Thesis (D.W.S.)--Institute for Worship Studies, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 268-274).

Thesis (D.W.S.)--Institute for Worship Studies, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 268-274).

Orientador: Margareth Brandini Park / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-12T22:20:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Pimenta_MartaEugeniaFontenele_M.pdf: 11277937 bytes, checksum: ce557461c9d1b15ddbfd6e0e183df415 (MD5) Previous issue date: 2008 / Resumo: O objetivo desta pesquisa é investigar a temática do trabalho nas narrativas de velhos alfaiates, quando convidados a falarem de suas trajetórias de vida, por meio de processos de reminiscências. O estudo foi desenvolvido com a participação de cinco alfaiates - com faixa etária entre 65 e 98 anos -, os quais passaram a maior parte de sua vida adulta e produtiva, na cidade de Campinas (SP), tendo como fator comum a prática do ofício, no contexto do século XX. À luz da Gerontologia, e numa perspectiva de valorização da rememoração na velhice, a pesquisa evidencia que esses homens velhos, ao falarem de si apóiam-se na temática trabalho (vida laborativa), utilizando-a como uma espécie de fio condutor, para organizarem e estruturarem suas memórias, configurando um estado de unissonância entre vida e trabalho. Aliando ao método biográfico uma sistematização para a leitura dos relatos, o trabalho amplia o espectro de interpretações das narrativas, possibilitando análises acerca das especificidades nas quais o velho se apóia para falar de si, de suas visões de mundo e do trabalho, como um conteúdo existencial e social / Abstract: The aim of this research is to look into the topic of work in the narratives of aged tailors, when asked to speak about their lives by means of remembrances. The research was developed with the participation of tailors whose age varied from 65 to 98. They have spent most of their lives in Campinas (SP) having in common the practice of their jobs in the twentieth century. In the light of gerontology and in the perspective of valuing remembrances in old age, the research gives evidence that these old men, when speaking about themselves, back up on the topic work (working life). They use it as a guideline to organize and structure their memories creating a state of harmony between life and work. This study enlarges the spectrum of interpretations of the narratives using a biographical method as well as a systematization for the reading of the accounts. This enables analyses about the specifications upon which the elder backs up to speak about himself and to express his ideas about the world and about work as an existential and social content / Mestrado / Mestre em Gerontologia

En förutsägbar centralbank är en viktig del i teorin för ett väl fungerande inflationsmål med stabil prisstegringstakt på önskvärd nivå. Förutsägbarheten ämnar att styra marknadsagenternas förväntningar i linje med målet sådant att löner och priser sätts efter detta. Eftersom en högre förutsägbarhet delvis är synonymt med hur en centralbank inkorporerar systematik vad gäller förhållningssätt till förändringar i marknadsfaktorer torde därför också den förda räntepolitiken vara möjlig att till viss grad beskriva med en reaktionsfunktion. I den här studien testas de tre riksbankscheferna, Urban Bäckström, Lars Heikensten och Stefan Ingves förda räntepolitik mot ett antal variabler relevanta mot den teoretiska bakgrunden. Resultaten visar hur räntepolitiken förefaller ha blivit mer systematisk efter Urban Bäckströms tid som riksbankschef och hur systematiken verkar förändrats under Stefan Ingves tid. Riksbanken frångick marknadsförväntningar under finanskrisens ned- och uppgång och grundade beslut efter deras egen data i större utsträckning. Från 2014 förefaller Riksbanken tvärtom föra en politik i linje med marknadens förväntningar. Sammanfattningsvis kan Riksbanken idag beskrivas som mer ödmjuk om sin egen förmåga och hur denna för en politik därefter. Studien ger en inblick i vad som föranlett en förändrad reaktionsfunktion, och således också Riksbankens resonemang till en viss grad.

Syftet är att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska länderna kan utgöra en optimal valutaunion. Utifrån ett svenskt perspektiv visar resultaten att det är lämpligast för Sverige att ingå i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa länder har varit störst. Taylors ränteregel visar att Sverige och Norges räntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge präglas av störst ekonomisk integration. Vi har använt två olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrån ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors ränteregel. De båda tillvägagångssätten fokuserar på hur ekonomiskt integrerade länderna är, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln är den som har störst inverkan på den beroende variabeln, växelkursvolatilitet. För att undersöka hur de nordiska länderna har påverkats av chocker har taylor-räntor beräknats och skillnader i korrelation har analyserats. Analysen visar på svårigheter i att mäta ekonomisk integration, något som OCA-teorin hävdar är viktigt för en optimal valutaunion. Beroende på vilken utgångspunkt som väljs varierar resultatet för vilket land Sverige skulle kunna bilda en optimal valutaunion med. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning, delvis i tolkningen av variabeln för exportsektorsammansättning och delvis på grund av den studerade tidsperioden. / The aim is to investigate if Sweden constitutes a possible optimal currency area with one or more of the Nordic countries. The results show that Norway and Denmark are the two most suitable partners to join Sweden in a currency union since the economic integration between these countries is the strongest. The Taylor interest rate rule indicates that the interest rate paths between Sweden and Norway correlate the most. The variables in the optimal currency area-index (OCA-index) show that it is Sweden, Denmark and Norway that enjoys the strongest economic integration and therefore constitutes a possible optimal currency area. Two different methods have been used to investigate the possibility of an optimal currency area; the OCA-index and the Taylor interest rate rule. Both methods focus on the level of economic integration between the countries but do this by assessing different economic variables. The OCA-index has been compiled and the estimation indicates that the variable describing the business cycle has the greatest impact on the dependent variable, exchange rate volatility. In order to examine how the Nordic countries have been affected by shocks, Taylor interest rates have been calculated and differences in correlation have been examined. The conducted analysis points toward difficulties measuring economic integration, which according to the OCA-theory is important for an optimal currency union. There are several consistencies between the results of the two methods but also important differences such as which country would be the best partner in a currency union with Sweden. The findings differ from earlier scientific results mostly regarding the interpretation of the variable describing the export sectorial composition and the considered time period.