Detta examensarbete är utfört på RPC Superfos i Mullsjö och företaget tillverkar plastförpackningar till livsmedelsprodukter runtom i världen. RPC Superfos har ett uppsatt mål att det sammanlagda TAK/OEE-värdet för samtliga maskiner inte skall understiga 76,4 %. I dagsläget ligger många av maskincellerna på ett TAK/OEE-värde över målet, medan vissa ligger under 50 % vilket innebär att målet inte uppnås. Den maskincell som omfattas för projektet har lägst TAK/OEE-värde av samtliga maskinceller i fabriken. Syftet har varit att undersöka varför denna maskin inte uppnår företagets mål med ett TAK/OEE värde på 76,4 %. Efter att ha analyserat data över maskincellens stopp konstaterades att den bidragande orsaken till det låga TAK/OEE-värdet beror på ställtiden. Utifrån detta konstaterande har flera arbetsmetoder som frekvensstudier, intervjuer, SMED och spaghettidiagram använts för att presentera förbättringsförslag. Just ställtiden har valts som ett delmål för att fortsätta processen och genom en överenskommelse med företaget valdes att försöka reducera ställtiden från mediantiden 12h till 7h och detta skulle motsvara 42 % av den totala ställtiden på maskincellen. Metodvalen som tidigare nämnts beskrivs i referensramen och detta har gynnat det fortsatta arbetet med att försöka reducera ställtiden och därmed öka tillgängligheten för maskincellen. Under sju omställningar användes Genchi Genbutsu som arbetsmetod för att skapa en ökad förståelse över processen. Under samtliga omställningarsamlades data in med arbetsmetoden frekvensstudie där ställarnas aktiviteter kategoriserades för att identifiera beläggningen för varje aktivitet. Slutligen användes arbetsmetoden spaghettidiagram för att analysera och dokumentera ställarnas rörelser. 19 förbättringsförslag presenterades för personal på RPC Superfos, 10 utav förbättringsförslagen användes under en avslutande omställning. Resultatet från den avslutande omställningen jämfördes emot mediantiden för en omställning. Resultatet blev att omställningen tog 5 timmar, 10 minuter och 14 sekunder, vilket innebär en procentuell minskning av omställningstiden med 57,5%

Konkurrensen idag är en stor anledning till att företag tvingas effektivisera och ett företags överlevnad bygger på att man rör sig snabbare än sina konkurrenter. Därför är det viktigt att man arbetar med ständiga förbättringar och ha fokus på tillverkningsprocessen med det sämsta flödet och störst inverkan på produktionens effektivitet, nämligen företagets flaskhals. Syftet med arbetet var att öka kapacitet och flexibilitet i en flaskhalsprocess som kallas IMAprocessen. Flaskhalsprocessen studerades på ett fallföretag för att ge en nulägesbeskrivning som sedan analyserades med teorin. Genom analysen kunde två stora faktorer till att det är en flaskhalsprocess konstateras, och dessa var långa omställningar och brist på material in till processen. Då ställtiderna ansågs som det största problemet gjordes ett experiment som bestod av två tester för att se om ställtiderna kunde reduceras. Resultatet av experimentet blev att ställtiderna kunde reduceras i båda testerna, där test ett innebar den största reduceringen. För att uppnå detta krävs det att operatörernas arbetsuppgifter fördelas vad gäller programmering och förberedelse av material.

För att ett företag idag ska uppnå effektivitet krävs konkurrenskraftiga priser och hållbar produktion. Att detta ska vara möjligt krävs en tydlig målsättning och definierat nuläge för verksamheten. Processen eller momentet som har sämst flödesinverkan i tillverkningen kallas för flaskhals. Syftet med studien var att skapa förståelse hur arbetssätt kan effektiviseras i en flaskhalsprocess som kallas Chiron. För att uppnå målet som var att skapa förbättringsförslag baserade på interna faktorer för en flaskhalsprocess, studerade författarna olika teorier som sedan analyserades tillsammans med empiriska data. Genom analysen kunde författarna presentera en simulering till förbättringsförslag. Resultatet blev att tillgängligheten för maskinen kunde öka i och med simuleringen. Författarna utförde en kritisk analys på förbättringsförslagen där olika synpunkter på vidare aspekter diskuterades.