Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar. / The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.

Detta examensarbete ämnar undersöka hur Linköpings stadsrum anpassas efter de som är synnedsatta. Linköpings kommun är en central aktör, som med sitt planmonopol har stor påverkan på den byggda miljön. Genom en tematisk analys med advokatplanering som utgångspunkt, analyseras empiri insamlad från både Linköpings kommun och synnedsatta från Synskadades Riksförbund Linköping. Resultatet visar på en strävan att skapa en tillgänglig miljö, huruvida detta realiseras råder det delade meningar om. Synnedsatta upplever en begränsad användbarhet hos befintliga ledstråk. Ledstråken riskerar också att utebli, till följd av den konkurrens om markytan som existerar i stadsrummet. Även lagstiftning och människors beteende påverkar arbetet med tillgänglighet. I studien motiveras ett ökat samarbete mellan Linköpings kommun, Synskadades Riksförbund samt andra aktörer inom staden. Den gällande trafikplanen rekommenderas ses över i förhållande till hur väl den kan vägleda kommunen att genomföra avvägningar. Det diskuteras även hur kommunen kan hantera lärdomar och sprida vidare kunskap inom organisationen. / This thesis investigates how Linköping's urban space is adapted for individuals with visual impairments, with the municipality, whose planning monopoly has significant influence on the built environment. With a focus on advocacy planning, data gathered from Linköping municipality and visually impaired from the Swedish Association of the Visually Impaired (SRF) is analyzed using thematic analysis. Results show efforts to create an accessible environment, but with differentiating opinions regarding its actualization. Visually impaired individuals experience limitations in accessibility, partly due to competition for land surface that exists in the urban space. Legislation and people’s behavior also affect accessibility efforts. The study encourages increased collaboration between Linköping municipality, the SRF, and other actors within the city. It recommends a reassessment of the current traffic plan concerning its ability to guide the municipality to implement trade-offs, as well as how the municipality can handle new insights and spread knowledge within the organization.