<p>Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess. Huvudsakligen handlar detta arbete om designprocessen och hur användaren involveras i denna process.</p><p>En användares medverkan i designprocessen kan ses utifrån en mängd olika aspekter. Dessa aspekter i designprocessens miljö påverkar på olika sätt resultatet av användarmedverkan. Systemutveckling där användaren har ett aktivt inflytande resulterar i system som både accepteras och används av användarna. I detta examensarbete undersöks aspekter som användarmedverkan, ansvar, acceptans och användningen av metoder, för att belysa användarens roll i designprocessen.</p>

<p>En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet. De tekniker och metoder som utvecklades då hade flera olika inriktningar och begreppsförvirringen var stor. 1997 kom en standard för objektorienterad modellering i form av Unified Modeling Language (UML). I och med denna standard försökte man klargöra vilka begrepp som skulle gälla och vilken typ av notation som kunde användas. Arbetet försöker att visa vad som kan ersätta de traditionella teknikerna med objektorienterade metoder och tekniker. Koncentrationen har lagts på att analysera vilka tekniker som används i de två första faserna av livscykelmodellen, förändringsanalys och systemering. Resultatet blev att en fullständig ersättning för de traditionella teknikerna inte finns i UML i livscykelmodellens två första faser.</p>

<p>Komponentbaserad informationssystemutveckling är en metod där system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter är utbytbara och tanken är att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det här arbetet har en undersökning gjorts där personer inom några organisationer intervjuats. Undersökningens mål har varit att svara på frågan om det finns någon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter på ett mindre motstånd mot förändringsarbetet än gamla organisationer och att detta kan bero på att unga organisationer har en organisationskultur som är mer öppen för förändringar.</p>

<p>En trend på marknaden för affärssystem är att utveckla branschspecifika affärssystem, det vill säga system som är anpassade till affärsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det är affärsprocesserna i en verksamhet som affärssystemet ska stödja är det vid utveckling av affärssystem viktigt att kartlägga dessa processer.</p><p>Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med processkartläggning vid utveckling av branschspecifika affärssystem. Vidare är arbetet begränsat till att endast behandla problem vad det gäller val, uppdelning och benämning av affärsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affärssystem.</p><p>Resultatet av detta arbete visar på problem med att avgöra hur många och vilka affärsprocesser som ska innefattas av affärssystemet. Vidare kan problem uppstå bland annat vad det gäller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivåer som ska tillämpas. Problemen kring benämning av affärsprocesser visade sig vara av mindre omfattning, dock kan det finnas risk att benämningen avspeglar avdelningar inom verksamheter istället för affärsprocesser.</p>

<p>I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation. Undersökningen genomförs i former av litteraturstudie och intervjuer. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur en livscykelmodell för ett traditionellt informationssystem ser ut jämfört med hur en livscykelmodell för en webbaserad e-learningapplikation ser ut. Resultatet visar även att det tillkommer fler intressenter och kompetenser i ett e-learningprojekt än vid ett traditionellt systemutvecklingsprojekt.</p>

<p>Examensarbetet behandlar hur IT-konsultföretag arbetar för att kvalitetssäkra systemutvecklingsprocessen. För att utreda problemställningen har jag genomfört litteraturstudier om kvalitet, systemutveckling och ISO 9000. Jag har även intervjuat fem IT-konsultföretag, varav två företag är certifierade enligt standarden ISO 9001. Syftet med intervjuerna var att undersöka om kvalitetssäkringsprocessen varierande mellan olika företag och om det</p><p>var stor skillnad mot hur litteraturen föreskriver kvalitetssäkring.</p><p>Resultatet som framkommit utifrån det insamlade materialet är att företagen använder sig av en systemutvecklingsmodell, men det kan variera om det är en standardiserad modell eller en egenutvecklad systemutvecklingsmodell.</p><p>I samband med systemutvecklingsprocessen arbetar företagen i projektform. När ett projekt startar skapas en projektplan som bl.a. innehåller en tidsplan och anvisningar om när tester ska genomföras. Det är inget krav från kunderna att företagen ska vara certifierade enligt någon standard, men företagen måste kunna visa att de arbetar på ett strukturerat sätt.</p>

<p>Projekt som arbetsform har använts under lång tid och har under senare år fått en stor spridning inom olika områden. Vid framtagningen av ett informationssystem är det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tänkta användarna av systemet fått ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det är vanligt förekommande med användarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgångsrika projekt. Detta kan åstadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet. Syftet med detta arbete var att fastställa om det används några urvalskriterier vid urvalet av användare vid systemutvecklingsprojekt samt vem eller vilka som ansvarar för urvalet. Dessutom förväntades rapporten kartlägga utseendet för eventuella urvalskriterier. Vidare var syftet att ta reda på om det finns några metoder, hjälpmedel eller tester vid urvalsprocessen. Besöksintervjuer har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet av besöksintervjuerna visar att det inte används några dokumenterade eller allmänt vedertagna urvalskriterier vid urvalet av användare i ett systemutvecklingsprojekt. Resultatet visar en tydlig tendens till att metoder, hjälpmedel eller tester inte används vid urvalsprocessen.</p>

<p>Som nämns i titeln till examensarbetet är målet att integrera olika knowledge-based engineering (KBE) -applikationer till ett nytt IT-stöd. Med mål i examensarbetets kontext avses att skapa en begreppsmodell genom att tillämpa ontologi och taxonomi som en teknik i en begreppsmodellering. På detta sätt kan ett gemensamt vokabulär skapas. Syftet med vokabuläret är att presentera en samstämmig förklaring till olika begrepp samt relationerna dem emellan. Därav kan tolkningen av ett begrepps betydelse minimeras och på så sätt undvika "språkförbistring". Vidare kan olika modeller hjälpa till att öka förståelsen av vilka delar som avses integreras. Beskrivningsteknikerna ontologi och taxonomi tillämpas för att utföra en begreppsmodellering inom ett produkttillverkande företag. Resultatet av begreppsmodelleringen åskådliggör vilka centrala begrepp som finns i den domän som undersökts samt tillhörande förklaringar. Dessutom redovisas ett flertal modeller som ger prov på vilka relationer som olika begrepp kan ha.</p>

<p>Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar.</p><p>Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut.</p>

<p>Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna i en systemutvecklingsprocess. Användarnas medverkan ska bidra till bättre system både i teknisk synpunkt och i användarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat på olika resultat om huruvida användarmedverkan bidrar till systemframgång eller inte.</p><p>Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda på varför en del studier visar på att användarmedverkan ökar systemframgångarna medan andra inte visar på detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där olika empiriska undersökningar har jämförts.</p>