Diss. Linköping : Univ., 2004.

Lic-avh. Ronneby : Tekn. högsk.

Diss. Uppsala : Univ., 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Abstract The purpose of writing this thesis was to improve methods during requirements engineering phase. Usercentred system engineering has some problem areas, which are examined and verified to create a new guideline for developers. This guideline tends to make requirements engineering more effective and help developers create more concrete requirements. It is not uncommon that system development projects ends up with unsatisfied users or delay in deliveries. The reasons are different kinds of communication problems between users and developers during verification of requirements. There is a therapy model, called solution-focused therapy, used in family and individual therapy. The model focuses on solutions for the future instead of problems in the past. This method has never been used in system developing until today. Based on literature studies and scenarios we have shown that it is possible to transfer this pedagogy into the system developing branch especially in requirements engineering. During our investigation we have shown that the pedagogy refute the difficulties within usercentred design. The pedagogy model can be used in four kinds of methods for capturing requirements; questionnaires, interviews, workshops and observations. The model activates and makes the user more implicated. To show this, we have applied the pedagogy model on scenarios taken from earlier experiences of requirements engineering. The outcome of this investigation is that developers can create a more pleasant communication atmosphere with this pedagogy. A result of this is that users becomes more willing and helpful to create a new system and therefore makes it easier for developers and users to cooperate. You can avoid many communication problems if you know how to go around them.

Dagens samhälle förändras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hänga med i denna utveckling, krävs förändringar och omorganisationer även här. För att en förändring skall få ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mån kan påverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan också vara så att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förändring lyckas eller inte. En av de viktigaste faktorerna vid ett förändringsarbete är att de anställda får veta varför förändringen skall genomföras. Det är viktigt att de som berörs av en förändring kan se nyttan av densamma. Arbetet bygger på en fallstudie, som har utförts på Volvo IT, och den förändring som genomförts har resulterat i en ny systemutvecklingsmetod.

No description available.

Agila utvecklingsmetoder används ofta i systemutvecklingsprojekt för grupper som arbetar på en och samma plats. I takt med globaliseringen har många organisationer behövt arbeta på ett distribuerat sätt. Distribuerad systemutveckling i kombination med agila utvecklingsmetoder har blivit ett önskvärt tillvägagångsätt för att arbeta i projektform. Denna symbios innebär ett antal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkar varandra och gör distribuerade agila systemutvecklingsprojekt komplexa.   Denna studie undersöker området agila utvecklingsmetoder i samband med distribuerade agila systemutvecklingsprojekt. Syftet är att identifiera och beskriva viktiga utmaningar och kritiska framgångsfaktorer som kan förekomma i ett agilt distribuerat systemutvecklingsprojekt. I studien har tidigare forskningsartiklar använts som stöd för bygga en grund till denna forskning och därefter har en analysmodell utformats för att underlätta identifieringar av utmaningar och framgångsfaktorer i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer. Två företag har deltagit i studien och sex respondenter har sammanlagt medverkat i, där samtliga har erfarenhet av att arbeta i agila distribuerade projekt. För att tillfredsställa det djupgående kunskapsmässiga som studien avser undersöka har olika roller valts ut för att säkerställa att upplevelsen inte styrs av en specifik roll, där alla olika rollers erfarenheter skapar ett bredare perspektiv.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att socio-kulturella skillnader, koordination, geografiskt avstånd, kunddeltagande, förtroende, projektstatus och kommunikation är de viktigaste utmaningar i distribuerade agila systemutvecklingsprojekt.  Användningen av agila utvecklingsmetoder i distribuerade miljöer har även visat att det finns framgångsfaktorer för att hantera utmaningarna och göra projekt framgångsrika. Dessa faktorer är effektiv kommunikation, kommunikationsverktyg, koordination, förtroende och stå-upp-möte, som till exempel genom att implementera en sorts dagligt webbaserade stå-upp-möte även om arbetet sker på distans.   Det visar sig även att kommunikationsverktyg och stå-upp-möte har underlättat samarbete och kommunikationen mellan distribuerade team och de är viktiga och potentiella determinanter för att bygga interaktioner och förtroende.

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut. Systemutveckling kan bedrivas ostrukturerat eller via metoddriven utveckling. Val av respektive arbetssätt och tillämpning av utvecklingsmetod innebär fördelar och nackdelar. En verklighet är dock att alla utvecklingsorganisationer agerar på en global konkurrerande marknad varpå alla utvecklingsprojekt måste förhålla sig till tid, kostnader och resurser. Detta påverkar också indirekt systemutvecklingsarbetet.Denna studie undersöker fördelar och nackdelar med att arbeta utefter ett ostrukturerat arbetssätt vid systemutvecklingsarbetet mot att arbeta strukturerat och metoddrivet med en agil utvecklingsmetod vid systemutvecklingsarbetet. Genom den teoretiska och empiriska undersökningen kommer slutsatser dras utifrån fördelar och nackdelar mellan respektive inriktning vid utvecklingsarbetet. / Program: Kandidatutbildning i informatik

<p>Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser. Resultatet av undersökningen bygger på att användare får delta i en större omfattning i experimentell systemutveckling än i det traditionella tillvägagångssättet. Företag har inte alltid verklighetstrogna inseenden på vad de olika begreppen som de använder, innebär. Respondenterna inom de två grupperna, de som använt traditionell respektive experimentell systemutveckling har inte haft samma uppfattningar om ansatserna. De upplever att experimentell systemutveckling i jämförelse med traditionell systemutveckling är en mer ostrukturerad, informell och användarorienterad ansats.</p>