Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser. Resultatet av undersökningen bygger på att användare får delta i en större omfattning i experimentell systemutveckling än i det traditionella tillvägagångssättet. Företag har inte alltid verklighetstrogna inseenden på vad de olika begreppen som de använder, innebär. Respondenterna inom de två grupperna, de som använt traditionell respektive experimentell systemutveckling har inte haft samma uppfattningar om ansatserna. De upplever att experimentell systemutveckling i jämförelse med traditionell systemutveckling är en mer ostrukturerad, informell och användarorienterad ansats.

The purpose of this study was to 1) identify driving forces for introducing new system development methodologies at the Swedish Tax Agency. The preconditions of the Swedish Tax Agency also affect the use of new methodologies. The study therefore also aimed to 2) portrait the influence of the preconditions on the organization. Furthermore, the object of the study was to 3) illustrate the use of methods in system development and also to 4) investigate the contributions of the methods to the organization and the four case projects within the Swedish Tax Agency. The study was carried out through a qualitative methodology, with interviews, and a quantitative methodology, with questionnaires and document collection. A combination of methods was used in order to acquire a holistic perspective of a complex issue. From the study, some conclusions have been drawn. Firstly; being modern, fashionable and a desirable employer are driving forces for introducing new system development methods, together with a desire of increased efficiency when developing systems. Secondly; the main preconditions were identified as the organizational culture and how the purpose of a change is communicated to the affected employees. Thirdly; all of the project teams that were that participated in the study was found to use different hybrids of system development methods, which lead to the fourth conclusion; the used methods was found to contribute with different things, such as structure in project planning and when tracking sources of errors, commitment in work and good group dynamics.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen. Den ökade dokumentationen leder även till en minskad flexibilitet när det gäller hanteringen av nya krav, detta då det finns fastställda procedurer – som är nödvändiga på grund utav distansen mellan de inblandade – som måste följas.Studiens resultat är en utredning för hur problem uppkommer inom agil systemutveckling och vad företagen gör för att hantera dessa problem. / Program: Systemvetarutbildningen

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs. Därför behövs det undersökas om hur den agila kravhanteringen egentligen går till. För att få svar på detta, behövdes intervjuer genomföras för att se hur olika IT- företag arbetar inom agil systemutveckling. För studien genomfördes en kvalitativ ansats med fyra semistrukturerade intervjuer med tillhörande intervjuguide. Respondenterna som ställde upp på intervju arbetar inom agil systemutveckling och har erfarenhet av agil kravhantering. Genom att sedan tolka och analysera data från intervjuerna kunde ett arbetssätt utvecklas för agil kravhantering. Studiens kunskapsbidrag är ett arbetssätt för hur kravhantering bör genomföras i agil systemutveckling. / Program: Systemvetarutbildningen

Syftet med forskningen är att ge läsaren en ökad förståelse för genus och dess påverkan både för utvecklandet och för användandet av ett informationssystem. För att kunna uppnå detta beaktas samhället och skillnader hos könen. I samhället finns det normer och etiska angivelser som påverkar vårt sätt att vara. I oss själva finns det skillnader i hjärnan mellan könen, vilket också påverkar vårt sätt att tänka. Genom att beakta dessa skillnader har vi gjort det möjligt att förmedla en kunskap rörande genuspåverkan inom informationssystem. Undersökningen behandlar skillnader i hjärnan mellan kön samt sociologiska roller och förväntningar beträffande genus. Detta har också diskuterats med en forskare inom det området. Vidare har vi genomfört intervjuer med systemutvecklare på två företag för att se hur dessa företag resonerar angående genus och kön. Vi har även genomfört användartester på en applikation med en blandad grupp studenter för att upptäcka skillnader i upplevelser och skillnader i användning mellan kön. Detta leder oss till en bred förståelse för betydelsen av genus vid utveckling och användning av informationssystem. I den teoretiska delen kan vi visa att det generellt finns skillnader i hjärnan mellan kvinnor och män. Vissa egenskaper förekommer mer hos män medan andra förekommer mer hos kvinnor. Vår forskning visar att kvinnor oftare än män föredrar informationssystem som ger en utökad upplevelsefaktor. Företag vi pratade med reflekterar inte över kön när de sätter samman projektgrupper eller ska ta fram en viss produkt. Det finns däremot skillnader som kan vara värda att beakta. / Uppsatsnivå: C

Under systemutvecklingsprocesser måste man alltid genomgå ett arbetsmoment där systemutvecklingsobjektet testas för att kvalitetssäkras. Men vem kvalitetssäkrar det arbetssätt som används vid testningen? Denna magisteruppsats går ut på att ta fram ett arbetssätt för att svara på frågeställningen ”Hur vet vi att vi gör rätt?”. Det som vi tog fram är en utvärderingsmetod för testprocess inom systemutveckling. För att utvärderingsmetoden skall vara värdefull tog vi fram ett antal kriterier som vi arbetade mot under framtagningen av metoden. Dessa är funktionalitet, tillförlitlighet, tillämpbarhet, tillgänglighet, trovärdighet och värde/relevans. För att lyckas med vårt mål med studien är det viktigt att vi beaktar det tillvägagångssätt som utnyttjas. Detta gjorde vi genom att vi tillämpade en iterativ process som utgår från design science. Den första iterationen involverade en applicering av det utgångsmaterial som vår metod baserar sig på. Detta resulterade i den första versionen (Alpha) av vår utvärderingsmetod. Under andra iterationen använde vi oss av metametoden MA/SIMM för att utvärdera vår egen utvärderingsmetod. På så sätt tillämpade vi både intern- och teorigrundning. Detta resulterade i den andra versionen (Beta) av vår utvärderingsmetod. I den tredje och även vår sista iteration, applicerade vi vår beta–version av utvärderingsmetoden på ett företag för att på så sätt se ifall utvärderingsmetoden uppnår sina kriterier, men även vidareutveckla metoden ytterligare. Detta resulterade i den slutgiltiga versionen (Release Candidate) av vår utvärderingsmetod. Den slutgiltiga versionen har gått en lång väg från sin utgångspunkt. Genom våra tre iterationer genomförde vi situationsanpassning, intern-, teori- och empirigrundning samt ökat användarvänligheten. Detta för att vår utvärderingsmetod skall kunna stå på egna ben och hjälpa verksamheter att förbättra sina testprocesser genom att besvara frågan ”Hur vet vi att vi gör rätt?”.

System är för att stödja samarbete, samordning av arbetsinsatser och medvetenhet ombland annat organisationens gemensamma mål.För att hantera komplexa verksamhetsprocesser har metoder och applikationer tagitsfram. Många av dagens system har dock allvarliga problem, en hel del forskning harutförts kring design av system, men utvärdering av sådana system är betydligt mindreundersökta. Det beror på till stor del att det inte finns många enkla och praktiskametoder som kan användas av samtliga.Det finns företag som väljer att investera i systemutvärdering för att effektivisera arbetetoch anpassa verksamheten till nya förutsättningar.Huvud syftet med denna uppsats var att ta reda på hur systemutvärderingen utförs samtta fram riktlinjer för systemutvärdering. Även att ta fram vilka utvärderingsmetoder somanvänds för att utvärdera ett system inom olika verksamheter.För att åstadkomma till resultat har vi använd oss av bland annat delfrågan ”hur bör ensystemutvärdering vara utformad”.Enligt våra intervjupersoner är ordningen av systemutvärdering olika, att man fåranpassa sig till kunden. Man kan inte använda samma metod för alla kunder.Vilket är en av vårt resultat att en metod inte använd hos alla kunder vilket ocksåbetyder att det inte finns bara en metod vid systemutvärdering.Ett annat resultat av forskningen var att det växer fram olika metoder samt modellersom man använder sig av under systemutvärderingen t.ex. PPS har tagits fram avföretaget Pulsen. En bra systemutvärdering bör ha bra kravspecifikation och en brametod som borde vara anpassad till kunden. Att genomföra systemutvärdering iverksamheten är en komplex och svår uppgift som kräver en god genomförandeplanering och styrning.I denna uppsats presenteras ett flertal kritiska faktorer som förekommer vidsystemutvärdering. Vi anser att det är viktigt att känna till dessa för att lyckas medsystemutvärdering. Uppsatsen bygger till största delen på den empiriskaundersökningen som ger förståelse för hur systemutvärdering kan se ut i verkligheten.

Dagens samhälle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som går samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva måste det finnas användaresom vill använda det. För att användare skall använda ett IT-system måste systemet har tillräcklighög kvalitet så att användare skall kunna lita på systemet. Men vad är kvalitet? Det är svårt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mäta. Du kan vaken se eller röra den, däremot är det lättatt känna igen den när den saknas. Om ett IT-system saknar kvalitet kommer det antagligen att döut så småning då det slutar att användas eller ersätts av andra IT-system med högre kvalitet.Det är här testning kommer in i rutan. Den är nämligen ett väldigt bra tillvägagångssätt för attsäkerställa kvalitet. Men hur skall testningen gå till?I vår studie går vi därför in i djupet kring teorier om hur hantering av testning undersystemutveckling skall gå till. Vi använder denna teoretiska grund för att genomföra tvåkvalitativa intervjuer och se om verkligheten stämmer överens med vad teorin påstår. I vårslutsats avgör vi om våra respondenter ligger i fas med de teoretiska riktlinjerna ochrekommendationerna. Detta i hopp om att kunna skapa en god bild över företagens syn påtestning inom systemutvecklingsbranschen.Vi försöker även svara på frågan ”hur ser en lyckad testprocess ut?”. Vi kom fram till att det finnsflera olika sätt att lägga upp testprocessen och det kan se väldigt olika ut från företag till företag.Men oavsett hur den ser ut så bör den vara planerad, strukturerad och påbörjad tidigt undersystemutvecklingen. / Uppsatsnivå: C

Domain Driven Design (DDD) är en filosofi som kan användas ihop med olika systemutvecklingsmetoder. Det centrala i DDD är problemområdet. Förutom att problemområdet skall vara i fokus så är DDD uppbyggt på en samling rekommenderade tillvägagångssätt som tillsammans gör det lättare att lyckas med ett systemutvecklingsprojekt. Dessa tillvägagångssätt skall förutom att göra det lättare att lyckas med projektet även öka kvaliteten på resultatet. Syftet med studien var att undersöka om kvaliteten på mjukvara kan förbättras genom att använda DDD. Det empiriska material som användes i studien samlades in genom intervjuer med två olika respondenter. Respondenterna som valdes hade god erfarenhet och kunskap om ämnesområdet studien berör. Då endast en produkt vid ett företag studerades skall studien betraktas som en fallstudie. Resultatet som framkom vid analys av det teoretiska och empiriska materialet visade att DDD på flera sätt kan hjälpa till att öka kvalitetsgraden på mjukvara. Slutsatsen av studien blev att DDD kan hjälpa till att öka kvalitetsgraden på mjukvara. / Uppsatsnivå: D

Affärssystem är ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigtär det stora svårigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar attutveckla system som införlivar de förväntningar kunder och användare harpå produkten. För att skapa mera användbara system, som bättre passarkundens behov, förespråkar teoretiker en användarcentrerad ansats försystemdesign. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur utvecklareoch återförsäljare av affärssystem involverar kunder/användare isystemutvecklingen, i Sverige. Använder leverantörer av affärssystem enanvändarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittategna vägar som passar det egna syftet bättre? Vi har även undersökt hurleverantörerna ser på användarföreningar som kanal för användar-/kundinvolvering. Vi har grundat studien med litteratur inom områdetanvändarcentrerad systemdesign, för att sedan fortsätta med en undersökningav hur det går till i verkligheten. För att skapa ett visst djup, har vi utfört enstörre intervju med en utvecklare av ett populärt affärssystem. Vi har sedan söktskapa en viss bredd genom att komplettera studien med kortaretelefonintervjuer med andra utvecklare och återförsäljare av affärssystem somsäljs på den Svenska marknaden. Vi har kommit fram till att leverantörer avaffärssystem och verksamhetsstöd anser sig använda en användarcentreradsystemutveckling som till många delar speglar de teoretiska ansatserna,metodiken är dock oftast anpassad till de speciella behov som finns kring denpaketerade mjukvaruutvecklingen. De involverar kunder och användare på ettsätt som tillgodoser både produkten och kundernas utvecklingsbehov. / Uppsatsnivå: D