Uppsatsen syfte är att undersöka det kausala sambandet mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom markarenan. Detta sker genom att begreppen lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå analyseras och diskuteras. Uppsatsen har som ambition att även göra dessa begrepp mätbara för att testa det kausala sambandet i en fallstudie bestående av två fall; slaget vid Suomussalmi och slaget vid Golanhöjderna.  Uppsatsen visar att det i de valda fallen föreligger ett samband mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom ramen för de definitioner som är gjorda i uppsatsen. Vidare redovisas den problematik som normativ forskning inom krigsvetenskapen är behäftad med. Uppsatsen resultat kan m.h.t. detta ej anses påvisa ett generellt kausalt samband.

<p>Operation Tonga var en del av de allierades invasion av Hitlers Fort Europa. Syftet med operationen var att skydda de landstigande styrkorna vid Normandies östra flank. Operationen genomfördes av major John Howard och hans glidflygplansburna trupper från Oxford and Buckinghamshires lätta infanteriregemente. Denna enhet genomförde en operation utan understöd eller underhåll från egna förband och hade en begränsad möjlighet att fysiskt kunna medföra utrustning, likt den svenska luftburna bataljonen.</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om förberedelser och förövning är nyckeln till framgång när en enhet skall anfalla en starkare försvarsgrupperad enhet.</p><p>Uppsatsen innehåller en analys av de förberedelser som gjordes inför operation Tonga utifrån de grundläggande förmågorna. Utifrån den analysen förs en diskussion över dessa förberedelsers betydelse utifrån de taktiska grundprinciperna för markarenan. Analysen och diskussionen visar att förberedelserna och förövningen ledde till att chefen fick en större handlingsfrihet och att enheten fick ett högre stridstempo och genom det höga stridstempot kunde upprätthålla sin överraskning som skapats genom en coup de main operation. Det höga stridstempot och överraskningen gjorde att major Howard kunde ta initiativet i striden och nå lokal överlägsenhet och på så vis slå den försvarsgrupperade fienden vid bron Pegasus bridge. Det höga stridstempot uppnåddes tack vare förbandets förövning och förberedelser samt de goda underrättelser som major John Howard hade tillgång till vid framtagandet av sin stridsplan.</p> / <p>Operation Tonga served a bigger purpose than to take control over Pegasus bridge. The purpose of the operation was to protect the flank of the allied troops at Normandy. The operation was carried out by Major John Howard and his troops from the Oxford and Buckinghamshire light infantry regiment. This unit had no support or supply assistance from other units and had limited capability to bring equipment, just like the Swedish air assault battalion.</p><p>The purpose of this essay was to examine if preparations is the key to success when one unit is about to bring out an assault against a stronger, dug in unit.</p><p>This essay contains an analysis of the preparations on the basis of the basic abilities. Those preparations are later discussed based on the principals of ground tactics in order to see the effects of the preparations in the operation. The analysis and the discussion show that the unit gained a higher tempo of combat and achieved a surprise element. The high tempo of combat and the surprise made it possible for Major Howard to take the initiative in the battle and achieve local superiority. That made it possible for Major Howard to defeat the dug in enemy at Pegasus bridge. The high tempo of combat was possible because of the units’ preparations and the intelligence reports Major John Howard got as support when planning for combat.</p>

Operation Tonga var en del av de allierades invasion av Hitlers Fort Europa. Syftet med operationen var att skydda de landstigande styrkorna vid Normandies östra flank. Operationen genomfördes av major John Howard och hans glidflygplansburna trupper från Oxford and Buckinghamshires lätta infanteriregemente. Denna enhet genomförde en operation utan understöd eller underhåll från egna förband och hade en begränsad möjlighet att fysiskt kunna medföra utrustning, likt den svenska luftburna bataljonen. Syftet med uppsatsen var att undersöka om förberedelser och förövning är nyckeln till framgång när en enhet skall anfalla en starkare försvarsgrupperad enhet. Uppsatsen innehåller en analys av de förberedelser som gjordes inför operation Tonga utifrån de grundläggande förmågorna. Utifrån den analysen förs en diskussion över dessa förberedelsers betydelse utifrån de taktiska grundprinciperna för markarenan. Analysen och diskussionen visar att förberedelserna och förövningen ledde till att chefen fick en större handlingsfrihet och att enheten fick ett högre stridstempo och genom det höga stridstempot kunde upprätthålla sin överraskning som skapats genom en coup de main operation. Det höga stridstempot och överraskningen gjorde att major Howard kunde ta initiativet i striden och nå lokal överlägsenhet och på så vis slå den försvarsgrupperade fienden vid bron Pegasus bridge. Det höga stridstempot uppnåddes tack vare förbandets förövning och förberedelser samt de goda underrättelser som major John Howard hade tillgång till vid framtagandet av sin stridsplan. / Operation Tonga served a bigger purpose than to take control over Pegasus bridge. The purpose of the operation was to protect the flank of the allied troops at Normandy. The operation was carried out by Major John Howard and his troops from the Oxford and Buckinghamshire light infantry regiment. This unit had no support or supply assistance from other units and had limited capability to bring equipment, just like the Swedish air assault battalion. The purpose of this essay was to examine if preparations is the key to success when one unit is about to bring out an assault against a stronger, dug in unit. This essay contains an analysis of the preparations on the basis of the basic abilities. Those preparations are later discussed based on the principals of ground tactics in order to see the effects of the preparations in the operation. The analysis and the discussion show that the unit gained a higher tempo of combat and achieved a surprise element. The high tempo of combat and the surprise made it possible for Major Howard to take the initiative in the battle and achieve local superiority. That made it possible for Major Howard to defeat the dug in enemy at Pegasus bridge. The high tempo of combat was possible because of the units’ preparations and the intelligence reports Major John Howard got as support when planning for combat.

<p>Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs även en beskrivning av de militärteorier som är centrala för analysen i uppsatsen.</p><p>Finlands sätt att strida och nyttja taktiken under detta slag är tillämpbart för att studera militärteorier som Försvarsmakten idag använder i sina doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertänkande, krigföringsförmågan och de taktiska grundprinciperna.</p><p>Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan använde sig av manövertänkande och vilka förmågor som spelade en avgörande roll i slaget. Även sambandet mellan manövertänkande och de taktiska grundprinciperna undersöks.</p><p>Slutsatserna visar att rörligheten var den förmåga som spelade störst roll för den finska sidans framgångar. Det framkommer också att många finska chefer använde sig av manövertänkande. Slutsatserna visar även hur manövertänkande på ett positivt sätt påverkar chefens möjligheter att använda sig av de taktiska grundprinciperna.</p> / <p>Finland’s struggle against the much larger Soviet union during the Winter War is in this essay described as a case study of the Battle of Suomussalmi. Furthermore, descriptions of the theories of warfare that is essential for the final analysis of the essay.</p><p>The Finnish tactics during this battle are applicable for studies of the warfare theories that the Swedish Armed Forces use in their doctrines for ground combat. The theories that the battle is used for studying are those of maneuver thinking, warfare abilities, and the basic tactical principles.</p><p>The essay discusses to what extent the Finnish commanders used maneuver thinking and what warfare abilities played the essential role for the outcome of the battle. Moreover, the relation between maneuver thinking and the basic tactical principles is resolved.</p><p>The conclusions show that mobility was the ability that played the most significant part for the Finnish Army’s success. They also show that many Finnish commanders used maneuver thinking, and how maneuver thinking adds to the commander’s possibilities to use the basic tactical principles.</p>

Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs även en beskrivning av de militärteorier som är centrala för analysen i uppsatsen. Finlands sätt att strida och nyttja taktiken under detta slag är tillämpbart för att studera militärteorier som Försvarsmakten idag använder i sina doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertänkande, krigföringsförmågan och de taktiska grundprinciperna. Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan använde sig av manövertänkande och vilka förmågor som spelade en avgörande roll i slaget. Även sambandet mellan manövertänkande och de taktiska grundprinciperna undersöks. Slutsatserna visar att rörligheten var den förmåga som spelade störst roll för den finska sidans framgångar. Det framkommer också att många finska chefer använde sig av manövertänkande. Slutsatserna visar även hur manövertänkande på ett positivt sätt påverkar chefens möjligheter att använda sig av de taktiska grundprinciperna. / Finland’s struggle against the much larger Soviet union during the Winter War is in this essay described as a case study of the Battle of Suomussalmi. Furthermore, descriptions of the theories of warfare that is essential for the final analysis of the essay. The Finnish tactics during this battle are applicable for studies of the warfare theories that the Swedish Armed Forces use in their doctrines for ground combat. The theories that the battle is used for studying are those of maneuver thinking, warfare abilities, and the basic tactical principles. The essay discusses to what extent the Finnish commanders used maneuver thinking and what warfare abilities played the essential role for the outcome of the battle. Moreover, the relation between maneuver thinking and the basic tactical principles is resolved. The conclusions show that mobility was the ability that played the most significant part for the Finnish Army’s success. They also show that many Finnish commanders used maneuver thinking, and how maneuver thinking adds to the commander’s possibilities to use the basic tactical principles.

This essay is about the tactical basic principles as they are mentioned in the Swedish Doctrine for land based operations (2005) and the German side during the battle of Verdun 1916. The purpose of this essay is to clarify whether the used doctrine is appropriate to use on future attrition battles.         This is done by a case study of the German side during the battle ofVerdun. In this case study indicators of the basic principles are then identified and analysed with the starting point at the two questions that the essay is based around.  The essay starts with an introduction where above is attended, in the second part the basic principles, the background to the battle and the battle itself is described. Finally the tactical basic principles are analysed and discussed based on the questions that the essay is based on. In the analysis and the discussion the conclusion is drawn that the tactical basic principles were present on the German side during the battle of Verdun and that they are of a general character and may be applied on both attrition warfare of 1916 and modern battles of attrition. / Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna som de står angivna i Doktrin för markoperationer (2005) och tysk sida under slaget vid Verdun 1916. Syftet med detta är att utröna om doktrinen gällande de taktiska grundprinciperna är generell nog för att tillämpa på ett framtida utnötningsslag. Detta har utförts genom en fallstudie av den tyska sidan under slaget vid Verdun. I denna fallstudie har sedan indikatorer på de taktiska grundprinciperna identifierats, analyserats och diskuterats utifrån de två frågor arbetet utgår ifrån. Arbetet är indelat i en inledning där ovanstående behandlas, en avhandling där de taktiska grundprinciperna och slaget beskrivs. Därefter analyseras slaget utifrån grundprinciperna och slutligen besvaras och diskuteras frågorna. I analysen framgår det att alla de taktiska grundprinciperna som de anges i Doktrin för markoperationer förekom på tysk sida under slaget vid Verdun. Dessa är generella och är aktuella både idag och 1916.