Användandet av teleradiologi, elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning, har ökat på senare år vilket kan ses som en följd av utökad användning av outsourcing i sjukvården. Huvudargumentet för teleradiologi är att det medför sänkta kostnader, dock finns det få empiriska bevis som stödjer detta. Syftet med denna studie är att på två svenska sjukhus undersöka huruvida det är kostnadsbesparande att outsourca granskningen av röntgenbilder nattetid eller ej samt att undersöka andra aspekter som påverkar beslut kring outsourcing av röntgenbildsgranskning.   I studien jämförs särkostnaderna för två alternativ; att outsourca röntgenbildsgranskningen till ett företag med svenska läkare stationerade i Sydney och att behålla granskningen in-house på sjukhuset. Studien bygger på en kostnadskalkyl för de två alternativen som kompletteras med intervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen mäter förändringsvärden för arbetsmiljö, patentsäkerhet, kvalitet, kunskap och tid vid outsourcing av röntgenbildsgranskning.   Studiens resultat visar att outsourcing av röntgenbildsgranskning kan vara ett kostnadsbesparande alternativ för svenska sjukhus, även om kostnadsbesparingen skiljer sig markant åt mellan de båda sjukhusen. Sjukhusen sparar cirka 16 000 kronor respektive 1 216 000 kronor per år genom att outsourca. Dessutom pekar enkätens resultat på att läkarnas arbetsmiljö har förbättrats då de arbetar mindre nattetid. Hur patientsäkerheten påverkas är dock osäkert. Studien tillhandahåller även en kalkylmall som kan bistå andra sjukhus i en liknande beslutssituation.

Titel: Röntgensjuksköterskans upplevelse av att arbeta med externa granskare under jourtid Syfte: Att undersöka hur röntgensjuksköterskan upplever arbetet med externa granskare under jourtid. Material och metod: Sex stycken röntgensjuksköterskor från två olika sjukhus i mellansverige intervjuades under perioden januari till mars 2017. Inklusionskriterierna för studien var minst två års erfarenhet av yrket samt minst ett års erfarenhet av att arbeta med externa granskare under jourtid. Tillstånd från verksamhetschefer och samtycke från informanterna erhölls innan studien startade. Data samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Intervjuerna transkriberades och lästes igenom flera gånger. Därefter identifierades meningsbärande enheter och dessa kondenserades till koder. Genom koderna kunde kategorier och subkategorier identifieras. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Teleradiologi – tekniska aspekter, externa granskare jämfört med radiolog på plats, kommunikation och röntgensjuksköterskans kompetenser och egenskaper med tillhörande subkategorier. Konklusion: Informanterna upplever att det tar längre tid att kommunicera med externa granskare (EG) i jämförelse med att ha en radiolog på plats som kan ge svar direkt när röntgensjuksköterskan (RSS) är i behov av vägledning och snabba svar. I kommunikationen upplevs det också finnas språkbarriärer samt bristande kunskap, speciellt hos de sekreterare som tar emot samtal hos EG. Detta leder till frustration och blir ofta ett hinder i akuta situationer då RSS vill prata med en radiolog direkt. Under jourtid upplever RSS att denne får ta ett ökat ansvar samtidigt som förmågan att ta egna initiativ och beslut måste finnas. RSS upplever ingen förändring av bildkvalitén på de bilder som skickas i arbetet med EG. Informanterna upplevde i helhet att arbetet med EG fungerar bra och tillfredsställande under förutsättningarna att tekniken fungerar som den ska samtidigt som arbetsflödet inte ökar för mycket.

Titel: Röntgensjuksköterskans upplevelse av att arbeta med externa granskare under jourtid Syfte: Att undersöka hur röntgensjuksköterskan upplever arbetet med externa granskare under jourtid. Material och metod: Sex stycken röntgensjuksköterskor från två olika sjukhus i mellansverige intervjuades under perioden januari till mars 2017. Inklusionskriterierna för studien var minst två års erfarenhet av yrket samt minst ett års erfarenhet av att arbeta med externa granskare under jourtid. Tillstånd från verksamhetschefer och samtycke från informanterna erhölls innan studien startade. Data samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Intervjuerna transkriberades och lästes igenom flera gånger. Därefter identifierades meningsbärande enheter och dessa kondenserades till koder. Genom koderna kunde kategorier och subkategorier identifieras. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Teleradiologi – tekniska aspekter, externa granskare jämfört med radiolog på plats, kommunikation och röntgensjuksköterskans kompetenser och egenskaper med tillhörande subkategorier. Konklusion: Informanterna upplever att det tar längre tid att kommunicera med externa granskare (EG) i jämförelse med att ha en radiolog på plats som kan ge svar direkt när röntgensjuksköterskan (RSS) är i behov av vägledning och snabba svar. I kommunikationen upplevs det också finnas språkbarriärer samt bristande kunskap, speciellt hos de sekreterare som tar emot samtal hos EG. Detta leder till frustration och blir ofta ett hinder i akuta situationer då RSS vill prata med en radiolog direkt. Under jourtid upplever RSS att denne får ta ett ökat ansvar samtidigt som förmågan att ta egna initiativ och beslut måste finnas. RSS upplever ingen förändring av bildkvalitén på de bilder som skickas i arbetet med EG. Informanterna upplevde i helhet att arbetet med EG fungerar bra och tillfredsställande under förutsättningarna att tekniken fungerar som den ska samtidigt som arbetsflödet inte ökar för mycket.

<p>Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.</p><p>Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.</p><p>Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.</p>

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin. Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån. Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.

No description available.

No description available.

Detta arbete beskriver en examensuppsats i datateknik på Linnéuniversitetet. Röntgenavdelningen på SUS, Skånes Universitetssjukhus i Lund, använder en lättviktig flyttbar röntgenmaskin som väger endast cirka 90 kg, för röntgenundersökningar ute på äldreboenden. Bilderna överförs till sjukhusets PACS när maskinen är tillbaka på sjukhuset, genom att man kopplar in Dragon via kabel till sjukhusets nätverk. Målsättningen är att förbättra den trådlösa kommunikationen som för närvarande är för långsam och opålitlig, så att bilderna kan överföras till sjukhusets PACS direkt efter undersökningen. I detta arbete beskrivs vilka alternativ som kan användas. Samt om de mobila bredbandstjänster som finns tillgängliga i Region Skåne är bra nog för att kunna användas för uppgiften. Slutsatsen är att ett 3G HSDPA/HSUPA abonnemang kan vara tillförlitligt nog. Framför allt om extra redundans tillförs med dubbla SIM-kort som använder separata nät och att signalen förstärks med antenn placerad utomhus på transportfordonet. Transportfordonet används som brygga mellan Wifi och mobilt nätverk. Röntgenmaskinen kommunicerar med transportfordonet via Wifi. För de fall Wifi inte fungerar på grund av byggnader och omgivande miljö arbetades ett reservalternativ fram. Jag har också undersökt och jämfört DICOM protokollet mot FTP. Detta för att se om DICOM har en overhead som skulle motivera användet av FTP istället för sändning av bilder. Resultatet av jämförelsen visade att DICOM har 5-10 % overhead jämfört med FTP. / This abstract describes a degree project in computer engineering at Linnaeus University. The Department of Radiology at SUS, Skåne University Hospital in Lund, is using a lightweight portable x-ray machine that weights about 90 kg, for radiography services in nursing homes for elders. The images are transferred to hospital PACS when the machine returns to the hospital, this is done with Dragon connecting to hospital network via wire. The goal is to improve the currently too slow and unreliable wireless communication, so the images can be transferred to hospital PACS directly after examination. This report describes what alternatives can be used and investigates whether the mobile broadband services currently available in Skåne County are good enough to be relied on for the task. The conclusion is that a 3G HSDPA/HSUPA subscription can be used reliably enough, if extra redundancy is added via dual SIM cards using separate mobile networks and the signal is strengthen by an antenna placed outdoors on the transport vehicle. The transport vehicle is used as a bridge between Wifi and mobile networks. The mobile x-ray machine communicates with the transport vehicle via Wifi. In those cases Wifi does not work due to difficult building environments, a backup solution was worked out to be used. I also investigated and compared the DICOM protocol against FTP. This was to find out if DICOM has an overhead that would motivate using FTP instead for the transmission of the images, the result of the comparison showed that DICOM has an 5-10 % overhead compared with FTP. / Mobil röntgen Skånes Universitetssjukhus Lund