No description available.

No description available.

Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Agil systemutveckling och distribuerad systemutveckling är två fenomen som båda växer i popularitet. Flera av de värderingar som agil systemutveckling förespråkar innebär dock vissa utmaningar i kombination med distribuerad systemutveckling, med andra ord distribuerad agil systemutveckling. Kunskapen om distribuerad agil systemutveckling är emellertid i dagsläget låg, liksom hur man går till väga för att göra distribuerade agila projekt framgångsrika. Studien antar av den anledningen en vertikal karaktär för att ingående utreda och beskriva naturen av den ofta största utmaningen i distribuerad agil systemutveckling, nämligen kommunikationen mellan människor (Gurram & Goud Bandi 2012), samt identifiera kritiska framgångsfaktorer med hänsyn till dessa utmaningar. Studien är dessutom avgränsad till intern kommunikation och upplevelser hos svenska leverantörer som arbetar med distribuerad agil systemutveckling i projektform. För insamling av data har studien antagit en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. En analysmodell har också utformats och använts i olika steg under forskningsprocessen. Två företag har deltagit i studien och antalet respondenter har uppgått till sju personer sammanlagt. Dessa respondenter har, förutom en matchning mot studiens avgränsning, olika roller i den agila projektorganisationen för att tillfredsställa det kunskapsmässiga djup som studien avser att omfatta med hänsyn till problemområdet. De flesta utmaningar i distribuerad agil systemutveckling har visat sig bero på den distribuerade naturen av de projekt som tillämpar metoden, såsom bristen på kroppsspråk, undermålig ljudkvalitet i ljud- och videokonferenser, språkbarriärer och kulturskillnader. Bland de kritiska framgångsfaktorer som studien har identifierat och bedömt som särskilt betydelsefulla ingår bland annat videokonferenser med intresse för att fånga projektmedlemmars kroppsspråk, användning av hårdvaror med bra kvalitet för uppspelning och upptagning av ljud, en högre grad av skriftlig kommunikation med projektmedlemmar som är mindre bra på att tala engelska samt en större öppenhet om vilka förväntningar som ställs på kommunikationen från andra samlokaliserade projektorganisationer och de projektmedlemmar som ingår i dessa.

Dokumentation har en central roll i systemutveckling och främst i den fas som majoriteten av ett IT-systems livstid spenderas i, förvaltningsfasen. Systemdokumentation är omfattande men ett av de viktigaste dokumenten är användningsfall. Det är ett kraftfullt verktyg för medarbetare att förstå systemet och är en möjlighet att förmedla systemets funktioner vidare. Dokumentation lider ofta av problemen att de inte uppdateras eller håller den kvalitet som behövs för att medarbetarna ska vilja använda dem i sitt arbete. Studien har inspirerats från teorin där effektiv dokumentation nämns och applicerat detta på användningsfall för att identifiera ineffektiv dokumentation och vilka konsekvenser ineffektiv dokumentation kan ha för medarbetare och IT-system. Med en fallstudie hos Bankgirots system Bg Avtal har studien genomfört dokumentanalys och intervjuer. Genom datainsamlingen har studien först kunnat konstatera att de användningsfall som används för Bg Avtal är ineffektiva och sedan kunnat identifiera konsekvenser av detta. Studien har identifierat att det för medarbetare och system kan uppstå inkonsekvens, personberoende, godtyckliga lösningar och svårigheter med verksamhetsspråket. Dessa konsekvenser anses även kunna uppstå om annan systemdokumentation är ineffektiv.

Denna studie undersöker arbetsmotivation hos IT-konsulter då det på arbetsmarknaden finns en brist på personal med rätt kompetens enligt Arbetsförmedlingens framtidsrapporter. Motivation har undersökts sedan början av 1900-talet och är väl utforskat. Kända forskare som har bidragit med teorier är Taylor, Maslow och Herzberg vilka fortfarande är aktuella. Tidigare behandlade forskningen endast hur effektivt industrierna kunde bli men på senare tid innefattar forskningen behov, värderingar, mål och känslor. Det har även visat sig ha stora fördelar att veta vad anställda motiveras av då det påverkar företagets prestationsförmåga positivt. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetsmotivation skapas och genom det bilda en uppfattning kring ämnet med hjälp av IT-konsulternas åsikter. Frågeställningen som besvaras i studien lyder; Hur skapas arbetsmotivation hos IT-konsulter? För att besvara syftet och frågeställningen genomfördes 11 intervjuer med systemutvecklare på tre olika företag, Kentor, Accenture och Capgemini, där de intervjuade IT-konsulterna har fått beskriva vad arbetsmotivation är för just dem. Sedan har denna empiri analyserats mot den tidigare forskningen inom området arbetsmotivation utifrån den teoretiska referensram som skapats. Det resultat och slutsatser som framkom genom den insamlade empirin från de intervjuade IT-konsulterna var att det fanns likheter i deras svar om arbetsmotivation. Det som skapar motiverade IT-konsulter på arbetet var att få ta ansvar, bra kollegor, målfokusering, återkoppling på arbetet som utförts, det ska finnas utvecklingsmöjligheter, belöningar och att arbetet utförs av en anledning. Dock kunde det urskiljas också att de fanns många individuella skillnader i åsikterna, preferenserna och tankegångarna kring hur dessa begrepp påverkar individen. Det finns alltså ingen ensam allmängiltig slutsats som gäller för alla respondenter. Det som nämnts motiverar, men varje individ har sin syn på hur det som motiverar skall fungera bäst för just dem och vad det skall mynna ut i.

<p>Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur olika grader av processtyrning påverkar individens kreativitet. Med hjälp av en fallstudie som genomförts på två olika systemutvecklingsföretag har vi kunnat identifiera skillnader mellan olika typer av kreativitet samt vad som påverkar vilken typ av kreativitet eller kreativitetspåverkande faktorer. Resultatet av vår studie är att just kreativitetspåverkande faktorer som arbetsglädje och motivation påverkas i större utsträckning av processtyrning än vad kreativitet i sig gör. Trots det faktum att individen är medveten om, och har identifierat, olika typer av processtyr-ning står det klart att hon kan vara kreativ i den miljö där hon verkar när de kreativitetspåverkande faktorerna har en hög uppfyllelse.</p>

<p>Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen. I ett led att ta fram en lösning på den upplevda problematiken valde vi att utveckla en prototyp av ett system för att visa en möjlig lösning på det upplevda problemet. För att skapa prototypen har ett antal metodiker använts inom systemutveckling bland annat då prototyping men även bland annat UML har använts. Prototyperna blev utvecklade ifrån ett användarcentrerat perspektiv då dessa var de vi hade bäst kontakt med. Vi utvecklade utkast till prototyper och varje ny version var lite bättre, med mer omfattande funktionalitet än dess föregångare. Prototyperna utvecklades i C# vilket var för oss ett nytt språk och prototyping underlättade också att lära sig detta språk för oss. Vi har med den utvecklade prototypen visat en funktionell lösning på problemet som undersöktes. Prototypen är inte helt komplett men implementerar den mesta funktionaliteten, och vi anser att denna prototyp är ett bra exempel på en lösning för företag som upplever lokala problem med system som faller utanför det generella systemets ramar, men skulle kunna lösa det observerade problemet.</p>

<p>Det har sedan länge konstaterats att det är komplicerat och problematiskt att utveckla informationssystem. Det har exempelvis visat sig att de informationssystem som utvecklats ibland inte överensstämmer med de mål som den användande organisationen har. Informationssystemen har därtill en tendens av att inte bli färdiga i tid eller inom budget. Informationssystemsutveckling kan således betecknas som en komplex verksamhet vilken återkommande måste förändras och utvecklas för att kunna fungera framgångsrikt.</p><p>Att medvetet arbeta med att förbättra systemutvecklingsverksamheten har sedan länge varit ett fenomen som fokuserats i forskning. Resultatet av forskningen har inneburit att metoder, modeller och strategier för hur förbättringsarbete skall bedrivas har utvecklats. Ett tillvägagångssätt för att genomföra dessa förbättringsintentioner är att organisera arbetet i en temporär förbättringsverksamhet och därtill frigöra denna verksamhet från den ordinarie systemutvecklingsverksamheten. Härigenom skapas ett förbättringsprojekt som genomförs på en separerad arena. Projektet har som syfte att utarbeta förbättringar som sedan skall implementeras i systemutvecklingsverksamheten. De problem som kan uppstå vid denna organisering innebär att projektet kan hamna i ett »vakuum« vilket innebär att förbättringsintentionerna ej får utväxling i form av en förbättrad systemutvecklingsverksamhet.</p><p>I denna avhandling har jag studerat projektorganiserad förbättringsverksamhet utifrån detta problem. Det övergripande syftet med studien har varit att utveckla råd för hur en framgångsrik projektorganiserad förbättringsverksamhet etableras och vidmakthålls. För att nå detta resultat har jag skapat mig en förståelse för genomförandet av projektorganiserad förbättringsverksamhet genom att under tre år följa ett förbättringsprogram på ett mindre IT-företag. Jag har här kunnat kartlägga vilka problem och styrkor som uppstår under denna typ av förbättringsarbete. Denna empiri har jag använt för att pröva och vidareutveckla en praktikteoretiskt grundad vision om hur framgångsrik projektbaserad förbättringsverksamhet bör etableras och vidmakthållas. Resultatet av forskningsarbetet har primärt inneburit kunskapsbidrag i form av råd vilka framhäver behovet av samt understödjer möjligheten till interaktion vid och koordination av projektorganiserad förbättringsverksamhet i systemutvecklingssammanhang.</p>