<p>The accounting scandals that have attracted attention in recent years have led to internal control becoming a more central part of business activity. Doubts about what firms actually do have increased, all caused by the attention of accounting scandals. To counter this, frameworks and laws evolved and gained a significant role in the organization and its surroundings. The aim of the present study is to find out how four companies in the Kristianstad region are working to ensure its internal control and how they work to minimize risk and reduce uncertainty. We have used a qualitative method and interviewed a person in a senior position in each company. In the theoretical frame of reference, we have used two models; the COSO-method and the components of it and the Swedish Code of Corporate Governance. Together, these two give us a good overall picture of internal control and corporate governance. The critical voices raised against the internal control and corporate governance are also represented, mainly by Michael Power. The results of this study are that companies ensure their internal control by maintaining good communication. Competence is a key word, and cooperation between a company's auditors is essential. Risks are minimized primarily by constantly monitoring and updating systems and processes.<strong></strong></p> / <p>De redovisningsskandaler som uppmärksammats senare år har lett till att intern kontroll blivit en alltmer central del av företagens verksamhet. Osäkerheten kring vad företag egentligen gör har ökat i takt med att skandalerna uppmärksammats. För att motverka detta har ramverk och lagar utvecklats och fått en alltmer betydande roll i organisationerna och för dess omgivningar.</p><p>Vi har valt att studera hur fyra företag i Kristianstad kommun arbetar med att säkerställa sin interna kontroll samt hur de arbetar med att minimera risker och därmed minska osäkerheten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat en person i ledande ställning på vart och ett av företagen.</p><p>I den teoretiska referensramen har vi använt oss av två modeller, dessa är COSO-modellen och de komponenter som ingår i den samt svensk kod för bolagsstyrning. Tillsammans ger dessa två en bra helhetsbild över intern kontroll och bolagsstyrning. De kritiska rösterna som höjts mot intern kontroll och bolagsstyrning finns också representerade och då främst av Michael Power.</p><p>Resultatet av vår undersökning är att företag säkerställer sin interna kontroll genom att upprätthålla en god kommunikation. Att rätt kompetens finns på rätt plats, samt att det finns ett samarbete med företagets revisorer. Risker minimeras främst genom att ständigt kontrollera och uppdatera system och processer.</p>

<p>Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.</p><p>Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.</p><p>I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.</p><p>I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.</p><p>Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer.</p> / <p>The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code.</p><p>We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006.</p><p>The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective.</p><p>The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented.</p><p>We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.</p>

<p>Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.  </p><p> </p><p>Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.</p><p> </p><p>Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.</p><p> </p><p>Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.   </p><p> </p><p>Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. </p><p> </p> / <p>Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.</p><p> </p><p>Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.</p><p> </p><p>Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line. </p><p> </p><p>Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog. </p><p> </p><p>Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.</p>

<p>Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen. Avslutningsvis undersöks hur stor andel av rapporterna som är granskade av revisor eller inte.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån corporate governance,</p><p>informationsasymmetri samt intressentteorin.</p><p>Metod: Den vetenskapliga metoden för uppsatsen är kvantitativ, systematiska observationer har utförts i 50 bolagsstyrningsrapporter för att därefter presenteras i diagram och tabeller. Den kvantitativa metoden valdes för att få en generell bild av tillämpningen av Koden.</p><p>Slutsats: Utifrån författarnas granskning kan konstateras att bolagen har en hög ambition gällande tillämpningen av Koden vilket kan utläsas av det låga antalet avvikelser per bolag. Vidare påvisar det låga avvikelseantalet att företagen har gjort en ansträngning för en ökad öppenhet och transparens gentemot aktieägarna. Bolagsstyrningsrapporterna har således gett aktieägarna och övriga intressenter en större insikt i företagens bolagsstyrning och därmed reduceras informationsasymmetrin.</p><p>Nyckelord: Svensk Kod för Bolagsstyrning, bolagskod, bolagsstyrning,</p><p>informationsasymmetri.</p> / <p>Background: Many scandals within big corporations have occurred in several countries and that is one of the reasons countries have created codes for corporate governance. Sweden is not spared from scandals and the debate about corporate governance has been intensified the last couple of years. A group called Kodgruppen, appointed by the Government, has created the Swedish Code of Corporate Governance which took effect 1 July, 2005. The purpose of the Code, among other things, is to give the concerned corporations guidelines about the content in the reports to the capital market and the shareholders.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to review 50 Swedish stock exchange corporations’ reports of corporate governance and from these portray the most frequent deviations from the Swedish Code and the most common explanations to these. The study also looks into the clearness of the information given in the reports regarding the implementation of the Code. Further the paper examines how many of the companies that had their corporate governance report reviewed by an auditor.</p><p>Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, information asymmetry and the stakeholder theory.</p><p>Method: The scientific method for the paper is quantitative, systematic observations have been done of 50 corporate governance reports which are presented in diagrams and tables. The quantitative method was chosen to describe a general situation of the application of the Code.</p><p>Conclusion: From the basis of the author’s review we can establish that the companies have a high ambition in the application of the Code which can be understood from the low number of deviations per company. Furthermore shows the low number of deviations that the</p><p>companies have made an effort for more openness and transparency towards the stockholders. The corporate governance reports have thus given the shareholders and other stakeholders a greater insight in the companies’ corporate governance and with that reduces the information asymmetry.</p><p>Key words: Swedish Code of Corporate Governance, code of corporate governance, corporate governance, information asymmetry.</p>

<p>Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité.</p><p>Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram.</p><p>Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter.</p> / <p>Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it.</p><p>Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance.</p><p>Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams.</p><p>Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.</p>

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden. Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006. I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv. I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen. Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer. / The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code. We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006. The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective. The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented. We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den. Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité. Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram. Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter. / Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information. Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it. Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance. Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams. Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen. Avslutningsvis undersöks hur stor andel av rapporterna som är granskade av revisor eller inte. Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån corporate governance, informationsasymmetri samt intressentteorin. Metod: Den vetenskapliga metoden för uppsatsen är kvantitativ, systematiska observationer har utförts i 50 bolagsstyrningsrapporter för att därefter presenteras i diagram och tabeller. Den kvantitativa metoden valdes för att få en generell bild av tillämpningen av Koden. Slutsats: Utifrån författarnas granskning kan konstateras att bolagen har en hög ambition gällande tillämpningen av Koden vilket kan utläsas av det låga antalet avvikelser per bolag. Vidare påvisar det låga avvikelseantalet att företagen har gjort en ansträngning för en ökad öppenhet och transparens gentemot aktieägarna. Bolagsstyrningsrapporterna har således gett aktieägarna och övriga intressenter en större insikt i företagens bolagsstyrning och därmed reduceras informationsasymmetrin. Nyckelord: Svensk Kod för Bolagsstyrning, bolagskod, bolagsstyrning, informationsasymmetri. / Background: Many scandals within big corporations have occurred in several countries and that is one of the reasons countries have created codes for corporate governance. Sweden is not spared from scandals and the debate about corporate governance has been intensified the last couple of years. A group called Kodgruppen, appointed by the Government, has created the Swedish Code of Corporate Governance which took effect 1 July, 2005. The purpose of the Code, among other things, is to give the concerned corporations guidelines about the content in the reports to the capital market and the shareholders. Purpose: The purpose of this essay is to review 50 Swedish stock exchange corporations’ reports of corporate governance and from these portray the most frequent deviations from the Swedish Code and the most common explanations to these. The study also looks into the clearness of the information given in the reports regarding the implementation of the Code. Further the paper examines how many of the companies that had their corporate governance report reviewed by an auditor. Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, information asymmetry and the stakeholder theory. Method: The scientific method for the paper is quantitative, systematic observations have been done of 50 corporate governance reports which are presented in diagrams and tables. The quantitative method was chosen to describe a general situation of the application of the Code. Conclusion: From the basis of the author’s review we can establish that the companies have a high ambition in the application of the Code which can be understood from the low number of deviations per company. Furthermore shows the low number of deviations that the companies have made an effort for more openness and transparency towards the stockholders. The corporate governance reports have thus given the shareholders and other stakeholders a greater insight in the companies’ corporate governance and with that reduces the information asymmetry. Key words: Swedish Code of Corporate Governance, code of corporate governance, corporate governance, information asymmetry.

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options. Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative. Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done. Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies. / Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar svenska noterade bolag val av placering av bolagsstyrningsrapporten när lagen ger olika alternativ. Metod: Vald forskningsfilosofi är positivistisk, forskningsstrategin är deduktiv och insamlingsmetoden är kvantitativ. Teoretiskt perspektiv: Som stöd för den beroende (placering) och oberoende faktorerna används agentteorin, Positive Accounting Theory, Accounting choice, legitimitets-, intressent-, och institutionellteori. Empiri: Urvalet består av 249 bolag. Empirin består av bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för räkenskapsår 2011 eller vid brutet räkenskapsår 2010/2011. Begränsningar: En begränsning i studien är att den bygger på observationer från ett verksamhetsår varför det inte är säkert att resultatet blivit detsamma om en jämförelse mellan flera verksamhetsår hade gjorts. Slutsats: Faktorerna storlek och tillväxt förklarar placeringen utav bolagsstyrningsrapporten i svenska noterade bolag.  Bidrag: Utrett möjliga faktorer som kan förklara placeringen utav bolagsstyrningsrapporten för svenska noterade bolag.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som ägde rum på 2000-talet i USA och flera europeiska länder satte fart på bolagsstyrningsdebatten. Många länder började införa regler med syfte att förbättra bolagsstyrningen och öka förtroendet för näringslivet. Sverige drabbades liksom andra länder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att återuppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillämpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag på A-listan och O-listan med börsvärde över 3 miljarder kronor det vill säga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur bolag på OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker från koden och om de avviker från samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag få förståelse för varför koden finns och varför bolag avviker från den samt undersöka om koden fungerar som det var tänkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker från koden och vilka punkter det som bolagen avviker från har jag läst igenom och granskat bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra länders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag väljer att följa eller avvika från koden. Dessa studier är gjorda i Tyskland och Storbritannien.5Empiri: Det empiriska materialet består av årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för de undersökta 28 bolagen inom kategorin Large Cap. Jag har undersökt de senaste åren när jag gjorde undersökningen, dvs. 2010 och 2011.Slutsatser: Det jag kom fram till i min studie är att ägarstrukturen är en bidragande faktor till varför bolag väljer att avvika från koden. Bolag med ett koncentrerat ägande tenderar att avvika från koden. Dessutom har jag märkt att dessa bolag ägs av Industrivärden, Investor. De bolagen kännetecknas även av att de har starka familjeägare som äger mer än 30 % av aktierna, dessa ägare vill oftast ha kontroll över bolaget och därför avviker de från den svenska koden. / Background: Accounting and corporate scandals that took place in the 2000s in the United States and several European countries took off in the corporate governance debate. Many countries began to adopt rules designed to develop corporate governance and increase confidence in the business world. Sweden suffered like other countries of accounting scandals, and as a result of this came the Swedish Code of Corporate Governance to rebuild market confidence to the Swedish companies. The first of July 2005 the code was applied in the Stockholm Stock Exchange for all companies on the A-list and the O-list with market capitalization exceeding 3 billion i.e. companies included in the Large Cap. Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze how companies on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap, deviates from the Swedish code and if they deviate from the same points in the code and how thoroughly these companies explains their deviations. I want to get an understanding of why the code exists and why the companies deviate from it and whether the code works as expected. Methodology: To examine the extent to which companies deviate from the code and which points that the companies differ from, I have studied and observed the companies' annual reports and corporate governance reports. Theoretical Framework: In this chapter, I have raised earlier research that deals with other codes and the principle comply or explain, and the reasons why companies choose to follow or deviate from the code. These studies took place in Germany and the UK.7Empirical foundation: The empirical data consists of annual reports and corporate governance reports of the surveyed 28 companies in the Large Cap from both 2010 and 2011. Conclusions: The conclusion of this study is that the ownership structure is a contributing factor to why companies choose to deviate from the code. Companies with a concentrated ownership tend to deviate from the code. I have also noticed that these companies are owned by Industrivärden and Investor. The companies are also characterized by having strong family owners who own more than 30% of the shares, the owners usually want to have control over the company and that are why they differ from the Swedish Code.