Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

This thesis focuses on how distributed leadership affects school leaders’ practices. Two questions are asked: 1.              How does the architecture of practice affect school leadership in an effort to achieve distributed leadership? 2.              What happens to school leadership practice when the architecture changes?    The theoretical framework is based on practice theories which focuses on the context and askes: What happens here? In search of what surrounds the leadership practices, one looks for the arrangements which shape them. Together the arrangements make up an architecture which shapes the school leaders’ practice (Henning Loeb m.fl., 2019). The method used is action research (Reason & Bradbury, 2008), in particular the version called appreciative inquiry (Kadi-Hanifi, 2014). In their strife in doing the work better, a group of school leaders look towards a spreading of leadership activities and in building a strengthening of collective responsibility, which in short is what a distributed leadership means (Spillane, 2006). The material was analysed using practice theory and, using a five-step model (Yin, 2011), in combination with a thematic analysis (Braun & Clarke, 2006).  The sum of the arrangements as they appeared in the time before the start of the project, locked the leadership up, where the feeling of being one step behind with a concern about tasks slipping and decisions made ad hoc marked the day. Since then, in alignment with changing arrangements, the school leaders’ practices have changed, making the school leaders better placed in spending more time preparing processes. Steps have been taken away from the details of the work which opens up for gaining a holistic view and being ahead.  Most research on distributed leadership is based on explaining the positive consequences for students, while knowledge of how it changes school leaders' practice is much more limited. Although the knowledge that has been built in this study is placed in time, place and space and as such not easily generalized it is interesting to learn more about how school leaders' practices are affected by its context. School leaders, if they succeed in their work, have a major impact on how teachers thrive and, by extension, to what extent they are motivated to make an effort to do a good job, which in turn has a major impact on how students succeed.

Denna fallstudie avsåg att skapa förståelse för hur myndighetsanställda första linjens chefer upplever sina förutsättningar för att leda med tillitsbaserad styrning och ledning, och hur en övergripande reform av uppdraget för den myndighet de arbetar på påverkar dessa upplevda förutsättningar. Utifrån upplevelserna formulerades sedan åtgärder, för att stödja en utveckling av förutsättningarna.    Frågeställningarna var enligt följande:  • Hur upplever cheferna sina förutsättningar att leda sin verksamhet med ett tillitsbaserat förhållningssätt?  • Hur upplever cheferna att förutsättningarna för att leda med tillitsbaserad styrning och ledning har påverkats av myndighetens reformarbete?  • Vilka eventuella åtgärder kan tas för att öka förutsättningarna till att arbeta med tillitsbaserad ledning och styrning?    Datan samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där resultatet visade att cheferna upplevde att de till viss del hade förutsättningar att leda med ett tillitsbaserat förhållningssätt. Resultatet visade vidare att myndighetens reform har påverkat dessa förutsättningar, genom att exempelvis styrningen blivit mer centraliserad. Ett antal potentiella åtgärder identifierades, och således uppfylldes studiens syfte. / This case study intended to create an understanding for how government employed first-line managers experience their conditions for governing with trust-based management and leadership, and how an overall reformation of the assignment of the authority they work at affects these perceived conditions. Based on these experiences measures were formulated, in order to support development of these conditions.    The research questions were as follows:  • How does the managers experience their conditions for leading with a trust-based approach?  • How does the managers experience that the conditions for leading with trust-based management and leadership have been affected by the reform of the authority?  • What measures can be taken to improve the conditions for working with trust-based management and leadership?    The data was collected through semi-structured qualitative interviews, where the result showed that the managers experienced that they had the conditions to lead with a trust-based approach to some extent. The results also showed that the reformation has affected these conditions, by, for example, the governance becoming more centralized. A number of potential measures were identified, thus fulfilling the purpose of this study. / <p>2021-06-06</p>

Syfte: Studiens syfte var att utforska hur chefer inom en svensk offentlig organisation tolkat det statliga uppdraget att införa tillitsbaserad ledning och styrning. Frågeställningarna berörde vilka olika tolkningar av tillitsuppdraget som kunde identifieras, hur dessa tolkningar kunde förklaras samt vilka betydelser de olika tolkningarna kunde ha för uppdragets genomförande.   Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ enfallsstudie och elva chefer intervjuades. En dokumentstudie inkluderades även i studien där organisationens egenproducerade tillitsverktyg presenterades som en lokal översättning av tillitsbegreppet.  Resultat:  Det visade sig i studien att chefernas tolkningar av uppdraget varierade från ett frekvent användande av tillitsverktyget till inget arbete alls. Det framkom i studien att den största anledningen till de olika tolkningarnas uppkomst var relationen och tilliten till närmaste chef.   Slutsatser: Studien konstaterar att tillit är ett relationellt begrepp där interna relationer spelar nyckelroller i tillitsarbetet. En viktig slutsats visade sig vara att hur chefer tolkade tillitsuppdraget bidrog till stor del hur underställda chefer agerade. Dessutom visar studien att hög tillit inte nödvändigtvis ökar motivationen till tillitsarbete. Studien bidrar till forskningen genom konstaterandet att tillit är viktigt i alla led inom organisationer som arbetar i riktning mot tillitsbaserad ledning och styrning.