• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tycker de olika? : En kvantitativ undersökning av gymnasieungdomars syn på och attityder till svenskämnet med avseende på programkaraktär

Wennlöf, Mikael January 2006 (has links)
<p>The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character.</p><p>The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that:</p><p>• The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension.</p><p>• The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive.</p><p>• There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do.</p><p>• There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject.</p><p>• The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion.</p> / <p>Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.</p><p>Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande:</p><p>• Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse.</p><p>• Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet.</p><p>• Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen.</p><p>• Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll.</p><p>• När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.</p>
2

Tycker de olika? : En kvantitativ undersökning av gymnasieungdomars syn på och attityder till svenskämnet med avseende på programkaraktär

Wennlöf, Mikael January 2006 (has links)
The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character. The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that: • The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension. • The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive. • There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do. • There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject. • The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion. / Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program. Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande: • Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse. • Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet. • Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen. • Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll. • När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.
3

"Allas röst i rummet" : Lärares syn på utveckling av samtalsförmågor i svenskundervisningen i skolans mellanår / "Everyone's voice in the room" : Teachers' perspective into the development of pupils' verbal communication skills in upper primary school

Rosby, Linnea January 2020 (has links)
The aim of this study is to investigate the approach taken by upper primary school teachers to the development of pupils’ verbal communication skills in Swedish as a school subject. The study also looks at to what degree quieter pupils receive support in the development of these skills. A qualitative study was undertaken in which interviews were conducted with four qualified upper primary school teachers. All four teachers reported that they organized their teaching so as to suit all their pupils. All the teachers described their methodology as interactive where the pupils are involved and active. Three teachers described the work with the development of pupils’ verbal communication skills as not to be prioritized in comparison to the other parts of the Swedish subject. According to the teachers, pupils often practice these skills in other subjects. The teachers talked about the need for a supportive classroom environment if pupils are to be willing to speak while others are listening. Nevertheless, the teachers also found creating a disciplined and accepting classroom environment to be a challenge. In each of their classes the teachers had a couple pupils who did not follow the classroom rules and that effected other pupils in the class. All the teachers described quieter pupils in their classes. Three teachers reported that they supported quieter pupils through a good contact with both the pupils and the parents. Otherwise, the quieter pupils didn’t get any specific support. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på att utveckla elevers samtalsförmågor i svenskämnet i skolans mellanår. Syftet är vidare att undersöka hur mer tystlåtna elever får stöd i detta arbete samt vilka utmaningar som lärare upplever i utvecklingen av elevers samtalsförmågor. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av fyra legitimerade och verksamma lärare i skolans mellanår. De deltagande lärare beskriver att de utformar arbetssätt som präglas av att eleverna är aktiva. Arbetssätten beskrivs som utformade för att passa så många som möjligt av eleverna i klassrummet. Tre av fyra lärare beskriver att utvecklingen av elevers samtalsförmågor är lågprioriterad i jämförelse med andra delar av svenskan vilket lärarna menar kan bero på att samtal sker kontinuerligt i flera ämnen. Alla lärare beskriver betydelsen av ett tryggt klassrumsklimat för att elever både ska våga och vilja ta ordet i klassrummet när andra lyssnar. Lärarna beskriver att upprätthållandet av ett tryggt klassrumsklimat kan vara en utmaning eftersom ett par elever i varje klass på olika sätt inte förhåller sig till gemensamma regler. Det i sin tur menar lärarna kan påverka andra elever i klassrummet. Alla lärare beskriver även att det finns mer tystlåtna elever i klassrummet. Det stöd som de mer tystlåtna eleverna får i utvecklingen av samtalsförmågorna beskrives som dialoger med elev och vårdnadshavare angående tystlåtenheten samt genom positiva förstärkningar. I övrigt stöttas inte dessa elever på något specifikt sätt.

Page generated in 0.0534 seconds