<p>Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrävande uppgifter, vilket lett till större fokus på användningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder är ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den måste anpassas för att ge optimal hjälp och vägledning till en enskild verksamhet.</p><p>Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och används inom ett företag, samt vilka problem som är förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.</p><p>Resultatet visar att processen inte används i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case. Innehållet och omfattningen av anpassningen har påverkats av en mängd faktorer däribland verksamhetens metodtradition och metodens uppbyggnad/stuktur.</p>

<p>Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat. Den undersökning som genomfördes visade att det förekom motståndsfaktorer vid val av användare till projektgrupper. Undersökningen visade bland annat att oförståelse kan leda till brist på tillgänglighet, vilket i sin tur kan leda till tidsförskjutningar i projektet. Ovilja eller rädsla mot ett nytt system kan leda till brist på kompetens i projektgruppen. Slutligen visade undersökningen att dålig kommunikation inom företaget från ledningen till övriga anställda kan leda till brist på kompetens i projektgruppen.</p>

<p>Att involvera användare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker.</p><p>För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare. Resultatet visar att tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet inte används i så stor utsträckning. Den främsta orsaken till att tekniker inte används är att det inte anses finnas något direkt behov av det. Egna tekniker och tillvägagångssätt utvecklas inte i någon större grad.</p>

<p>Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.</p><p>Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.</p>

<p>Idag finns det många olika systemutvecklingsmetoder och dess strategiska fokus skiljer sig från metod till metod. Vissa metoder använder sig av en mer användarledd strategi till exempel JAD, där användarna får vara med och driva utvecklandet av systemet och få det anpassat efter deras behov. Andra metoder använder en expertdominerad strategi till exempel SSADM, där experterna utvecklar systemet, där experterna utreder vad systemet bör innefatta. Eftersom metodernas strategi och fokus skiljer sig, skiljer de sig även åt när det gäller arbetsprocessen gentemot organisationen. Ett sätt att arbeta gentemot organisationen är att använda sig av en facilitator.</p><p>En facilitator är en medlare, assistent som är neutral. Facilitatorn skall stödja gruppen, processen och uppgiften. Denne skall även kunna fungera som en gruppmodelleringsledare.</p><p>Denna rapport avser att granska hur en facilitator påverkar en systemutvecklingsmetod, i detta fallet SSADM. Hur facilitatorn påverkar metoden beror väldigt mycket på vem som väljs ut att vara facilitator. Om facilitatorn är kompetent kommer han/hon ha en positiv inverkan på metoden. Om han/hon inte är tillräckligt kompetent kommer det bli en negativ inverkan.</p>

<p>När verksamheter ska införa nya informationssystem uppstår det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan även uppstå vid utvecklandet av informationssystem och då ofta vid slutet av systemutvecklingen eller när informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.</p><p>För att undersöka problemområdet har en litteraturstudie genomförts där det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvården. Vidare gjordes en surveyundersökning där intervjuer användes för att intervjua distriktsveterinärer då det ansågs som en liknande verksamhet där båda åker ut på patientbesök. Sedan gjordes en jämförelse mellan de båda verksamheterna, detta för att se om det fanns några likheter, skillnader och eventuella risker med en sådan jämförelse. Det resultat som framkom visade att det fanns vissa likheter och även skillnader mellan de båda verksamheterna, några risker med en sådan jämförelse kunde dock inte påvisas.</p>

<p>Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).</p><p>Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut.</p><p>Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS.</p><p>Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS.</p>

<p>Systemutvecklingen har under de senaste åren medfört mer komplexa och tidskrävande arbetsuppgifter vilket har genererat olika problem. Resultatet av detta har gett upphov till att organisationer uppfunnit och infört systemutvecklingsmetoder. Enligt litteraturen används dock metoder sällan som de föreskrivs då olika anpassningar ofta genomförs.</p><p>Det finns idag en uppsjö systemutvecklingsmetoder på marknaden, däribland RUP, som valts att belysas i detta arbete. Studien som genomförts undersöker hur systemutvecklare anpassar RUP i olika projekt samt vilka motiv det finns till de anpassningar som görs. Undersökningen omfattar sju respondenter från olika företag vilka har goda erfarenheter inom området.</p><p>Resultatet av studien visar att RUP aldrig används i sin helhet och att kompletterande metoder ofta förekommer. Några större anpassningar i arbetsflödet kravhanteringen inträffar sällan, dock förekommer vissa mindre justeringar. Motiven till anpassningarna var många. De främsta var att bemanningen, inarbetade processer och metoder samt att olika standarder styrde mycket</p>

<p>På senare tid har agila systemutvecklingsmetoder trätt fram på marknaden, metoder som värderar flexibilitet, kundmedverkan och fokus på utvecklingsteamet och fungerande mjukvara snarare än fokus på utvecklingsverktygen och dokumentation. Vi vet dock inte vilken typ av systemutvecklingsmetod som verkligen är bättre än den andra. Den här uppsatsen består av en historisk översikt av systemutvecklingsmetoder och en undersökning kring graden av belåtenhet med olika typer av systemutvecklingsmetoder och attityden till de agila värderingarna. Genom en kvantitativ studie har svenska organisationer som utövar systemutveckling tillfrågats angående detta. Resultaten är inte helt säkra, men anspelar på att utövare av mer traditionella systemutvecklingsmetoder var något mer nöjda med sin metod än utövare av agila metoder var, men de agila utövarna var istället mer nöjda med hur deras metod hjälper dem med att tillgodose kundernas behov och önskemål än de traditionella utövarna var. Båda typerna av systemutvecklare var mer positiva till de agila värderingarna än deras motsatser, men de agila metodutövarna var positiva till en större utsträckning.</p> / <p>Recent times have seen the emergence of agile software development methods, valuing flexibility, customer collaboration, and focus on the development team and working software rather than focus on tools and documentation. What is unknown is which type of software development method is really better than the other. This thesis consists of a historical overview of software development methods and an investigation of the level of satisfaction with different types of software development methods and the attitude towards the agile values. Through a quantitative study, Swedish software development organizations have been heard regarding these issues. The results, although not fully statistically supported, indicate that practisers of more traditional software development methods were slightly more satisfied with their methods than practisers of agile methods were, but the agile method practisers were instead more satisfied with how their method helped them in satisfying their customers’ wants and needs than the traditional method practisers were. Both types of software developers were more positive towards the agile values than their counterparts, but the practisers of agile software development methods were so to a greater extent.</p>

Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen / Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.