Syftet med studien är att undersöka hur Lpo 94 påverkat lärarens yrkesroll i Idrott och hälsa. Undersökningsgruppen består av åtta stycken lärare i södra Skåne. Huvudfrågeställningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Frågan följs även upp av tre stycken underfrågor; Hur upplever lärarna att tolkningen av målen för Lpo 94 förändrats från dess intåg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förändrade organisationen för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Var lärarna i Idrott och Hälsa redo för förändringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar på att arbetet med Lpo 94 gått väldigt långsamt och fortfarande inte efterföljs på många skolor. Detta kan till viss del bero på den ökade arbetsbördan som lärarna i Idrott och hälsa upplever. Lpo 94 innebar en ny organisation som genomsyrades av nya samarbetsformer i form av arbetslag, mentorskap och andra former av tidskrävande merarbete. Idrottsämnet och dess nya utformning var inte anpassat för de organisatoriska förändringar som skolan genomgick. Vidare diskuteras och analyseras hur de olika lärarna hanterar det nya uppdraget samt vad de olika värderingarna och handlandena kan grunda sig i. I studien behandlas också ämnet Idrott och hälsa och dess legitimitet i förhållande till andra ämnen samt vilka andra faktorer som påverkat idrottslärarnas arbete efter införandet av Lpo 94. / The aim of this study is to show how the Lpo 94 has affected the teachers professional role in Physical education. Eight teachers from the south of Skåne were used as informants. The main question asked is; What impact did the Lpo 94 have to teachers of Physical education? The main question is also monitored by three subqueries: How do the teachers in Physical education feel that the interpretation of the objectives for Lpo 94 have changed from its entrance until today? What did the “work team” and the changing organization influence the teachers in Physical education? Were the PE teachers ready for the change?A qualitative interview method is used and the results show that the progress of Lpo 94 has gone very slowly and that it still hasen´t been enforced in many schools. According to the PE teachers there are several reasons to why it hasen´t been enforced but a common denominator is the increased workload. Lpo 94 meant new organizations, new cooperation in teams, mentoring and other forms of time-consuming burdens. Physical education and its new design were not adapted to the organizational changes that the school underwent at the same time. Further discussed and analyzed in the study is how the various teachers handled the new assignment and what their different values and actions can be based on. The study also deals with Physical Education and its legitimacy in terms of other school subjects and other factors that have affected the PE teachers work after the introduction of Lpo 94.

Föreliggande studie fokuserar på lärares uppdrag i det svenska utbildningsväsendet. Ofta beskrivs detta uppdrag som dubbelt; det innehåller både uppdraget att förmedla och förankra kunskaper och att förmedla och förankra värden. Studiens kunskapsobjekt är lärares förhållningssätt till fostransdelen av lärares uppdrag. Genom en diskursanalys av 118 lärarstudenters reflektioner kring sitt uppdrag undersöks deras förhållningssätt till lärarprofessionen med särskilt avseende på fostransuppdraget. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från att betrakta frågor kring lärares förhållningssätt till fostransuppdraget som en didaktisk fråga, varför studien vilar på teorier inom didaktikens forskningsfält. Resultatet visar att lärarstudenternas förhållningssätt uttrycks genom tre olika diskurser: den tudelade konkurrerande diskursen, den tudelade samverkande diskursen och slutligen den sammanhållna integrerande diskursen.