No description available.

<p>Det huvudsakliga ämnesområdet i denna uppsats är teamorganisation. En kvalitativ studie har utförts i form av tre dagars observationer och tre gruppintervjuer på plats i Terminalen, en avdelning på järnverket, Uddeholm Tooling AB, i Hagfors. Syftet med studien är att undersöka om Terminalen fungerar som en teamorganisation eller inte.</p><p>Teamorganisationer är en organisationsform som är uppbyggd av flera team och har en ledare som fungerar som samordnare. Teamen i en teamorganisation har i jämförelse med traditionella organisationer ett större ansvar för sina arbetsuppgifter.</p><p>Det finns ett uttalat problem kring materialhanteringen på Terminalen och medarbetarna får ofta söka efter material som kommit på villovägar. Problemet i sig har blivit en viktig del i studien då frågor kring varför problemet existerar, är relaterat till Terminalen som en teamorganisation. Uppsatsen är baserad på fem nyckelord med syfte att undersöka Terminalen som en teamorganisation. Nyckelorden är team, kommunikation, ansvar, tillit och kultur. De fyra första är baserade på teori medan det sista är empiriskt baserat. Nyckelorden har visat sig samspela med varandra och åskådliggör både positiva och negativa aspekter. Såväl medarbetarnas egna uttalanden som uppfattningar från observationerna, har uppenbarat vissa brister i agerande förknippade till nyckelorden.</p><p>Under studiens gång har det framkommit att medarbetarna ser Terminalen som uppdelad i olika team, vilket en teamorganisation skall vara. Dock visar undersökningen att den gemensamma teamkänslan och det gemensamma ansvarstagandet för hela avdelningen som en helhet, kan bli bättre. Förutom detta skulle även en fördjupning av tilliten kunna ske.</p><p>I relation till problemet med materialhanteringen har kommunikation blivit en uppmärksammad faktor. Såväl observationer som intervjuer har visat på att kommunikationen kan förbättras.</p><p>Kulturen på Terminalen lever kvar sedan många år tillbaka. I Hagfors finns en bruksmentalitet, vilken återspeglas på Terminalen. Kulturen har i studien inte diskuterats öppet, då intresset var att se hur den framträder i medarbetarnas handlande.</p><p>Vår slutats är att Terminalen idag inte fungerar som en teamorganisation. Förutsättningar finns dock för att de belysta problemen skall kunna lösas, så att Terminalen i framtiden skall fungera som en teamorganisation.</p>

Det huvudsakliga ämnesområdet i denna uppsats är teamorganisation. En kvalitativ studie har utförts i form av tre dagars observationer och tre gruppintervjuer på plats i Terminalen, en avdelning på järnverket, Uddeholm Tooling AB, i Hagfors. Syftet med studien är att undersöka om Terminalen fungerar som en teamorganisation eller inte. Teamorganisationer är en organisationsform som är uppbyggd av flera team och har en ledare som fungerar som samordnare. Teamen i en teamorganisation har i jämförelse med traditionella organisationer ett större ansvar för sina arbetsuppgifter. Det finns ett uttalat problem kring materialhanteringen på Terminalen och medarbetarna får ofta söka efter material som kommit på villovägar. Problemet i sig har blivit en viktig del i studien då frågor kring varför problemet existerar, är relaterat till Terminalen som en teamorganisation. Uppsatsen är baserad på fem nyckelord med syfte att undersöka Terminalen som en teamorganisation. Nyckelorden är team, kommunikation, ansvar, tillit och kultur. De fyra första är baserade på teori medan det sista är empiriskt baserat. Nyckelorden har visat sig samspela med varandra och åskådliggör både positiva och negativa aspekter. Såväl medarbetarnas egna uttalanden som uppfattningar från observationerna, har uppenbarat vissa brister i agerande förknippade till nyckelorden. Under studiens gång har det framkommit att medarbetarna ser Terminalen som uppdelad i olika team, vilket en teamorganisation skall vara. Dock visar undersökningen att den gemensamma teamkänslan och det gemensamma ansvarstagandet för hela avdelningen som en helhet, kan bli bättre. Förutom detta skulle även en fördjupning av tilliten kunna ske. I relation till problemet med materialhanteringen har kommunikation blivit en uppmärksammad faktor. Såväl observationer som intervjuer har visat på att kommunikationen kan förbättras. Kulturen på Terminalen lever kvar sedan många år tillbaka. I Hagfors finns en bruksmentalitet, vilken återspeglas på Terminalen. Kulturen har i studien inte diskuterats öppet, då intresset var att se hur den framträder i medarbetarnas handlande. Vår slutats är att Terminalen idag inte fungerar som en teamorganisation. Förutsättningar finns dock för att de belysta problemen skall kunna lösas, så att Terminalen i framtiden skall fungera som en teamorganisation.

Zugl.: Adelaide, University, Diss., 2006.

Stuttgart, Univ., Fakultät Informatik, Studienarb., 1998.

No description available.

Syftet med denna studie är att ge ett kunskapsbidrag inom förskollärares förståelse av pedagogiskt ledarskap gentemot kollegor. Studien är baserad på kvalitativ metod, där vi genom semistrukturerade intervjuer undersöker förskollärares uppfattningar av -och förutsättningar för-deras ledarskapsuppdrag gentemot kollegor. Med hjälp av våra frågeställningar hoppas vi kunna konkretisera och synliggöra syftet. Resultatet presenteras utefter tre huvudrubriker; Pedagogiskt ledarskap som begrepp, Pedagogiskt ledarskap gentemot kollegor samt Pedagogiskt ledarskap i utbildning. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys för att synliggöra diskurser inom förskollärares uppfattning av det pedagogiska ledarskapet gentemot kollegor samt genom de diskursanalytiska begreppen hegemoni och antagonism. Granströms modell för teamorganisation tillämpas för att synliggöra förskollärares roll i ett arbetslag då det kan ses påverka innebörden av det pedagogiska ledarskapet. Resultatet visar på olika diskurser inom det pedagogiska ledarskapet. En där syftet ses som kopplat till kollegors välmående, och en där det pedagogiska ledarskapet fokuserar på verksamhetens undervisning. Studiens resultat lyfter en diskussion om förskollärares roll som ledare i arbetslaget där olika förhållningssätt krockar med varandra. Vidare diskuteras förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet där strukturella faktorer samt kommunikation ses som betydande för ledarskapets genomförande.