Competitive gaming, commonly known as E-sports, have become widely popular the past few years. Simultaneously the interest to watch these players compete has become apparent, not least through the viewing of the events that draw the attention of millions of people. However what is still often overlooked is the environmental impact which these events contribute to. Within the field of environmental research, E-sports is a frugally studied domain. This study therefore aims to create a foundation for calculating the environmental and climate impact from an E-sports event, specifically in regard to CS:GO. The guidelines for this calculation are based on the LCA methodology. The main question for this paper therefore reads: How can 1) system function, 2) functional unit and 3) system boundaries be chosen in order to calculate the environmental and climate impact from PGL Major Stockholm 2021? In order to find out how to answer this question, two people with expertise within the field were interviewed. The analysis of the results from the interviews showed that exposure was the primary function of several different scenarios of the system. For that reason the system function was decided as audience capacity. The functional unit was defined as Holding one 13-day event in CS:GO. The majority of what occurs within the arena was included in the system boundaries along with flights, electricity consumption and water consumption from the hotels. To facilitate further calculations of the categories included in the system boundaries we also presented estimations of environmental and climate impact. These were on flights, transportation to and from the event, and gaming computers.Through the interviews we gained great insight regarding the organizing of smaller events, specifically Svenska Elitserien CS:GO. This insight could help close the existing knowledge gap surrounding the environmental impact of E-sports as it creates a stepping stone for future research. / Tävlande i datorspel, även kallat E-sport, har under de senaste åren vuxit i popularitet med stormsteg. Intresset att titta på dessa tävlingar har visat sig starkt, inte minst genom de event som drar uppmärksamheten från miljontals människor. Vad som ännu ofta glöms bort är dock den miljöpåverkan ett sådant event orsakar. Inom hållbarhetsforskning är E-sport ett sparsamt studerat område. Denna studie riktar sig därför till att lägga grunden för en beräkning av miljö- och klimatpåverkan från ett E-sportevent, specifikt inom CS:GO. Riktlinjerna för denna beräkning har baseras på metodiken för LCA. Problemformuleringen för denna studie blev således: Hur kan 1) systemfunktion, 2) funktionell enhet och 3) systemgränser väljas som underlag för att beräkna miljö- och klimatpåverkan av PGL Major Stockholm 2021? För att ta reda på hur denna fråga ska besvaras har två intervjuer utförts med personer som har expertis inom området. Analysen av resultatet från intervjuerna visade att exponering var den primära funktionen för många olika scenarion inom systemet. Av den anledningen valdes systemfunktion till publikkapacitet. Funktionell enhet definierades till Arrangering av ett 13-dagars event i CS:GO. Majoriteten av vad som sker i arenan inkluderades i systemgränserna, flygresor och el- och vattenförbrukning från hotell likaså. För att underlätta vidare beräkningar av det som inkluderades i systemgränserna presenterade vi även estimeringar av värden på miljö-och klimatpåverkan från flygresor, transport till och från arenan samt speldatorer. Från intervjuerna fick vi stor insikt kring anordning av mindre event, specifikt Svenska Elitserien CS:GO. Denna inblick kan bidra till att minska det kunskapsglapp som finns gällande E-sportens miljöpåverkan då det möjliggör en grund för vidare forskning.

The role of forest biomass as a replacement for fossil fuels and products is becoming increasingly prominent as a means to mitigate climate change. To guide a sustainable transition towards a forest-based bio-economy, it is important that advantages and disadvantages of forest products are assessed, to ensure that the products deliver environmental impact reduction. Life Cycle Assessment (LCA) has become heavily relied upon for assessing the environmental impact of bio-based products. However, LCAs of similar product systems can lead to results that differ considerably, and the method is, thus, associated with uncertainties. It is, therefore, necessary to explore the relevance of uncertainties, to build knowledge about enablers and challenges in using LCA for assessing forest products. Three important challenges in the context of uncertainty in LCA are the focus of this thesis: 1) system boundaries, 2) climate impact assessment practice, and 3) allocation. More specifically, the relevance of a) including and excluding life cycle phases, b) potentially important climate aspects, and c) applying different allocation methods, was assessed. Case studies involved a chemical industry cluster, a biorefinery, and single product value chains for a plastic box, a fuel, and a building. In summary, the thesis demonstrates that: A major share of the environmental impact related to the production of an industry cluster can occur outside the cluster gates, so when strategies involving a transition to forest biomass feedstock are developed and evaluated, a life cycle perspective reveals the full environmental impact reduction potential. For bio-based products differing in functional properties from the fossil products they are meant to replace, material deterioration in the use phase can contribute substantially to overall environmental performance. This is acknowledged if all life cycle phases are regarded. As climate aspects commonly not assessed in forest product LCAs could influence results greatly, and even affect the outcome of comparisons between forest and non-forest products, the climate impact of forest products is uncertain. It is, therefore, important that this uncertainty is acknowledged and communicated, and that appropriate methods and guidelines are developed. The choice of allocation method in the LCA of biorefinery products can have a major influence on results, especially for physically non-dominant products and in consequential studies. In these cases, scenario analysis is especially valuable to show the possible range of results. LCA provides useful guidance for forest product development and production as the life cycle approach reveals causes of environmental impact throughout the product value chain. Proper identification, estimation, and management of uncertainties strengthen the provision of reliable decision support. / Att ersätta fossila bränslen och produkter med skogsbiomassa blir ett allt viktigare sätt att försöka minska klimatförändringen. För att säkerställa en hållbar övergång till en skogsbaserad bioekonomi är det viktigt att fördelarna och nackdelarna med skogsprodukter bedöms, för att klargöra att de faktiskt ger minskad miljöpåverkan. Livscykelanalys (LCA) är en flitigt använd metod för att bedöma miljöpåverkan från biobaserade produkter. Dock kan LCA:er på snarlika produktsystem komma fram till resultat som skiljer sig avsevärt. Metoden är således förknippad med osäkerheter. Det är därför nödvändigt att undersöka betydelsen av osäkerheter och därigenom bygga upp kunskap om förutsättningar för och utmaningar i användningen av LCA för bedömning av skogsprodukters miljöprestanda. Avhandlingen fokuserar på tre viktiga utmaningar som alla rör osäkerheter i LCA: 1) systemgränser, 2) praxis vid bedömning av klimatpåverkan, och 3) allokering. Närmare bestämt bedöms betydelsen av a) inkluderandet och exkluderandet av livscykelfaser, b) potentiellt viktiga klimataspekter och c) olika allokeringsmetoder. Fallstudier har gjorts på ett kemiskt industrikluster, ett bioraffinaderi och produktvärdekedjorna för en plastlåda, ett fordonsbränsle samt en byggnad. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att: En stor del av miljöpåverkan relaterad till ett industriklusters produktion kan uppstå utanför klustrets grindar. När strategier som innebär en övergång till skogsbasserat råmaterial utvecklas och utvärderas är det således viktigt att använda ett livscykelperspektiv, så att den fulla potentialen för minskad miljöpåverkan synliggörs. För biobaserade produkter som skiljer sig i funktionella egenskaper från de fossila produkter de är avsedda att ersätta riskerar materialförsämring i användningsfasen att väsentligt minska den övergripande miljöprestandan. Om detta är fallet framgår tydligt om alla livscykelfaser beaktas. Klimataspekter som vanligtvis inte bedöms i LCA-studier på skogsprodukter kan påverka resultatet kraftigt och även påverka resultatet av jämförelser mellan skogs och icke-skogsprodukter. Således är den faktiska klimatpåverkan av skogsprodukter osäker. Det är därför viktigt att osäkerheten uppmärksammas och kommuniceras samt att lämpliga metoder och riktlinjer för bedömning av klimatpåverkan från skogsprodukter utvecklas. I LCA av bioraffinaderiprodukter kan val av allokeringsmetod ha en stor inverkan på resultaten. Detta gäller särskilt för fysiskt icke-dominanta produkter och i konsekvensanalyser. I dessa fall är scenarioanalys speciellt värdefullt att använda för att visa möjliga skillnader i resultat. LCA ger värdefull vägledning för utveckling och produktion av skogsprodukter, då livscykeltänkandet beaktar orsakerna till miljöpåverkan i produkternas hela värdekedjor. Korrekt identifiering, uppskattning och hantering av osäkerheter stärker tillförlitligheten av beslutsunderlaget.

Climate change has been described as “the greatest and widest-ranging market failure ever seen”. Unregulated climate offsetting has emerged as a way for consumers to internalize the externality of climate change. Previous research abounds regarding the challenges facing the technical performance of climate offsetting, but this research has not taken into account how the interpretation of consumers will affect the ability of offsetting to mitigate climate change. Therefore, in this report, a conceptual framework illustrating possible challenges was constructed based on the technical performance of offsetting as well as marketing laws and guidelines, while adding an explicit use of system boundaries. Making use of manifest content analysis, the framework was then empirically tested through analyzing offset claims from the aviation and food retail sectors. Large risks of consumer misinterpretations of offset claims were found within all investigated system boundaries and for both sectors. As such, it seems that unregulated climate offsetting has inherited the well-known problems related to regulated climate offsetting while failing to address the general issues of environmental marketing. Until and unless these issues are addressed, unregulated climate offsetting should be used with caution as a way to mitigate climate change. / Klimatkrisen har beskrivits som “det främsta och mest omfattande marknadsmisslyckandet som någonsin skådats”. Oreglerad klimatkompensation har vuxit fram som ett sätt för konsumenter att internalisera externaliteterna associerade med klimatkrisen. Tidigare forskning har undersökt de tekniska utmaningarna som klimatkompensation står inför, men denna forskning har inte tagit hänsyn till hur konsumenternas uppfattning av fenomenet kommer påverka klimatkompensationens förmåga att mildra klimatkrisen. Därför utvecklade denna studie ett konceptuellt ramverk för att illustrera klimatkompensationens möjliga utmaningar, baserat på den tekniska prestandan såväl som marknadsföringslagar och riktlinjer. Till detta adderades en explicit användning av systemgränser. Genom manifest innehållsanalys testades ramverket sedan empiriskt genom att analysera marknadsföringspåståenden kopplade till klimatkompensation inom sektorerna livsmedelshandel och flyg. Stora risker för missförstånd upptäcktes inom båda sektorerna och inom alla fyra relevanta systemgränser. Detta pekar mot att oreglerad klimatkompensation har ärvt de väletablerade problemen kopplade till den reglerade marknaden inom klimatkompensation samtidigt som de generella problemen kopplade till miljöpåståenden inte har adresserats. Om dessa utmaningar inte tas hänsyn till, bör oreglerad klimatkompensation användas med försiktighet om målet är att verka som en lindrande åtgärd för klimatkrisen.