Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen. I ett led att ta fram en lösning på den upplevda problematiken valde vi att utveckla en prototyp av ett system för att visa en möjlig lösning på det upplevda problemet. För att skapa prototypen har ett antal metodiker använts inom systemutveckling bland annat då prototyping men även bland annat UML har använts. Prototyperna blev utvecklade ifrån ett användarcentrerat perspektiv då dessa var de vi hade bäst kontakt med. Vi utvecklade utkast till prototyper och varje ny version var lite bättre, med mer omfattande funktionalitet än dess föregångare. Prototyperna utvecklades i C# vilket var för oss ett nytt språk och prototyping underlättade också att lära sig detta språk för oss. Vi har med den utvecklade prototypen visat en funktionell lösning på problemet som undersöktes. Prototypen är inte helt komplett men implementerar den mesta funktionaliteten, och vi anser att denna prototyp är ett bra exempel på en lösning för företag som upplever lokala problem med system som faller utanför det generella systemets ramar, men skulle kunna lösa det observerade problemet.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare. I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen. Utvecklingen har bedrivits enligt en egendefinierad modell som bygger på iterativ och inkrementell utveckling. Systemet har testats tillsammans med användare med hjälp av olika utvärderingsmetoder. I rapporten beskrivs hur vi har lärt känna användare och deras krav på det system vi har utvecklat. Vi berättar hur vi har löst tekniska delar av systemet samt hur användbarheten i systemet har maximerats. Resultatet av examensarbetet har blivit ett användarvänligt webbaserat system som kan användas för att underlätta informationshanteringen i lärobaserade projektarbeten. / Project-based work has become more and more common in both work-life and education. During the last couple of years several programs at Linköping University has been reworked so that students will get used to this work form early. These education-based projects runs according to a project model called LIPS, this abbreviation can be translated as: easy interactive project guide. In these project-works it is necessary to coordinate the flows of information in an organized way. We have tried to simplify this feature by developing a web portal for education based project works. This portal gathers information centrally, reachable by both students and teachers. In this degree project we describe how a user-centered system-development-process has been practised to produce the web portal. The development has been persued according to a, by us, definied model built on iterative and incremental development. The system has been tested with users according to several evaluation methods. In this report we describe how we have got to know the users of the system and what demands they have on it. We describe how we have managed to solve technical issues in the system and how usabillity has been maximized. The result of this degree project has become a user friendly web based system that can be used to simplify information management in education based project works.

Att ha kontroll över dokumentation av dataarkitektur kan vara en svår uppgift för ett stort företag då tekniken hela tiden utvecklas samt hård- och mjukvara byts ut och uppdateras. Detta examensarbete är baserat på krav insamlade åt Forsmarks Kraftgrupp AB för att lösa deras problem med dokumentering genom ett standardsystem eller egenutvecklat system. Kraven samlades in iterativt enligt RUP genom samtal och intervjuer med användarna, kravbilden fastställdes innan arbetet med att besluta om systemet skulle köpas in i form av ett standardsystem eller egenutvecklas. Resultatet av kravanalysen visade ett specifikt system för att lagra information i en databas. Då fördelarna med egenutveckling var många och inget lämpligt standardsystem påträffades beslutades att systemet skulle egenutvecklas.

Sammanfattning Systemutveckling är ett av de områden som snabbt har etablerat sig på marknaden. Trots detta faktum har inte själva utvecklingsprocessen förändrats nämnvärt under åren som gått. Samma problem som fanns beskrivet i böcker från början av 90-talet cirkulerar fortfarande inom detta område. Många av de problem som uppstår inom systemutveckling kan leda till system som inte fungerar på rätt sätt. Det kan även leda till högre kostnader och missnöjda kunder som i sin tur leder till lägre inkomster. Det innebär alltså att man får en situation som ingen vinner något på. Målet med utredningen är att dels ta fram de problem inom systemutveckling som finns på arbetsplatserna och dels att utreda om kvinnor och män hanterar dessa problem på olika sätt. De problem som kommer att behandlas närmare i rapporten är kommunikationsproblem, dålig tidsplanering, bristande kundkontakt, problem som berör kravhantering och användbarhet kommer in för sent i utvecklingsprocessen. Vi gjorde intervjuer på två av de kontaktade företagen. Dessa utfördes gruppvis, kvinnor för sig och män för sig, för att få en diskussion kring ämnet och så att personerna ifråga fritt kunde diskutera. Vi skickade även ut ett frågeformulär till övriga två företag. Analysen av intervjuerna och frågeformulären gjordes genom att dela upp de olika problemen/fenomenen som diskuterades i olika kategorier och de olika uttalandena i vad enbart kvinnor tyckte, vad enbart männen tyckte och vad både kvinnor och män tyckte för att se eventuella skillnader. Detta gjordes på samtliga avsnitt i gruppdiskussionerna och i frågeformuläret. Resultatet skrevs ut i tabellform, och varje fenomen diskuterades sedan i ett eget stycke. Slutligen drog vi slutsatser om just det området. Vad vi kunde se var att kvinnorna tenderade att förhålla sig till problemen även ur kundens perspektiv, medan männen ansåg att det oftast var kundens ändringar av krav och missförstånd från kunden som ledde till problemen. En annan viktig skillnad var att det framför allt var kvinnorna som tog upp vikten av slutanvändarens deltagande i utvecklings processen. Något som också hör ihop med detta var att kvinnorna även tog upp var att bristen på användarvänlighet var ett problem. De menade att detta ofta var något som förbisågs i en utvecklings process. Den slutsats vi kan dra från utredningen, enligt vår hypotes, hanteringen av problemen inom system utveckling är olika mellan kvinnor och män, är att det inte finns några skillnader i hur kvinnor och män hanterar problemen inom system utveckling, utan att det snarare handlar om skillnader i förhållningssätt till dessa problem.

Gränssnitt finns överallt i vår vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden. När ska denna gräns sättas? I uppsatsen analyseras utvecklingen av ett gränssnitt från dess begynnelse fram till första leverans till kund. Utvecklingen av gränssnittet sker iterativt och delleveranser sker till kunden. För att kontrollera gränssnittets användbarhet testas gränssnittet av potentiella användare. Därefter analyseras testerna och utifrån dem presenteras sedan en sista version. De slutsatser som kunde dras är bland annat att det är bra att så fort som möjligt ta reda på av vilka systemet kommer användas och hur det kommer användas. Det är också bra att ge en känsla av hur systemet kommer fungera redan innan implementationen finns tillgänglig för att på så sätt effektivisera utvecklingen och undvika missförstånd.

Få människor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de är uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras på ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer där att vara att hjälpa människor förstå hur datorer fungerar. Prototypen är baserad på bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som många människor troligtvis känner igen från sin vardag. Målet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan användas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las. Därför har en systemutvecklingsmetod tagits fram som är anpassad till denna typ av system och som använts vid utvecklingen av prototypen. Systemutvecklingsmetoden är av iterativ modell, eftersom det visat sig att ett iterativt arbetssätt är att föredra framför ett linjärt vid multimedieutveckling. Detta beror på att det i denna typ av arbete där det till en början oftast är oklart vilka krav och önskemål som finns på slutprodukten är svårt att gå enkelriktat genom utvecklingsprocessen, d v s att göra ett steg helt färdigt innan nästa påbörjas. När det gäller multimedia är en slutsats att det med fördel kan användas för att visa och förklara tekniska förlopp och att det verkar vara ett användbart hjälpmedel inom utbildning och museiverksamhet.

Då man arbetar objektorienterat inom systemutvecklingen sägs det att återanvändning är en av fördelarna med detta arbetssätt. Mitt syfte i denna uppsats var att undersöka hur systemutvecklingsföretag som arbetar objektorienterat ser på fenomenet objektorientering och återanvändning. Studien skall även ge svar på hur de arbetar med återanvändning och vad de återanvänder, eller vad som ligger bakom då de inte arbetar mer för återanvändning. För att besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sju informanter på sju olika företag. Jag har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt i min studie, vid intervjuerna har jag använt mig av en kvalitativ ansats och vid analysen har jag använt mig analytisk induktion. Resultaten i min studie visar att objektorientering banar väg för återanvändning och ger effektivare systemutveckling. Resultaten visar också att då hjulet inte behöver uppfinnas på nytt, så leder det till tidsbesparingar och lägre kostnader för företagen. Alla företag arbetar med återanvändning, antingen mer eller mindre, men för att arbeta mer med det behövs en organisation som tar hand om det merarbete som tillkommer vid återanvändning. Slutsatser i denna studie är att objektorientering ger enklare system till skillnad från de traditionella systemutvecklingsmetoderna, det ger även säkrare system och snabbare systemutveckling, vilket även återanvändning leder till. För att bedriva återanvändning i större skala behövs det en organisation inom företaget som driver detta. / When you work object-oriented in system-development it is said that reuse is one of the benefits with this way of working. My purpose in this study was to examine how system development-companies, which work object-oriented, look at the object-orientation and reuse- phenomena. With this study I also want answers that say if they work with reuse and if they do what they reuse. To answer my questions at issue I have interviewed seven informants from seven different companies. I have had a hermeneutical attitude in my study, I have used a qualitative projection and in the analysis I have used an analytic induction. The results in my study shows that object-orientation pave the way for reuse and give more effective system-development. The results also show that if the wheel doesn’t have to be invented again, over and over, it leads to timesaving and lower costs for the companies. All companies work with reuse, more or less, but to be able to work even more with the reuse-issue the company needs an organization witch is able to take care of the extra work witch arise with reuse. The conclusion of this study is that object-orientation gives easier system in contrast to the traditional method of system-developments, it also gives more secure system and faster system-developing, witch also reuse leads to. There is a need for an organization within the company that is able to drive the reuse- issue, if they are going to be able to reuse in larger scale.

När informationssystem ska utvecklas handlar det om att välja den systemtyp som lämpar sig allra bästa för uppgifterna. Främsta handlar det om att välja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebär att valet av system i många fall sker på ren chans. Bristen på modeller och hjälpmedel för val av systemtyp innebär således att det uppstått en kunskapslucka som resultatet från arbetet är tänkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom området samt kompletterar med nytt. Framtagningen av modellen har baserats på litteraturstudier men även observationer samt intervjuer, utförda på ett företag som står inför utmaningen att välja just systemtyp. Modellen har sedan testats för att avgöra dess kvalitet. Resultatet visar att modellen med fördel kan användas vid valet av systemtyp, den bistår utvecklare med riktlinjer över arbetet bakom valet av systemtyp bör föras.

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett. Syfte: Syftet med rapporten är att få en förståelse huruvida användarcentrerad systemutveckling används i praktiken i en fallstudie. Vi vill söka svar på vilka modeller och metoder systemutvecklaren på BraSoft har använt sig av vid anpassningen av informationssystemet på Markislagret. Vi vill även undersöka i vilken utsträckning slutanvändarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen. Slutligen vill vi få klarhet i vad slutanvändarna anser om sitt medverkande i processen och om systemet är ett stöd i deras dagliga arbete. Metod: Underlaget till uppsatsen kommer från litteratur och artiklar, men även från intervjuer och en enkät som genomförts. Materialet har sedan studerats, diskuterats och analyserats. Resultat: Vår undersökning har visat att några erkända modeller och metoder inte har använts i detta fall. Det råder delade meningar om i vilken utsträckning användarna har deltagit i utvecklingsprocessen. Systemutvecklaren anser att användarna har varit delaktiga i processen genom den dialog som har förts under arbetets gång, medan användarna anser motsatsen. Användarna anser dock att informationssystemet är ett stöd i arbetet.

Det har länge varit vanligt att informationssystem i verksamheter har haft uppenbara brister i funktionalitet och därför snarare varit ett hinder än det stöd som de förväntas vara i verksamheten, detta beror i många fall på hur utvecklingen av dessa går till. Ett misslyckande i utvecklingen av ett informationssystem är inget ovanligt och kan innebära att tidsplan, budget eller systemets funktion inte efterföljer förväntningarna. Då det finns en verksamhet kring systemet är det vanligt att denna glöms bort i utvecklingen och systemet stödjer då inte denna verksamhet som det är tänkt. En mycket viktig del i dessa utvecklingar är den inledande förstudien, där utvecklingens alla delar ska behandlas. Det ska tas beslut om tidsplan, budget, krav på funktion och andra viktiga aspekter. Syftet med studien är att se hur förstudien påverkar ett system- och verksamhetsutvecklingsprojekt som helhet. Vi syftar även till att se hur förväntningarna på utvecklingen, ledningens inverkan samt hur arbetsformen projekt påverkar vid utveckling. För att ta reda på detta har vi lagt en teoretisk grund i dessa områden och sedan frågat erfarna verksamhets- och systemutvecklare i vad de anser. Detta resulterade i en mängd problem och en mängd lösningar/styrkor som är ofta förekommande i utvecklingarna. Efter att ha jämfört och analyserat resultatet kunde vi avgöra vilka av dessa problem och styrkor som har störst inverkan på utvecklingen. Vi såg att förstudien har en stor inverkan på det fortsatta utvecklingsarbetet i hur noggrant och på vilket sätt den genomfördes. Ledningen, projektformen och förväntningarna påverkar även utvecklingen i hög grad och alla dessa delar behöver vara väl fungerande för att inte stjälpa arbetet. Detta har lett fram till en figur som kan tas till hjälp i förstudiearbetet av verksamhets- och systemutvecklingar samt en tabell över problem att undvika och föreslagna lösningar på dessa.