Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarskapet utövas i en kommunal vårdverksamhet där chefen är första linjens chef för mer än 40 medarbetare. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och dess upplägg har varit i två faser. En initierande fas där deltagande observationer gjordes under fem dagar. Observationerna och samtalen som fördes med chefen och personalen i den studerade verksamheten låg sedan till grund för studiens andra del. Den utgjordes av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i verksamheten samt en gruppintervju. Resultatet visar att det kan ta lång tid för en chef att komma in i verksamheten samt att det krävs ett samarbete, en distribution, av ledarskapet och överlappning av funktioner för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra.

The pedagogista is a new professional role in Swedish preschools. Some people question the role, which originates from Italy, since it is believed to carry out a pedagogical leadership that belongs to the head of the preschool according to the curriculum and the Education Act. Consequently, there is cause for examining what pedagogical leadership means in an organization with a pedagogista. However, re- search has shown the success of distributed leadership within schools. Hence, it ́s interesting to find out whether the pedagogical leadership of the pedagogista could be understood as distributed leadership and what that would implicate. The purpose of this thesis is to explain and understand the pedagogical leadership of the pedagogista. The purpose has been examined from three perspectives: Where in the organization does the pedagogista belong? How is the pedagogista ́s mission defined? How is the pedagogical leadership distributed between the pedagogista and the head of the preschool? The methods used for gathering empirical data have been three. First of all, seven pedagogistas and their respective heads have been interviewed. Secondly, the teach- ers at the schools in question have answered an inquiry. Finally, the written mission statements of the pedagogistas have been analysed. The results show that the pedagogista has a middle role between the head and the teachers. This middle role requires professional flexibility as well as loyalty towards all parties. Furthermore, the pedagogista ́s mission is, in short, to support and lead the teachers ́ learning, as well as to support both the teachers ́ and the head ́s systematic work on quality. The leadership of the heads resembles a transformational leadership, while the pedagogista clearly has an instructional leadership, which could very well be defined as distributed pedagogical leadership. The conclusion is, however, that the mission of the pedagogista is indistinct. It would probably gain from being more distinctly expressed by the head, as well as systematically followed up. The acknowledgement of the pedagogista ́s leadership could be a key to increasing the legitimacy of the pedagogista.

Inom vård- och omsorgssektorn är omorganisationer komplexa och kan ha stor inverkan på individers livssituation. Tidigare forskning har visat att ett Distribuerat ledarskap är viktigt i denna typ av organisationsförändringar, där ledarskapet ses som en gemensam insats vilket reducerar beroendet av den enskilde ledaren. Däremot har forskning också visat att distribuerat ledarskap kan påverkas av olika kontextuella faktorer. Syftet med studien var därför att ge en ökad förståelse för distribuerat ledarskap vid organisationsförändring inom vård och omsorg. Syftet uppnås med hjälp av en fallstudie, där ledarskap undersöks inom projektgrupper som leder förändringsarbetet med verksamhetsövergång av vård- och omsorgsverksamheter inom Uppsala kommun. Resultaten visar att ledarskapet till viss del uttrycks som distribuerat. Vidare visar resultaten att kontextuella faktorer framför allt har en negativ påverkan på det distribuerade ledarskapet. / Organizational changes in health and social care are complex and can greatly impact people’s lives. Previous research has shown that Distributed leadership is important in these organizational changes, where the leadership is viewed as a collective contribution, which reduces dependence of the formal leader. However, research has also shown that distributed leadership can be affected by contextual factors. The purpose of the study, was therefore to increase the knowledge about distributed leadership in organizational changes in health and social care. The purpose was fulfilled by conducting a case study, where leadership was examined within project groups who lead the organizational change with operational transitions in health and social care at Uppsala municipality. The findings suggest that the leadership is partly expressed as distributed. Moreover, the results show that contextual factors primarily have a negative effect on distributed leadership.

Den svenska förskolan har under de senaste decennierna genomgått förändringar som har inneburit konsekvenser för ledare inom verksamheten. I skollagen (SFS 2010:800) framgår det hur förskolechefen ska samordna och organisera det pedagogiska arbetet. Idag är normen att rektorer i förskolan har ansvar för flertalet förskolor och ur ett distribuerat perspektiv på ledarskap går det att finna olika roller för ledarskap. I den här studien fokuserar jag på en mellanledande roll som innebär att pedagoger har uppdrag att leda sina kollegor samtidigt som de arbetar som lärare i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelse kring hur den mellanledande rollen konstrueras i förskolan. Utgångspunkten har varit ett perspektiv på ledarskap som skapas i social process, där ledarskap ses som en produkt av mellanmänskliga faktorer. För analys av data har Weicks (1995) teori om meningsskapande använts. Studiens utformning har en kvalitativ ansats och för insamling av empiri har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med mellanledare inom kommunal förskola i en stor stad i Sverige. Studiens resultat visar att mellanledaren befinner sig i en skärningspunkt mellan att vara ledare och lärare i verksamheten. Det framgår att det finns situationer där mellanledare beskriver att de utför fler arbetsuppgifter än vad som egentligen är menat att ingå i den formella rollen samt att gränsen för rollens uppdrag kan vara svår att förhålla sig till. Studiens resultat lyfter slutligen mellanledarens position som en viktig del i verksamheten då mellanledaren har en unik position mellan kollegor och rektor. Studien kompletterar även tidigare forskning inom fältet genom att dels synliggöra att positionen som mellanledare i den svenska förskolan finns. Och även genom att bekräfta att det är en nyckelroll för ledning då rollen utgår från praktiken i förskolan.

Ett ökat intresse för distribuerat ledarskap syns inom utbildningssammanhang och den mellanledande rollen ökar inom svenska förskola. Ledarskap ses som en viktig aspekt för verksamhetsutveckling och mellanledaren har en unik position i verksamheten, med koppling både till ledning och till kärnverksamheten. Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur mellanledaren inom förskolan uppfattar sitt uppdrag och vilka villkor för verksamhetsutveckling som finns utifrån detta. För att besvara de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har intervjuer gjorts med verksamma mellanledare inom förskolans utbildning. Resultatet har sedan analyserats i relation till uppdragsuppfattning samt utifrån struktureringsteorins begrepp regler och resurser samt praktiskt medvetande och diskursivt medvetande. Studiens resultat visar att uppdraget som mellanledare kan vara komplext och att strukturella, kulturella och relationella aspekter påverkar utfallet av uppdraget. Mellanledarens handlingsmöjligheter påverkas av mellanledarens egen uppfattning av uppdraget i kombination med rektor och kollegors uppfattning av uppdraget. Övergripande framkommer att kommunikation i alla led är viktigt för att skapa samsyn och möjliggöra strukturer för verksamhetsutveckling.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt ledaruppdrag i förhållande till annan förskolepersonal. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, med åtta yrkesverksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsteori använts. Resultatet visade att förskollärarna uppgav att de till viss del känner sig säkra i hur de kan tolka och utföra sitt ledaruppdrag samtidigt som det till viss del finns en osäkerhet kring hur ledarskapsuppdraget kan tolkas. Ledaruppdraget i relation till annan förskolepersonal ansågs tidskrävande och det uttrycktes en önskan om att få mer reflektionstid till uppdraget. Där lyftes rektorn som en avgörande roll för vilka förutsättningar och vilken organisation de får i sitt ledarskap. Vidare lyfte informanterna olika kvaliteter som påverkar deras ledarskap, som bland annat relationens kvalitet i förhållande till kollegor.

Syftet med den här studien var att fördjupa kunskapen och förståelsen kring fyra rektorers erfarenheter av att öka måluppfyllelsen i förskoleklass och i årskurs 1, gällande språk-, läs- och skrivutveckling. Rektorerna arbetar på fyra olika skolenheter. Det är en kvalitativ studie och metoden som användes för att samla in empirin var semi-strukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket har varit det Sociokulturella perspektivet och den teoretiska modellen av läsning, The simple view of reading (Gough & Tunmer, 1986). Den sistnämnda för att tydliggöra samspelet mellan avkodning och läsförståelse, tillsammans med Matteuseffektens påverkan på den tidiga läsutvecklingen. Resultatet i denna studie visade att rektorers arbete för att öka måluppfyllelsen är införlivat i skolenhetens kultur och elevernas socioekonomiska förutsättningar. Rektorerna använder ett distribuerat ledarskap i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa måluppfyllelsen, gällande läsa- och skriva - garantin för tidiga stödinsatser.

This thesis focuses on how distributed leadership affects school leaders’ practices. Two questions are asked: 1.              How does the architecture of practice affect school leadership in an effort to achieve distributed leadership? 2.              What happens to school leadership practice when the architecture changes?    The theoretical framework is based on practice theories which focuses on the context and askes: What happens here? In search of what surrounds the leadership practices, one looks for the arrangements which shape them. Together the arrangements make up an architecture which shapes the school leaders’ practice (Henning Loeb m.fl., 2019). The method used is action research (Reason & Bradbury, 2008), in particular the version called appreciative inquiry (Kadi-Hanifi, 2014). In their strife in doing the work better, a group of school leaders look towards a spreading of leadership activities and in building a strengthening of collective responsibility, which in short is what a distributed leadership means (Spillane, 2006). The material was analysed using practice theory and, using a five-step model (Yin, 2011), in combination with a thematic analysis (Braun & Clarke, 2006).  The sum of the arrangements as they appeared in the time before the start of the project, locked the leadership up, where the feeling of being one step behind with a concern about tasks slipping and decisions made ad hoc marked the day. Since then, in alignment with changing arrangements, the school leaders’ practices have changed, making the school leaders better placed in spending more time preparing processes. Steps have been taken away from the details of the work which opens up for gaining a holistic view and being ahead.  Most research on distributed leadership is based on explaining the positive consequences for students, while knowledge of how it changes school leaders' practice is much more limited. Although the knowledge that has been built in this study is placed in time, place and space and as such not easily generalized it is interesting to learn more about how school leaders' practices are affected by its context. School leaders, if they succeed in their work, have a major impact on how teachers thrive and, by extension, to what extent they are motivated to make an effort to do a good job, which in turn has a major impact on how students succeed.

Denna studie undersöker hur arbetslagsledarrollen är utformad genom intervjuer och uppdragsbeskrivningar på de kommunala gymnasieskolorna i en svensk storstadskommun. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och kritisk teori genom Foucault, i form av maktanalys. Maktanalysen bidrar till att belysa samtida praktiker och tekniker ur ett historiskt perspektiv utifrån frågeställningar som på olika sätt berör maktens bas och logiker. Arbetslagsledarens roll framstår i uppdragsbeskrivningar som mångfacetterad, omfattande och splittrad med diverse administrativa uppgifter samt ansvar för utvecklingsprocesser och utvärdering. Formuleringar om att utveckling ska initieras av arbetslagsledaren och beslut från skolledning också implementeras förekommer, vilka kan härledas till olika teoribildningar. Arbetslagsledare själva beskriver ett komplext uppdrag där en stor del av tiden läggs på uppgifter som är mindre framträdande eller inte alls framgår i uppdragsbeskrivningarna. En betoning ligger på att agera budbärare, eftersöka information och sköta administrativa åtaganden. Sammanfattningsvis tycks en helhet saknas i uppdragen och praktiken skilja sig från utformningen i uppdragsbeskrivningarna. Arbetslagsledaren framstår som en länk mellan skolledning, elevhälsa och lärare där de bidrar till kontinuitet och stabilitet i en skola där omsättning på rektorer tycks mer frekvent. En ny komplex organisation med flera olika delegerade ledningsuppdrag och funktioner ställer höga krav på samordning. Framtida studier kan med fördel belysa hur samverkan och samarbete mellan distribuerade ledningsfunktioner kan fungera i en komplex organisation, där förutsättningar ständigt förändras. / This study explores the formation of the teacher team leaders´ role, using interviews and job descriptions at comprehensive upper secondary schools in a Swedish metropolitan municipality. The theoretical framework includes a social constructionist and critical perspective, through Foucault, based on analysis of power. Analysis of power illuminates contemporary practices and techniques through a historical lens, using questions that are related to the basis and logics of power. The job descriptions proclaim a diverse, extensive and somewhat scattered mission consisting of administrative duties as well as managing development and evaluation of processes. According to the job description, the teacher team leader is responsible for initiating learning processes as well as implementing decisions by principals, each advocating a different theory. Teacher team leaders describe a complex mission where a substantial amount of time is spent on tasks less prevalent or unmentioned in the job description. Acting as a messenger, yet a constant search for information and administrative duties are tasks that teacher team leaders emphasize. In conclusion, it appears as if a comprehensive view of the mission at hand is deficient and that actual practice appears relatively different from the job description. The teacher team leaders operate as a link between school leaders, the Student Health Team and teachers where they contribute to continuity and stability in a school where school leaders more frequently are exchanged. A new and complex organization involving several distributed leadership roles requires thorough work in terms of co-ordination. Future studies may address how interplay and collaboration can work in a complex organization, where preconditions are continuously altered.