Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering på utvecklingsarbete och utvärdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnå det har två förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De två applikationerna jämförs och utvärderas sedan för att ge ett svar på vilken som bäst lämpar sig för vidareutveckling. Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig själv och av den anledningen har jag valt att göra två applikationer på olika sätt. Då applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att få information om dem. Uppsatsen kan användas som ett praktiskt exempel på hur ett systemutvecklingsarbete kan gå till. Arbetet beskrivs främst utifrån rollen som utvecklare och utvärderare men jag har även varit beställare då jag gett uppdraget till mig själv. Av de två applikationerna som utvecklats körs klientapplikationen lokalt på datorn medan serverapplikationen ligger på en server där användaren kommer åt den genom en webbläsare. Efter utvecklingen genomfördes en utvärdering som bestod av tre delar. Jag kontrollerade hur väl de krav som ställts upp innan utvecklingen tillgodosetts. Därtill genomfördes en egen testning och även acceptanstester med tänkta användare. Resultatet påvisade att applikationerna blev väldigt lika och hade ungefär samma förutsättningar för en vidareutveckling. Skillnaden ligger i hur användaren kommer åt applikationen. Min bedömning är att serverapplikationen är bäst lämpad för vidareutveckling då fler användare kommer åt den på ett enkelt sätt.

I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten. De två perspektivens intention är att undersöka om det går att se distinktioner i och karaktäristiska drag för hur förändringsarbetet med flygsimulatorn PMSIM bedrivs. Att beskriva systemutvecklingsarbetet ur ett traditionellt eller evolutionärt perspektiv är något förenklat en fråga om huruvida man väljer att betrakta PMSIM som en färdigutvecklad produkt vid någon tidpunkt under dess historia. I sådana fall kan man hävda att utvecklingen vid detta tillfälle upphörde och övergick i förvaltning, vilket skulle medföra att traditionell systemutvecklingsstrategi används. Problemet med att betrakta förändringsarbetet som förvaltning ur ett traditionellt perspektiv är att den utveckling som sker både är omfattande och så pass kontinuerlig att det knappast kan beskrivas som förvaltning i traditionell mening, detta skulle innebära att förändringsarbetet istället vore att betrakta som evolutionär systemutveckling. Utvecklingen av simulatorn pågår kontinuerligt med målet att utveckla nya bättre versioner allteftersom nya krav uppkommer, vid betraktelse av detta kan man hävda att det är fråga om evolutionär systemutveckling. Den evolutionära utvecklingen strävar dock mot en slutgiltig optimal produkt som är planerad i förväg, vilket inte är fallet med PMSIM. Inget av de två perspektiven är enskilt tillräckligt för en fullständig insikt i förändringsverksamheten, perspektiven kompletterar varandra och ger tillsammans en rättvis bild av hur förändringsarbetet bedrivs. Tillämpningen av tvåperspektivanalysen och alternerandet mellan perspektiven har möjliggjort urskiljandet av dynamiska abstrakta gränsytor i det förändringsrelaterade arbete som utförs vid simulatorcentralen. Detta åskådliggörs med en modell som återger förändringsarbetet som förvaltning med olika gränsytor. Studien bidrar till ett begreppsligt klargörande som kan vara till nytta vid fortsatt forskning och vid omorganisation i verksamheten.

<p>När informationssystem ska utvecklas handlar det om att välja den systemtyp som lämpar sig allra bästa för uppgifterna. Främsta handlar det om att välja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebär att valet av system i många fall sker på ren chans.</p><p>Bristen på modeller och hjälpmedel för val av systemtyp innebär således att det uppstått en kunskapslucka som resultatet från arbetet är tänkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom området samt kompletterar med nytt. Framtagningen av modellen har baserats på litteraturstudier men även observationer samt intervjuer, utförda på ett företag som står inför utmaningen att välja just systemtyp. Modellen har sedan testats för att avgöra dess kvalitet. Resultatet visar att modellen med fördel kan användas vid valet av systemtyp, den bistår utvecklare med riktlinjer över arbetet bakom valet av systemtyp bör föras.</p>

<p>Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.</p><p>För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys. Rapporten avslutas med ett antal riktlinjer att ha i åtanke vid design av slutprodukter med användbara gränssnitt.</p>

<p>Detta arbete behandlar relationen användare - informationssystem under ett informationssystems livstid. Arbetet syftar till att påbörja en teorikonstruktion över de faktorer samt effekter, vilka tillsammans utgör den kontext i vilken informationssystemet skapas och verkar. Systemutvecklingsprocessen betraktas ur ett användarperspektiv såtillvida att användarens subjektiva uppfattning om berörda situationer står i fokus.</p><p>Rapporten behandlar följande frågeställningar: "Hur ser relationen ut i planeringsfasen?" samt "Hur ser relationen ut i verksamhetsfasen?". För respektive frågeställning kartläggs faktorer och effekter, som kan ha betydelse för den studerade relationen. Resultatet grundas på en litteraturstudie kompletterat med ett mindre antal djupintervjuer med systemutvecklare och användare.</p><p>Jag har kommit fram till att litteraturen och verkligheten skiljer sig åt på flera punkter; analysfasens syfte, begreppet användardeltagande, systemutvecklarens roll, metodsyn etc. Verkligheten och den akademiska världen är således (ännu) inte i fas vad gäller området systemutveckling.</p>

<p>I denna rapport behandlas en strategi för systemutveckling som kallas för evolutionär prototyping. Evolutionär prototyping innebär att utveckla system i inkrementella bitar där system får växa till ett driftsystem för vidare evolution. Det finns också andra former av prototyping som explorativ, experimentell och kooperativ prototyping där prototyperna kastas bort och ett nytt system konstrueras. Många metodologier finns för att stödja processen att utveckla informationssystem. På grund av tillgången till CASE-verktyg och fjärde generationens utvecklingsverktyg har evolutionär prototyping blivit allt mer populärt i praktiken. Frågan som driver undersökningen är: Hur hanteras evolutionär prototyping i metodologier för systemutveckling? För att svara på denna fråga analyseras metodologierna RAD och DSDM med litteraturstudier. Metodologiernas perspektiv, arbetsmodell och intressentmodell beskrivs och analyseras. I metodologierna finns rekommendationer vad gäller faser, kontrollmekanismer, användarmedverkan, konstruktion och installation vilka har koppling till evolutionär prototyping. Metodologierna är överens om många rekommendationer som konstant användarmedverkan, mindre team och att bygga väl strukturerade prototyper. Det förekommer skillnader i metodologiernas perspektiv som gör att det också finns viktiga kontraster, så som hur metodologierna ser på leveranser och utnyttjandet av CASE-verktyg</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.</p><p>De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.</p>

<p>Det går att se på en systemutvecklingsmetod på olika sätt. Dels kan man studera den utifrån dess beståndsdelar, och dels kan man studera de processer i utvecklingsarbetet som leder fram till slutresultatet. I detta examensarbete diskuteras en del av de kognitiva krav som ställs vid inlärning av en systemutvecklingsmetod.</p><p>Inom ramen för en litteraturstudie diskuteras vad som är viktigt att lyfta fram när en systemutvecklingsmetod ska presenteras och vilka inlärningsproblem som finns i samband med detta.</p><p>Rapporten innehåller även en fallstudie där en systemutvecklingsmetod (Enterprise Knowledge Development) presenteras i HTML-format i en så kallad Electronic Guide Book. Examensarbetets bidrag till EGB består i att ge exempel på hur valda delar av EKD kan presenteras i HTML-format.</p>

<p>Ordet användarmedverkan används ofta inom systemutvecklingsområdet, men vad som egentligen menas med användarmedverkan är enligt min uppfattning otydligt. Många metoder specificerar att användarna skall involveras på olika sätt men det slutliga engagemanget sker ändå utifrån vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa två systemutvecklingsmetoder från olika länder och hur de ställer sig till användarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie.</p>

<p>Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. Synsättet karaktäriseras av att verkligheten betraktas utifrån objekt.</p><p>Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkät- samt intervjuundersökning angående objektorienterade systemutvecklingsmetoder. Problemställningen för detta arbete har varit:</p><p>Har synen på de objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förändrats sedan näringslivet började tillämpa dessa i början av 1990-talet?</p><p>Syftet med detta arbete har varit att jämföra näringslivets syn på tillämpningen av objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagsläget med synen som existerade i början av 1990-talet.</p><p>Resultatet tyder på att tillämpningen av metoder och notationer går allt mer från egenutvecklade till det standardiserade hållet</p>