><p>Läraren lyckas bra med att hitta litteratur som eleverna uppskattar men ser litteraturens värde i undervisningen på ett annat plan – nämligen i bearbetningen av texten. Eleven får till uppgift att utifrån sina erfarenheter diskutera vad litteraturen betyder för ho-nom/henne. Litteraturundervisningen har således erfarenhetspedagogiska syften likt den undervisning Louise M. Rosenblatt och Judith A. Langer förespråkar även om de lägger en större vikt vid utbytet av erfarenheter kring läsningen. Det dialogiska och sociokultu-rella perspektivet som Lev S. Vygotskij har i sina inlärningsteorier är också en inspira-tionskälla för undervisningen.</p>

No description available.