<p>Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>This study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as “the new languages” that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated “an expanded text concept” in the syllabus for the Swedish language.</p><p>The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept. The study is founded on interviews with five teachers, who to a greater extent integrate an expanded text concept in their teaching. In addition information about literary instruction is collected and analysed. The theoretical framework consists of theories that approach the Swedish schools discussion founded on a social and cultural context, in relation to media's effects on school.</p><p>Findings indicate that the teachers based their teaching on a social and cultural context, where they promote dialogical teaching and made students' understandings the central focus. Teaching Swedish should, according to the teachers interviewed, be based on central human topics. Findings also indicate that the teachers own media habits settle the ways they integrate new media in their teaching. The teachers notice good possibilities to motivate and engage pupils by teaching on the basis of an expanded text concept. They also find that an expanded text concept works irrespective of course, age and gender. Further the teachers consider that traditional text hierarchies maintained by the school and the society are on the way to disappear.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur gymnasielärare i svenska gör för att möta och utmana eleverna i ett vidgat textbegrepp. Det teoretiska ramverket rymmer skolans kunskapsdiskussion i relation till informationssamhällets återverkningar på skolan.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer med fem gymnasielärare i svenska, som alla i hög grad arbetar med ett vidgat textbegrepp i undervisningen. Därutöver har undervisningsmaterial samlats in och analyserats.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på ett gemensamt förhållningssätt hos de intervjuade lärarna. Deras praktik genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv och en helhetssyn på lärande, där det vidgade textbegreppet är ett pedagogiskt verktyg. Vidare ser lärarna svenskämnet som ett humanistiskt bildningsämne. Det framkommer också att lärarnas egna medievanor spelar en avgörande roll för hur de arbetar med medier i undervisningen.</p><p>Lärarna ser goda möjligheterna att dra nytta av den motivation och det engagemang som arbete med ett vidgat textbegrepp kan innebära, och menar att det vidgade textbegreppet fungerar på samtliga kurser i svenska samt för de flesta elever oavsett studieinriktning, ålder och kön. Lärarna ger också uttryck för att värdehierarkier kring hur man i skolan traditionellt har betraktat text är på väg att försvinna.</p><p>.</p>

No description available.

<p>Talar du LunarStormska? är en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lärarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.</p><p>Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som är populära bland svenska ungdomar år 2004. Mot bakgrund av de farhågor som i många sammanhang framkommit om att användande av Internet och chattande kan påverka ungdomars skriftspråk negativt diskuteras chattspråket ur ett lingvistiskt perspektiv.</p><p>Med hjälp av en enkätundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkät med delvis samma innehåll från 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hänseende till omfattning, syfte etc. Genom att jämföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lägga ner på chattande undersöks huruvida chattande påverkar elevernas förmåga att hantera svenska språket.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige. Resultatet visade att en lärares erfarenhet betyder mycket angående kunskap och framgång vid läs- och skrivinlärning. Genom kunskap och erfarenhet hittar lärare lösningar lättare vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Det är även viktigt att individualisera undervisningen för att försöka få barnen motiverande och få dem att känna lust till att läsa och skriva.</p>

<p>This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden’s compulsory school from one teacher’s and six of his pupils’ perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.</p><p>The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.</p><p>The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don’t slow down the reading experience.</p><p>The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level – in the processing of the reading experience. He gives his pupils the task to discuss their views on the text’s meaning based on their specific expe-rience. The instruction is thereby partly in co-ordnance with ideals put forward by literature instruction theorists Louise M. Rosenblatt and Judith A. Langer. The dialogic and socio-cultural perspective on learning which Lev S. Vygotskij proclaims is also an inspiration for the teacher.</p> / <p>Det här examensarbetet handlar om litteraturundervisning på högstadiet ur en lärares och några av hans elevers perspektiv. Undersökningen analyseras från ett sociokulturellt perspektiv på inlärning och litteraturreception.</p><p>Empirin utgörs av intervjuer med läraren och sex av hans elever. Undersökningen visar att det finns en skillnad mellan vad eleverna läser på fritiden och det de läser på skolan i svenskundervisningen. Den visar också att eleverna vill ha händelsedriven litteratur där inte person- och miljöbeskrivningar stannar upp handlingen.</p><p>Läraren lyckas bra med att hitta litteratur som eleverna uppskattar men ser litteraturens värde i undervisningen på ett annat plan – nämligen i bearbetningen av texten. Eleven får till uppgift att utifrån sina erfarenheter diskutera vad litteraturen betyder för ho-nom/henne. Litteraturundervisningen har således erfarenhetspedagogiska syften likt den undervisning Louise M. Rosenblatt och Judith A. Langer förespråkar även om de lägger en större vikt vid utbytet av erfarenheter kring läsningen. Det dialogiska och sociokultu-rella perspektivet som Lev S. Vygotskij har i sina inlärningsteorier är också en inspira-tionskälla för undervisningen.</p>

No description available.

<p>The new technology brings new opportunities for the language. The language, which is used when chatting or messaging, is full of linguistic devices, which facilitates writing and saves time and space. The purpose of my investigation is to find out if the chat- and- messaging- language is affecting the students' way of writing in school.</p><p>To find out about this I have examined 79 essays written by students in grade 9 during the national test 2006. I have also to found out if the occurrence of these features differed between boys and girls. In addition, I have let the same students who have written the essays answer questions regarding their chatting- and messaging- habits.</p><p>The conclusions I have attained through my investigation shows that 58 % of the students are using features which are typical in chat and messaging language. 52 % of the boys were using these language features when they were writing. When it comes to the girls, the similar figure is 64 %. The result of my questionnaire show that 49 % of all students chat everyday. Out of these 63 % boys and 35 % girls. 32 % write messages everyday.</p> / <p>Den nya tekniken för med sig nya förutsättningar för språket. Det språk som används vid chatt och SMS är fullt av språkliga knep som underlättar skrivandet och som spar tid och plats. Syftet med min undersökning är att ta reda på om chatt- och SMS-språket påverkar elevernas sätt att skriva i skolan.</p><p>För att ta reda på detta har jag undersökt 79 uppsatser skrivna av elever i skolår 9 under det nationella provet 2006. Jag har även tagit reda på om förekomsten av dessa drag skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Jag har låtit samma elever som skrivit uppsatserna svara på frågor som rör deras chatt- och SMS-vanor.</p><p>Slutsatser som jag kommit fram till genom min undersökning är att 58 % av eleverna använder sig av drag som är typiska i chatt- och SMS-språk. Av pojkarna använder sig 52,5 % av dessa språkdrag när de skriver. Hos flickorna är motsvarande uppgift 64 %. Resultatet av min enkätundersökning visar att 49 % av alla elever chattar varje dag. Av dessa är 63 % pojkar och 35 % flickor. 32 % skriver SMS varje dag.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven <em>tilltal och omtal </em>samt <em>närhet och distans</em>. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal. Det finns stora skillnader mellan de olika breven, men även inom vissa brev skiftar tilltalet. Av detta resultat verkar det som att Försäkringskassans brevskribenter inte alltid behåller fokus genom hela skrivprocessen, utan glömmer vilken nivå de ska hålla tilltalet på.</p>