<p>Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner. Detta var något som hörde ihop med skolornas grundtankar då de ville uppfostra självständiga människor. I analysarbetet bearbetades resultatet med John Dewey´s och Lev Vygotskijs´s synsätt och teorier. Trots att inga teorier uttalades i resultatet kunde dessa anknytningar göras och slutsatsen kunde dras att skolorna har influeras av de två perspektiven.</p>

Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner. Detta var något som hörde ihop med skolornas grundtankar då de ville uppfostra självständiga människor. I analysarbetet bearbetades resultatet med John Dewey´s och Lev Vygotskijs´s synsätt och teorier. Trots att inga teorier uttalades i resultatet kunde dessa anknytningar göras och slutsatsen kunde dras att skolorna har influeras av de två perspektiven.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner? Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska. Istället menar Schön att det för mer förståelse och utvecklat lärande krävs reflektion för att binda samman dikotomierna som inte är motsatser utan beroende av varandra. Studiens teoretiska utgångspunkt är framförallt hämtad från John Deweys teorier kring kunskapsutveckling genom reflektion. Studien är empirisk samt kvalitativ och uppbyggd genom fallbeskrivningar med utvecklingsarbete. Individuella intervjuer och observationer av fem olika elever har använts för att samla in mitt datamaterial. I resultatet beskriver eleverna att reflektion bland annat kan användas för ökad delaktighet och ökat självförtroende samt att reflektion ger möjlighet till förståelse för handlingen i förhållande till resultatet. Metoder för elevers ökade reflektion beskrivs genom att läraren visar, ger tips och ställer frågor vilket leder till diskussion, samt möjlighet för elever att reflektera över sina val och sitt arbete. I användandet av reflektion inom utbildningen är det väsentligt att vara medveten om betydelsen av att reflektera kring de faktorer som leder fram till resultatet och inte bara resultatet i sig, vilket bland andra även Dewey argumenterar för. Även lärarens medvetenhet om dennes förhållningssätt och frågeställningar för att uppmuntra elevers reflektion, delaktighet och självförtroende är betydande. / The study's starting point is my own questions about reflection in relation to learning. The study aims to investigate how students in an upper secondary hairdresser and hairstylist education describe reflection as a method of education. In the framework of this study, five pupils' descriptions of reflection in relation to learning for the profession are highlighted. My main research questions are: Can increased reflection lead to a more developed learning? What is required by the teacher for students increased reflections? There are perceptions that some educations are theoretical and others are practical. Instead, Schön says that more understanding and developed learning requires reflection to link these dichotomies that are not opposites but mutually dependent. The study's theoretical basis is mainly taken from John Dewey's theories of knowledge through reflection. The study is empirical and qualitative and built up through case studies and development project. Individual interviews and observations of five different students were used to collect my data. In the result students describe that reflection can be used for, among other things, increased participation and self-confidence, and that reflection allows understanding of the action in relation to the result. Methods for increasing students' reflections describes as when the teacher is showing, giving advice and asking questions, leading to discussion and an opportunity for students to reflect on their choices and their work. When using reflection in education, it is essential to be aware of the importance of reflecting over the factors that leads to the result, and not just the result itself, which among others also Dewey argues. Even the teacher’s awareness of the attitudes and questions to encourage students' reflection, participation and self-confidence is significant.

The aim of this thesis is to investigate the discrepancies between theory and practice when it comes to humanitarian interventions in refugee camps. In order to contextualize the result it will be applied onto the work with sexual and reproductive health and rights (SRHR) and young women in the world’s biggest refugee camp in Cox’s Bazar, Bangladesh. The research questions are as follow: What discrepancy does relief worker experience when it comes to theory and practice in humanitarian interventions in refugee camps?; what kind of difficulties and challenges do relief workers meet in their work in refugee camps and how do they prepare?; what is the best way to work with SRHR questions and young women in the refugee camp in Cox’s Bazar in Bangladesh? The study is built on interviews with five relief workers from western relief organizations. In order to be able to answer the three research questions, the interviews focused on the following themes; discrepancies of theory and practice; use of theoretical guidelines like The Sphere Handbook; difficulties during humanitarian interventions in refugee camps; and lessons learned. Some of the respondents had experience from Cox’s Bazar and/or SRHR and were therefor asked questions due to that specific experience. Conclusions to be drawn from the results of the interviews are that it is possible to prepare one self to work in humanitarian conditions but only to a certain extent. Relief workers do need a great deal of experience but there will always be unexpected situations impossible to prepare for. It’s also clear that some basic methods, such as actually talking to the people in need and not only acting on previous experiences, still need to be highlighted. In the specific context of Cox’s Bazar and SRHR questions, relief workers need to understand the culture in order to pursue their work in a suitable way. SRHR questions are for example highly stigmatized and the women’s previous knowledge about their own body is in general very low.

In this scientific essay I explore my profession as a library adviser within the public library sector. The focus in my exploration is on the relation between theory and practice and how this relation is carried to the extreme in a situation where the theory consists of quantitative measuring. This situation triggers a conflict within me, and in the essay I reflect on the reasons for this with the aid of various philosophers and authors, in order to get a deeper understanding of my actions, and to see if I acted with good judgement in the sense of Aristotle´s phronesis. In my writing and exploring I also search for a way onwards, a better way to connect theory with practice in my meetings with library staff. My conclusions are that a first step would be to give practice precedence and start talking about the relation between practice and theory instead of the other way around. Further steps are a deeper understanding of the importance of dialogue, to see the perspective of the other and to dare to remain in, and to make the most of, the moment when theory and practice collide. / I denna vetenskapliga essä undersöker jag min yrkespraktik som utvecklingsledare inom folkbiblioteksområdet. Fokus i mitt utforskande ligger på relationen mellan teori och praktik och hur denna relation ställs på sin spets i en situation där teorin utgörs av ett kvantitativt mätande. Situationen utlöser en konflikt inom mig och i essän reflekterar jag över orsakerna till detta med hjälp av en rad filosofer och författare, för att få en djupare förståelse för hur jag handlade, och om jag handlade med gott omdöme i stunden, det som Aristoteles benämner som fronesis. I mitt skrivande och utforskande söker jag också efter en väg framåt, ett bättre sätt att förena teori och praktik i mina möten med bibliotekspersonal. Jag kommer fram till att ett första steg kan vara att ge praktiken företräde och tala om relationen mellan praktik och teori i stället för tvärtom. Ytterligare steg är en insikt i dialogens betydelse, att se den andres perspektiv och att våga vistas i, och ta vara på, det mellanrum som kan uppstå när teorin krockar med praktiken.