Bakgrund: Styrelsens uppgift spelar en extra viktig roll vid en börsintroduktion då företaget går från privat till publikt. För ett börsnoterat företag är det yttersta målet att öka aktievärdet, där finansiell prestation ses som den mest betydelsefulla faktorn. En god bolagsstyrning kan bidra till ökad lönsamhet. För vägledning och rekommendationer kring styrelsens sammansättning kan företagen därav vända sig till svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Studien har som syfte att beskriva och analysera om styrelsesammansättningen har samband med företagets finansiella prestation vid börsintroduktion. Teori: I den teoretiska referensramen definieras innebörden av styrelsens sammansättning och finansiell prestation. Vidare presenteras tidigare forskning följt av en beskrivning av agentteorin, den resursbaserade teorin och teorin om den kritiska massan. Utifrån dessa presenteras studiens hypoteser. Metod: Studien tillämpade multipel regression för att studera sambandet mellan styrelsens sammansättning och företagens lönsamhet i 41 svenska börsnoterade företag mellan 2017–2019. Slutsats: Studiens resultat visar att två av fyra variabler kopplade till styrelsens sammansättning har samband med företagens lönsamhet. Styrelsens kunskapsnivå har en negativ koppling till lönsamheten vid börsintroduktionen medan styrelsens storlek har en positiv. Dessa två variabler bör därför beaktas vid utformandet av styrelsens sammansättning. / Background: The board plays an important role in an initial public offering. For a listed company, the ultimate goal is to increase share value, where financial performance is seen as the most important factor in order of that achievement. Good corporate governance can help companies achieve profitability and therefore they can turn to the Swedish Code for Corporate Governance in order to receive guidance regarding that. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze whether the composition of the board has a connection with the company’s financial performance in the event of an initial public offering. Theory: The meaning of the boards composition and financial performance is defined in the theoretical frame of reference. A presentation of previous research is then followed by a description of the applied theories. Based on these the studies hypotheses are presented. Method: This study applied multiple regression as a method. In order to study the potential relationship between the board composition and the profitability of 41 Swedish companies whom are listed on the Swedish stock exchange between 2017-2019. Conclusion: The results indicates that out of four variables linked to the board composition, two have a connection to the profitability of the companies studied. The level of knowledge shows a negative relationship with profitability in the event of an initial public offering while size of the board shows a positive. Therefore these two are important dimensions which should be considered when the board composition is being designed.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.