The aim of this study was to analyze how social workers in an elder administration in Sweden handle empowerment and needs for people with dementia and what ethical dilemmas the social workers could experience with these clients. The result is based on qualitative interviews where eight social workers had the opportunity to describe their work with elder people with dementia. Five main subjects were identified in the interviews: empowerment, strategies, dilemmas, force and knowledge and understanding in the organization. The analysis of these themes helps us to understand how the social workers in their profession handle different situations and dilemmas which can arise in their daily work. The conclusion from the result and the analysis was that the most frequent dilemmas for the social workers in their work with people with dementia was the clients unwillingness to receive help, relatives’ and other professions’ ignorance about empowerment and also when relatives wanted to make decisions for the clients. The result showed that the social workers used extensive motivational work for the clients with dementia in order to handle their empowerment and needs. The social workers requested that the relatives and the staff who work with elder people should have more knowledge about the empowerment for the clients. / Syftet med studien var att förstå hur biståndshandläggare i en äldreförvaltning i Sverige hanterar äldre demenssjukas självbestämmanderätt och hjälpbehov samt vilka etiska dilemman de kan ha i arbetet med dessa brukare. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer där åtta biståndshandläggare haft möjlighet att med egna ord beskriva hur ärendehanteringar med äldre demenssjuka brukare kan se ut. Fem huvudteman identifierades i intervjuerna vilka var: självbestämmande, strategier, dilemman, tvång samt olika kunskaper och förståelse i organisationen. Analysen av dessa teman bidrar till att förstå hur handläggarna i sin yrkesroll hanterar situationer och dilemman som kan uppstå i deras praktiska vardag. Slutsatsen utifrån resultat och analys är att de främsta dilemman som biståndshandläggarna möter i arbetet med demenssjuka brukare är brukarnas ovilja att ta emot hjälp, oförståelse om självbestämmanderätten hos anhöriga och övriga professioner samt när anhöriga vill ta beslut åt brukarna. Utifrån empirin kunde vi se att biståndshandläggarna använde sig av omfattande motiveringsarbete med de demenssjuka brukarna för att hantera deras självbestämmanderätt och hjälpbehov. Något som handläggarna efterfrågade var mer kunskap om självbestämmanderätten bland äldreförvaltningens hemtjänstpersonal och anhöriga till brukarna.

Enligt den svenska socialtjänstlagen ska allt klientarbete som utförs vara av hög kvalitet (SFS 2001:453). Socialt arbete beskrivs som känslomässigt krävande och därför framställs handledning som ett viktigt stöd för socialarbetare i deras yrkesroll. Syftet med denna studie var att belysa socialsekreterares erfarenheter av extern och intern handledning inom Socialtjänsten. Metoden som valdes för denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika yrkesversamma socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Södra Sverige. Vid analysen av våra resultat tillämpade vi systemteorin baserat på Parrish, Öquist, Pettit och Olsons sammhälsvetenskapliga tillämpning av teorin. Detta för att ilustrera förhållandet mellan handledning och den kunskap som det ger socialsekreteraren samt arbetsmiljön som en cirkulär process. Denna studie fann att socialsekreterare upplever handledning som något positivt. Intern handledning hjälper dem att utföra sina arbetsuppgifter, medan extern handledning hjälper dem på ett emotionellt plan. Dessutom framhäver de socialsekreterare som deltar i denna studie erfarenheter av otillräcklig handledning. Otillräcklig handledning kan uppstå när handledaren saknar kompetens, när tid inte avsätts för handledning eller när den tillhandahållna informationen inte är anvädbar i deras arbete. Detta resulterar i att handledning istället blir en källa till stress. Denna studie har därför försökt lyfta fram vikten av handledning för professonell kompentens samt handledningens betydelse i relation till socialsekreterares funktionalitet på arbetsplatsen. Om handledning utförs på rätt sätt blir det en tillgång för socialsekreterarens yrke. / According to the Swedish social services act, all client work performed should be of high quaitly (SFS 2001:453). Social work is stated as emotinally demanding therefore supervision i described as an essential aid for social workers in their professional role. The aim of this study was therefore to highlight social workers experiences of external and internal supervision within social services. The method chosen for this study was qualitative semistructured interviews with six different professional social workers within economic support int the southern region of Sweden. In analysing our results, we applied the system theory based on Parrish, Öquist, Pettit and Olson's societal application of the theory, to illustrate the relationship between supervision and the knowledge it brings the socialworkers and the atmosphere as a circular process. This study found that social workers experience supervision as something positive. Internal supervision helps them in carrying out their tasks, while external supervision helps them in an emotional sense. Furthermore, the social workers participating in this study highlight experiences regarding inadequate supervision. Inadequate supervision may occur when the supervisor lacks competence, when time is not given for supervision or when the information provided is not useful in their work. This results in supervision becoming a source of stress. This study has therefore attempted to bring out the importance of supervision for professional competence. Also the significance of supervision in relation to social workers functionality in the workplace. I supervision is carried out correctly, it becomes an assest to the social workers profession.

Ett problem svenska socialtjänsten står inför är att förtroendet från medborgarna minskar, desinformation delas i större utsträckning och år 2021 började LVU-kampanjen att spridas. Kampanjen hävdar att socialtjänsten omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever att deras arbete påverkas av den pågående LVU-kampanjen. Uppsatsen är en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer, fem respondenter deltog vilka samtliga är socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. En tematisk analys har sedan använts för att hitta mönster och teman i empirin. Teorier som sedan applicerats i analysavsnittet är handlingsutrymme, socialkonstruktionism och makt. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbetssituation påverkas av LVU-kampanjen men i varierande utsträckning. Bland annat så framkommer det att socialsekreterarnas relation och kontakt med deras klienter har förändrats och försämrats. Det framkommer även att det tar längre tid i möten med klienterna vilket är en bidragande faktor till att arbetsbelastningen har ökat. Dessutom visar resultatet att fler klienter avstår från att söka hjälp av socialtjänsten på grund av ökad rädsla att deras barn ska omhändertas. Socialsekreterarna upplever dessutom en större oro inför att utsättas för hot relaterat till kampanjen och dess anhängare. Vidare framkommer det att LVU-kampanjen diskuteras på samtliga arbetsplatser men att detta sker i olika forum och i varierande utsträckning. Socialsekreterarna själva uppfattar fenomenet bland annat som skadligt och oroväckande. Det framkommer även att få förändringar har gjorts på arbetsplatsen relaterat till kampanjen men att det som har förändrats är relaterat till säkerhet, likt begränsningar att filma och spela in ljud i offentliga utrymmen på socialkontoren. Resultatet visar även att handläggningsprocessen i ärenden inte påverkats av kampanjen. De förändringar som socialsekreterare anses krävs för att minska desinformationen är mer resurser, bättre kommunikationsvägar mellan klienter och myndigheter, fler politiker som intresserar sig för problematiken samt ett ökat samhällsengagemang. Slutligen framkom det att kampanjen som inledningsvis handlat om att muslimska barn omhändertagits utan rättsligt stöd, nu inkluderar oro från fler familjer oberoende av religiös tillhörighet / The Swedish social services are facing a problem where the citizens' trust is declining, disinformation is spreading and in 2021 a campaign started claiming that Muslim children are being taken into immediate care without legal support. The purpose of the study is to examine how Swedish social workers experience that their work is affected by the ongoing LVU-campaign. The study was carried out with a qualitative method and semi-structured interviews and five social secretaries from different municipalities participated. A thematic analysis was used to find patterns and themes in the material extracted from the interviews. Theories that were applied in the analysis section were margin for maneuver in work, social constructionism and power. The study’s results showed that social workers' situations are affected by the LVU-campaign in different ways. The meetings with clients take more time which is a contributory factor to the increased workload. Some of the study's key findings are that the contact and relationships with the clients have changed for the worse and also that clients are seeking less help because of fear. Social secretaries are also more worried about being threatened because of the campaign. The study also shows that the campaign is discussed at all of the social secretaries’ workplaces but that they talk about it in different forms and variations. The social workers themselves describe the phenomenon as damaging and alarming. Some more findings show that the different workplaces have made certain changes related to the campaign but that these are mostly related to security, like limitations to record sound or video inside public spaces in social services offices. The result also shows that the social secretary's work process in client cases has not changed due to the campaign. The changes that the social workers consider necessary in order to reduce the disinformation are more resources, better lines of communication between clients and authorities, more politicians who are interested in the problem as well as increased community involvement. Lastly the campaign is also considered to have spread from just being about muslim children being taken into immediate care without legal support to include concerns about the social services from more families regardless of their religion or nationality.