Mellan 1961–1974 byggdes det knappt en halv miljon småhus i Sverige. Småhusen står idag inför omfattande renoveringar på grund av ålder och rådande byggteknik.Småhusägarna saknar ofta en teknisk underhållsplan vilket förkortar byggnadsdelars livslängder och ger ökade förvaltningskostnader.Rapporten består av en litteraturstudie som sammanställer problem och tillhörande åtgärder för småhus från denna period. Intervjuer och enkätundersökningar ligger till grund för framtagandet av handlingsplan för renovering och en teknisk underhållsplan.Med ökad kunskap kan lämpliga renoveringar utföras och samordnas vilket leder till lägre renoveringskostnader. En underhållsplan åskådliggör kostnader och visar när och hur underhåll bör utföras. Detta resulterar i lägre förvaltningskostnader samt förlängda tekniska livslängder på byggnadsdelar.Resultatet består av en sammanfattning av problem och lämpliga åtgärder. En handlingsplan som visar vilka renoveringar som bör utföras och hur de kan samordnas. En allmängiltig och lättöverskådlig teknisk underhållsplan. Sammantaget kan detta leda till ett mer hållbart bostadsbestånd ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. / Between 1961-1974, almost half a million detached houses were built in Sweden. These detached houses will be undergoing extensive renovations due to their age and prevailing construction technology. Small house owners often lack a technical maintenance plan, which shortens the life of building components and increases management costs.The report consists of a literature study that compiles problems and related measures for detached houses from this period. Interviews and surveys form the basis for the development of an action plan for renovation and a technical maintenance plan.With increased knowledge, suitable renovations can be carried out and coordinated, which leads to lower renovation costs. A maintenance plan illustrates costs and shows when and how maintenance should be performed. This results in lower management costs and extends technical life of building components.The result consists of a summary of problems and appropriate measures. An action plan that shows which renovations should be carried out and how they can be coordinated. A universal and easy-to-understand technical maintenance plan. All in all, this can lead to a more sustainable housing stock from an economic and ecological perspective.

Fjärrvärme är det dominerande uppvärmningssättet för flerbostadshus i Sverige och dess konkurrent är värmepumparna som blivit allt mer effektiva och fått en bättre slagkraft på marknaden. Samtidigt har regeringen satt upp 2020 målen, för att sänka och förbättra Sveriges energianvändning. Eftersom att bostadssektorn står för nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning, är rapportens syfte att studera hur energiförbrukningen för äldre hus kan sänkas genom byte av energisystem eller genom att behålla ett befintligt fjärrvärmesystem men utföra energieffektiviseringsåtgärder. De energisystemen som studeras i denna rapport är fjärrvärme, bergvärme och luft-vatten värmepump. Den data som har använts i rapporten har i huvudsak samlats in från ett flerbostads-hyreshus beläget i Vingåker och som ägs av Sjötorps hus AB. För att resultatet ska vara mer generellt har även två typhus studerats; ett småhus och ett större flerbostadshus. Resultatet av studien visar att den största kostnaden för fjärrvärmen ligger i driften och därmed blir detta alternativ också dyrast för de två större husen. Dock är både investeringskostnaden och underhållskostnaderna betydligt större för värmepumpar och varierar beroende på vart i landet de ska installeras, oförutsedda driftstopp och haverier. Resultatet visar också att det inte är lönsamt för ett småhus att byta från ett befintligt fjärrvärmesystem till värmepump. Slutsatsen är att energieffektivisering bör ske i första hand för att sänka en fastighets energiförbrukning, speciellt eftersom att andelen äldre hus kommer att öka och oavsett hur lite energi de nya husen förbrukar kommer de äldre husen utgöra den största andelen av Sveriges totala bostadsbestånd. Att en värmepump använder mindre energi är ingen långsiktig lösning för att sänka energiförbrukningen. Istället bör energieffektiviseringsåtgärder ligga till grund vid en önskan om sänkt energiförbrukning. / District heating is the dominant heating method for apartment buildings in Sweden, and its competitor is the heat pumps that have become increasingly efficient and have a better impact on the market. At the same time, the government has set the 2020 targets in order to reduce and improve Sweden's energy use. As the housing sector accounts for almost 40 percent of Sweden's total energy use, the report's purpose is to study how energy consumption for older homes can be reduced by changing energy systems or by maintaining an existing district heating system, but performing energy efficiency measures. The energy systems studied in this report are district heating, geothermal heat and air-water heat pump. The data used in the report has been largely collected from a apartment building located in Vingåker, owned by Sjötorps hus AB. In order for the results to be more general, two example houses have also been studied; A small house and a larger apartment building. The result of the study shows that the biggest cost of district heating is in operation, and thus this option is also the most expensive for the two major houses. However, both investment costs and maintenance costs are significantly higher for heat pumps and vary depending on where in the country they are to be installed, unexpected downtime and breakdowns. The result also shows that it is not profitable for a small house to switch from an existing district heating system to a heat pump. The conclusion is that energy efficiency should be the first option to reduce the energy consumption of a property, especially as the stock of older houses will increase. No matter how little the energy consumption for the newly built houses are, the older houses will be the largest part of Sweden's total housing stock. The fact that the heat pump uses less energy is no long-term solution to energy efficiency. Instead, energy efficiency actions should be the first option when the desire is reduced energy consumption.

Nowadays usage of advanced production equipment becomes more common among production industries, future challenges in the market require flexibility in production industries due to growing competition and demand responses. Decisions regarding acquisition and replacement of production equipment have a major role in future profitability and competitiveness of production industries. Production equipment life cycle is dependent on technical, economical and conceptual lengths of life. Technical and economical lengths of life are connected to production equipment and the conceptual length of life is connected to production systems. Acquisition and replacement assessment processes of production equipment within production industries require involvement from different responsible departments. Varieties of perspectives differ from different departments in their prioritization regarding economical, technical and conceptual lengths of life. Lack of collaboration and evaluation of critical factors create quality and capacity issues in production industries. This project is directed to investigate issues concerning establishment of a sustainable long term thinking in consideration of economical, technical lengths of life of production equipment and also conceptual length of life of production systems in an earlier stage of acquisition and replacement assessment processes. Investigated research questions in this project are the following; What is the correlation between lengths of life of production equipment & production systems and how they influence each other? What is the basis for acquisition and replacement assessment of production equipment? How does buyer-supplier relationship influence length of life of production equipment? This thesis work is based on both theoretical and empirical findings. A case study was performed with a survey and interviews to gather data for the analysis. Technical and conceptual lengths of life are both based on economical profitability and have to be adapted to product generations. Expensive investments in production equipment are critical and can be risky for production industries if marketing experts are excluded or if future product generation forecast are not considered in production equipment acquisition processes. Information and knowledge inputs from production equipment suppliers have to be considered in an earlier stage of concept development in production systems. / Nuförtiden blir användandet av avancerade produktionsutrustningar allt vanligare inom produktionsindustrin, framtida utmaningar i marknaden kräver flexibilitet inom produktionsindustrin på grund av växande konkurrens och respons på efterfrågan. Beslut gällande anskaffning och utbyte av produktionsutrustningar spelar en stor roll i produktionsindustrins framtida lönsamheter och konkurrenskraftighet. Produktions-utrustningars livscykel är beroende av teknisk, ekonomisk och konceptuell livslängd. De tekniska och ekonomiska livslängderna är kopplade till produktionsutrustningar medan den konceptuella livslängden är kopplad till produktionssystemet. Bedömningsprocessen vid anskaffning och utbyte av produktionsutrustningar inom produktionsindustrin kräver delaktighet från olika ansvariga avdelningar. Perspektiv variationer och prioriteringar gällande ekonomisk, teknisk och konceptuell livslängd skiljer sig mellan olika avdelningarna. I brist på samarbete och utvärderingar av kritiska faktorer skapas kvalitets- och kapacitetsproblem inom produktionsindustrin. Detta projekt utreder problem gällande etablering av ett hållbart och långsiktigt tänkande med hänsyn till ekonomisk och teknisk livslängd av produktionsutrustningar samt konceptuell livslängd av produktionssystemet i ett tidigare skede av bedömnings-processen. Följande forskningsfrågor har undersökts i detta projekt: Vilken effekt har olika livslängder på produktionsutrustningar samt produktionssystemet, och vad har de för koppling? Vad är grunden för anskaffnings- och utbytesbedömningar av produktions-utrustningar? Hur inverkar relationen mellan köpare och leverantörer på livslängden av produktionsutrustningar? Detta examensarbete är baserat på både teoretiska och empiriska undersökningar. En fallstudie genomfördes med en enkät och intervjuer för att samla in data till analysen och besvara forskningsfrågorna. Den tekniska och konceptuella livslängden är båda baserande på ekonomisk lönsamhet och måste anpassas till produktgenerationer. Dyra inverteringar i produktions-utrustningar är kritiska och kan vara riskabla för produktionsindustrin om marknads-experter är uteslutna eller om framtida produktgenerations prognoser inte beaktades i anskaffningsprocessen. Information och kunskap från leverantörer av produktions-utrustningar måste beaktas i ett tidigt skede vid konceptutveckling inom produktions-system.

Thin film coatings of ZnO, TiO2, CeOX and BiOX have been deposited on soda lime silica glass through spray pyrolysis. The effects on the optical properties of the coated glass, as well as the possible impacts on the life expectancy and energy efficiency of PV-modules have been studied. ZnO and TiO2 coatings both reduced the transmission of UV radiation of wavelengths destructive to PV-modules. Therefore, both have the potential to increase the life expectancy of PV-modules if used on cover glass. The ZnO thin film also showed an increase in photoluminescence at 377 nm when radiated with UV radiation of 325 nm while TiO2 reduced the photoluminescence. ZnO coatings on the cover glass have the potential to increase the efficiency of PV-modules in addition to UV protection. No CeOX or BiOX films were found to be deposited with the method used. The ZnO and TiO2 coated samples showed a decrease in transmission of light, due to increased reflection and possibly scattering. This needs to be addressed if these kinds of coatings are going to be beneficial for Si PV-modules.

The aim of this thesis is to improve the knowledgebase regarding the technical lifetime of radio circuit boards. The purpose is to create opportunities to facilitate the design of products that live up to the customers' requirements and to Ericsson's sustainable responsibility goals. The problem at hand was to look for the average temperature that has contribiuted to the performance degradation of circuit boards used in the field. The method was to measure the performance degradation of capacitors used in a power distribution function on the circuit board and combining those values with the time the circuit board has been in operation, to derive the average operation temperature with the help of the Arrhenius equation. The radio circuit board used in the field showed signs of performance degradation that could be interpreted as having reached the end of its technical lifetime after being used for 31 800 hours (3,6 years) at an average temperature of 78 °C to 79 °C. For it to be possible to interpret the temperature results of the unit used in the field, the three parameters: measured performance degradation, time of operation and average temperature at that time, had to be collected. All three parameters are key when evaluating technical lifetime since they need to be interpreted in relation to each other. The temperature results exists in a thermodynamic system that includes the capacitors, circuit board, the temperature of the surrounding environment, and the global climate. The temperature results and the measured performance degradation is a consequence of how the radio was operated, which is linked to the desired performance it was designed for. The radio circuit boards are also designed to comply with customers' requirements and the requirements based in the companys's sustainability responsibility goals. It is likely that the desired performance of radios in the future needs to be balanced with the company's sustainability responisibility goals, and the temperatures created as an effect of climate change. / Målet med detta examensarbete var att öka kunskapen om radiokretskorts tekniska livslängd. Syftet var att skapa möjligheter att främja utveckling av produkter som möter kunders krav samt de krav som följer av Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Problemformuleringen består av att söka efter medeltemperaturen som har bidragit till den prestandadegradering som lett till att kretskort i fält nått slutet på sin tekniska livslängd. Metoden som användes för att kunna härleda medeltemperaturen under drift var att mäta prestandadegraderingen hos kondensatorer som används i en specifik kraftfördelningsfunktion på radiokretskort och kombinera dessa mätvärden med tiden kretskortet varit i drift. Tiden och temperaturen härleddes med hjälp av Arrhenius ekvation. Den radiokretskortsenhet som användes i fält kan tolkas ha nått slutet på sin tekniska livslängd efter 31 800 timmar (3,6 år) och under tiden i drift haft medeltemperaturen på ungefär 78 °C till 79 °C. För att det skulle vara möjligt att tolka temperaturresultatet för radiokretskortet som användes i fält behövde följande tre parameterar samlas in: uppmätt prestandadegradering, tiden som radiokretskortet varit i drift samt medeltemperaturen under driftstiden. Samtliga tre parameterar behöver analyseras i relation till varandra när den tekniska livslängden ska utvärderas. Temperaturresultatet existerar i ett termodynamiskt system som består av kondensatorerna, krestkortet, temperaturen i den omkringliggande miljön samt det globala klimatsystemet. Temperaturresultatet och den uppmätta prestandadegraderingen är en konsekvens av hur radion har använts och är länkat till den den prestanda radion är designad för. Radiokretskorten är också designade för att följa kundernas krav och de krav som följer av Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Det är sannolikt att den önskade prestandan hos radioprodukter i framtiden behöver balanseras med de krav som följer av Ericssons strategi för hållbart företagande samt de temperaturer som skapas som konsekvens av klimatförändringarna.