Pedagogiska utvecklingsledare och deras ledarroll i förskolan är studiens undersökningsfokus. Syftet med studien är att analysera pedagogiska utvecklingsledarens arbete i förskolan med fokus på deras ledarroll. Studien gjordes utifrån två frågeställningar. Den första berör vad det innebär att vara pedagogiska utvecklingsledare i förskolan. Den andra berör hur pedagogiska utvecklingsledare bedriver utvecklingsarbete i förskolan.  Med hjälp av teorin om praktikarkitekturer undersöks i denna studie vad pedagogiska utvecklingsledare säger och gör i ledarrollen, samt hur relationer skapar i ledarrollen. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sex pedagogiska utvecklingsledare för att kunna besvara frågeställningar i syfte och komma fram till resultatet med hjälp av litteraturen och teoretiska perspektivet.   Studiens resultat har visat att en kompetent pedagogisk utvecklingsledare i förskolan kan resultera på kollegornas professionella utveckling med hjälp av kollegialt lärande samt barns lärande och undervisning genom barnfokuserade strategier. Annat som kom fram i resultatet är att pedagogiska utvecklingsledare ska kunna lära känna kollegor för att se allas kompetens, lyssna på kollegor, vara lyhörd och nyfiken för att lyckas i ledarskapet.

Studiens syfte är att undersöka om utvalda lärosäten genom sitt utbildningsinnehåll, på ett likvärdigt sätt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Forskningsfrågorna är ”Fokuserar olika svenska lärosäten i samma utsträckning på begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero på?”.För att finna svar på forskningsfrågorna studeras utbildningsdokument från fyra lärosäten. De metoder som används är innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Studien är teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men då endast dokument har studerats kan vi bara säga oss vara inspirerade av denna teori.Studiens resultat visar att utvalda lärosäten, utifrån dokumenten, inte på ett likvärdigt sätt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Lärosätena fokuserar inte begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare i samma utsträckning. Med inspiration från verksamhetsteori har denna studie försökt förklara orsakerna till skillnaderna. Utifrån verksamhetsteori kan rimligen antas att det på de olika lärosätena finns aktörer som uppfattar utbildningens syfte på olika sätt.Studien har handlat om att kartlägga ett område som inte studerats i så stor utsträckning. Ytterligare studier behövs inom detta område för att kunna se om skillnaderna också existerar i praktiken.Vi tror dock att studien kan bidra till diskussioner om specialpedagogens roll som utvecklingsledare på de olika lärosätena, eller till diskussioner om autonomi kontra likvärdighet i professionsutbildningar.

In this scientific essay I explore my profession as a library adviser within the public library sector. The focus in my exploration is on the relation between theory and practice and how this relation is carried to the extreme in a situation where the theory consists of quantitative measuring. This situation triggers a conflict within me, and in the essay I reflect on the reasons for this with the aid of various philosophers and authors, in order to get a deeper understanding of my actions, and to see if I acted with good judgement in the sense of Aristotle´s phronesis. In my writing and exploring I also search for a way onwards, a better way to connect theory with practice in my meetings with library staff. My conclusions are that a first step would be to give practice precedence and start talking about the relation between practice and theory instead of the other way around. Further steps are a deeper understanding of the importance of dialogue, to see the perspective of the other and to dare to remain in, and to make the most of, the moment when theory and practice collide. / I denna vetenskapliga essä undersöker jag min yrkespraktik som utvecklingsledare inom folkbiblioteksområdet. Fokus i mitt utforskande ligger på relationen mellan teori och praktik och hur denna relation ställs på sin spets i en situation där teorin utgörs av ett kvantitativt mätande. Situationen utlöser en konflikt inom mig och i essän reflekterar jag över orsakerna till detta med hjälp av en rad filosofer och författare, för att få en djupare förståelse för hur jag handlade, och om jag handlade med gott omdöme i stunden, det som Aristoteles benämner som fronesis. I mitt skrivande och utforskande söker jag också efter en väg framåt, ett bättre sätt att förena teori och praktik i mina möten med bibliotekspersonal. Jag kommer fram till att ett första steg kan vara att ge praktiken företräde och tala om relationen mellan praktik och teori i stället för tvärtom. Ytterligare steg är en insikt i dialogens betydelse, att se den andres perspektiv och att våga vistas i, och ta vara på, det mellanrum som kan uppstå när teorin krockar med praktiken.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur den svenska karriärstegsreformen har kommit att gestalta sig i praktiken vad gäller implementeringen av förstelärare i grundskolan. Hur har förstelärarollen kommit att formas, och vilka faktorer har påverkat hur det har blivit? Den så kallade karriärstegsreformen infördes 2014 genom att statsbidrag infördes för huvudmän för att inrätta ett nytt karriärsteg, försteläraren. Genom att ta utgångspunkt i reformens syften, så som de beskrivs i de statliga styrdokumenten, och i forskning kring skolutveckling, ledarskap i skolan, implementering av reformer och lärares professionalism, har en enkätundersökning genomförts bland förstelärare och rektorer i fyra kommuner. Som verktyg för analys har fyra möjliga sätt att förstå förstelärarollen använts utifrån Thelin (2015, 2016): utvecklare, utbildare och utvecklingsledare, beroende på vem står i centrum för utvecklingen och lärandet samt försteläraren som föredöme. Studiens resultat visar att samtliga fyra inriktningar på förstelärarollen går att återfinna i praktiken. Förekomsten av ett formellt, kommunicerat uppdrag och om tid har avsatts inom tjänsten för försteläraruppdraget påverkar hur förstelärarens roll formas. När tid och uppdrag har getts, är utvecklingsledarrollen vanlig och försteläraren arbetar med, och ges kompetensutveckling för, att leda kollegialt lärande i linje med de faktorer som enligt skolutvecklingsforskningen bygger upp ett hållbart utvecklingsarbete. Reformens syfte kan utläsas som karriärutveckling eller skolutveckling, och även rollerna utvecklare, och föredöme syns i studiens material. Dessa roller bidrar mer begränsat till utveckling av skolan, i fokus står de egna eleverna och för rollen föredöme är utnämningen till förstelärare i första hand en bekräftelse på utveckling som redan har skett. Studien bidrar med kunskap som kan öka medvetenheten kring hur uppdrag, och organisatoriska faktorer påverkar vilken effekt förstelärares arbete får för skolutveckling. Reformen infördes för bara några år sedan. Kunskap om hur förstelärarrollen i praktiken har kommit att formas, och vilka faktorer som påverkar det, bidrar till att öka möjligheten till medvetna val som kan gynna skolans utveckling. / The swedish career services for teachers reform was introduced in 2014. Some years later the “first teacher” has become a common role in schools. The aim for this reform was to rise educational results in swedish schools, to make the teacher as a profession more attractive and to start a process that would lead to more professional teachers. The impact from an advanced skilled teacher has been focused in Sweden, as in other countries in the OECD.  At the same time, the swedish schools have at tradition of a flat organisation, that this new career service has come to challenge. The essay aims at examining how the Swedish career reform has come to light in practice regarding the implementation of teachers in compulsary school. By taking aim of the reform, as described in the state governing documents, and research on school improvement, curriculum theory, educational leadership and teachers' professionalism, a survey has been created and answered by principals and “first teachers” in four different communalities. The study result shows that the ”first teacher”  work in different roles, and that factors like task, time and education will affect what kind of role that will be enacted. Building a sustainable educational leadership and creating a culture of collaborative learning will be depending on how this carreer teacher service reform will be implemented. The study contributes with knowledge that can raise awareness about how assignments, and organizational factors affect the effect of  “first teachers” work for school development. The reform was introduced a few years ago, and by studying how it has so far been set against the different perspectives on school development, the choices can be made that lead to the desired result.