Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

Syftet med studien är att identifiera och få förståelse om rektorers uppfattningar om pedagogiska ledarskapet i relation till undervisning i förskolan. Jag har valt att kombinera två teorier, ledarskapsteori och organisationsteori. Utifrån dessa två teorier har jag tagit ut följande centrala begrepp: pedagogiskt ledarskap, distribuerat ledarskap, styrkedja samt undervisning, som ligger till grund för min studie.  Studien har en kvalitativ ansats. Elva rektorer som alla är verksamma i olika förskolor inom samma kommun har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts för att kunna skapa mönster i det insamlade materialet på ett effektivt sätt och därefter kunna skapa en helhet som är relevant för studien och som besvarar studiens frågeställningar.  Resultatet visar att rektorer i förskolan ser pedagogiskt ledarskap som en viktig process i organisationen men administrativa uppgifter har blivit mer tidskrävande. Detta har lett till att deras fokus på pedagogiska uppgifter minskat. Resultatet visar även att rektorer anser att en tydlig struktur för att kunna utveckla förutsättningar för undervisning i förskolan. Rektorerna uttrycker att de organiserar olika mötes nätverk där möjligheter ges för förskollärare att reflektera med varandra och i sitt arbetslag kring undervisningen.  Avslutningsvis framkommer det att det pedagogiska ledarskapet för rektorer bör tydliggöras mer i förskoleverksamheten. Studien visar även att några rektorer saknar huvudmannens stöd som behövs för att kunna frigöra tid att leda det pedagogiska arbetet. / The purpose of the study is to identify and gain an understanding of principals' perceptions of pedagogical leadership in relation to teaching in preschool. I chose to combine two theories, leadership theory and organizational theory. Based on the two theories, I chose some key concepts: pedagogical leadership, distributed leadership, chain of command and teaching that form the basis of my study. The method that has been used in this study is semi-structured interviews with eleven principals who work at different preschools within the same municipality. In the analysis part, a thematic analysis has been used and the reason for this is to effectively create patterns in the collected material and to get different perspectives. The results show that principals in preschools see pedagogical leadership as an important process in the organization, but administrative tasks have become more time-consuming. This has led to a decrease in their focus on educational tasks. The results also show that principals consider a clear structure to be able to develop conditions for teaching in preschool. The principals express that they organize different meeting networks where opportunities are given for preschool teachers to reflect with each other and in their work team around teaching. Finally, it appears that the pedagogical leadership for principal should be clarified more in preschool activities. The study also shows that some principals lack the principal's support needed to be able to free up time to lead the pedagogical work.

Detta examensarbete undersöker hur rektorers och förskollärares konstruktioner av ledarskap påverkas i en organisation med distribuerat ledarskap. Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie där olika sätt att organisera för ledarskap jämfördes genom fokusgruppsdiskussioner med rektorer och förskollärare på ett förskoleområde. Den data som samlades in inom ramarna för studien bearbetades genom innehållsanalys och i förhållande till socialkonstruktionistiskt perspektiv som teoretisk ram. Resultatet av den här fallstudien visar att den växelverkan mellan stöttande rektorer och självständiga förskollärare som uppstår i deras distribuerade ledarskap är framgångsrikt för att skapa professionell autonomi och ökad meningsfullhet. Ett mer effektivt ledarskap framträder genom rektorernas förmåga att utmana traditionella ledarskapsnormer för att möjliggöra distribuerat ledarskap på sina enheter. Rektorerna betonar vikten av delat ledarskap för att lätta bördan och kunna skapa mer meningsfulla sammanhang för alla medarbetare – oavsett yrkestitel. Förskollärare får förutsättningar att utveckla reell ledarskapskompetens genom distribuerat ledarskap: exempelvis genom att leda reflektion i arbetslag eller leda kompetensutveckling, utföra auskultation, föreläsa och leda workshops både internt och externt. Förskollärarna i fallstudien ser rektorn som en central aktör och tonsättare i att forma kulturen för detta ledarskap och ge riktad, relevant kompetensutveckling. Genom förskollärarnas ökade känsla av meningsfullhet i sitt uppdrag, samt möjligheten till en mångfald av perspektiv och kompetenser som finns i det distribuerade ledarskapet, får barnen ta del av mer meningsfulla sammanhang.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om rektors och skolans besluts-processer och hur dessa kan förstås ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Fallstudien har använts som forskningsmetod och en F-9 skola ingår i studien. Det empiriska materialet består av mötesobservationer, intervjuer och doku-mentanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är organisationsteori med särskilt fokus på beslutsteori. Två modeller används som analysverktyg: faser i beslutsprocessen och sammanfattning av beslutsmodeller. Rektors roll i beslutsprocesserna är också en viktig faktor i analysen.En fråga i uppsatsen fokuserar på hur beslutsprocesserna går till på den stude-rade skolan och vad är rektors roll i dessa är. Resultatet visar här att det mesta av informationen som samlas in av rektor inför beslutsfattande är verbal och få val mellan direkta alternativ görs. Beslut är ofta vaga och de beslut som fattas rör i hög utsträckning praktiska frågor. Mycket lite av verkställande och upp-följning av beslut har setts i studien.Den andra fråga som ställs i uppsatsen är hur beslutsprocesserna kan beskrivas och förstås utifrån organisationsteoretiska och beslutsteoretiska begrepp och modeller. Resultatet pekar på att det är den inkrementella beslutsmodell som bäst stämmer in på den studerade skolans beslutsprocesser, med detta sagt är en modell aldrig en direkt avspegling av verkligheten utan inslag från fler mo-deller kan ses i studien. Då resultatet visar på vaga och otydliga beslutsproces-ser är slutsatsen att skolor skulle vinna på att tydliggöra processerna för alla inblandade, att börja tala om en designad beslutsprocess. / The purpose of this essay is to make a knowledge contribution regarding head teachers’ and schools’ decision processes and how these can be understood from an organizational theoretical perspective. A case study was carried out in a so called “F - 9” school (pre-school class and year 1 - 9 compulsory school). A triangulation of the methods observation, document analysis and interviews was used. The theoretical point of departure for the study is organisational the-ory with special focus on decision theory. Two models are used as analytical tools: phases in the decision process and a summary of the decision models used. The role of the head teacher is also an important factor in the analysis.One question in the essay focuses on how the decision processes are carried out and what the head teacher’s role in these are. The results show that most of the information gathered by the head teacher before the decisions is verbal and that few choices between alternatives are made. Decisions are often vague and the decisions made primarily concerns practical questions. Very little in terms of implementation and follow up of the decisions have been seen in the study.The second question asked in the essay is how the decision processes can be described and understood with organisation theoretical and decision theoretical terms and models. The result indicates that it is the incremental decision model that best describe the decision process of the participating school, however, no model is ever a direct reflection of reality and elements of more models can be seen in the study. As the results indicate vague and unclear decision processes, the conclusion is that schools would gain from clarifying the processes for all concerned, there is need to talk about a designed decision process.

The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.

This study focuses on the diverse leadership issues a Swedish primary school faces when responsibilities are not clearly defined between the management/operative organisation and the development organisation. To illustrate this, research results are analysed using Liljenberg’s model ‘Tensions in relation to the development aspects of school organisation’. The five aspects of the model are; Organisational Structure, Goals, Vision and Values, Responsibility and Decision-making, Reflection and Evaluation and Attitudes. They are used to identify to which extent the management team’s focus is operationally or developmentally oriented and how decisions are made. The information is derived from observations, document analysis and semi-structured interviews. The survey shows that the management team deals mostly with operational issues though what issues belong to the running of a school as compared to pedagogical development becomes difficult to distinguish as they can overlap. When it comes to which direction or solutions the school takes, other groups are influential without regard to the designated development group. This division shows that the school has a distributed leadership. The results indicated that without clearly defined division of labour, area of responsibility and leadership, the different groups within a school are less effective and would benefit from an overhaul. / Den här undersökningen fokuserar på en låg- och mellanstadieskolas ledningsgrupps frågor, för att se på fördelningen mellan driftsorganisationens och utvecklingsorganisationens frågor. För att belysa detta har undersökningens resultat analyserats utifrån en modell av Liljenberg över spänningsfälten mellan drifts- och utvecklingsorganisationen. Modellens fem aspekter är; organisationsstruktur, mål, vision och värden, ansvarstagande och beslutsfattande, reflektion och utvärdering samt attityder. Dessa har använts för att identifiera i vilken utsträckning ledningsgruppens fokus är drifts- eller utvecklingsorienterat. Ledningsgruppens arbete har undersökts i en fallstudie bestående av observation, dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den undersökta ledningsgruppen mest hanterar driftsfrågor, trots att det är svårt att utskilja vilka frågor som handlar om att driva skolan eller att utveckla den. När det handlar om utvecklingsfrågor visar det sig att det också finns andra grupperingar än ledningsgruppen där dessa frågor diskuteras. Det kan handla om förstelärarnas uppdrag eller vad resursteamet planerar i utbildningsväg. Denna uppdelning visar på att skolan har ett distribuerat ledarskap. Den här undersökningen visar att utan en tydlig fördelning av arbetsuppgifter, ansvarsområden och ledarskap blir skolan inte så effektiv som den skulle kunna vara, och att strukturen skulle gynnas av en översyn.

Lärande gemenskaper i en organisation kan bidra till utveckling. Specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling med fokus på lärande gemenskaper har identifierats som ett outforskat område nationellt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i arbetet med lärande gemenskaper i en lärande organisation. Studiens metod är kvalitativ och undersöker specialpedagogens arbete med lärande gemenskaper på tre grundskolor genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är fyra specialpedagoger och tre rektorer. Utifrån Ahrenfelts tolkning av systemteorin med begrepp som helhet, gränsyta och informativitet tolkas och analyseras empirin. Resultatet visar att specialpedagogen verkar genom att skapa relationer och möjliggöra samarbete i organisationen, och använder sin kunskap och förmåga inom pedagogisk handledning som ett verktyg för att främja lärande gemenskaper. Vidare visar resultatet att specialpedagogen kan vara den som identifierar nästa steg i utvecklingsarbetet genom sitt arbete såväl inom systemet som omvärlden. Hen använder även sin förmåga till analys i sovrandet av information. För att specialpedagogen ska kunna använda sin färdighet och förmåga erhållen via universitetsexamen på avancerad nivå, behöver rektorn vara den som sätter ramar och beslutar om prioritet. Rektors roll är även att hålla utvecklingsarbetets mål levande för medarbetare via exempelvis medarbetarsamtal, vilket i sin tur faciliterar specialpedagogens arbete vilken ofta är den som håller i olika fortbildnings- och utbildningsinsatser. Rektorerna i studien framhäver vikten av att ha specialpedagogen med i till exempel utvecklingsgrupper så att hen sedan kan verka på de olika nivåerna utifrån prioriterade mål. Sammantaget visar vårt resultat att om samarbetet och ramarna sätts av rektor kan specialpedagogen bidra med sin kompetens för att möjliggöra lärande gemenskaper. / Learning communities within an organization can contribute to development and growth. The role of the special educational needs coordinator (SENCO), a contributor to school development through the establishment of learning communities, was identified as an area on which little research has been done nationally. Therefore, the aim of this study is to contribute further knowledge about the role of SENCOs in the development of learning communities in educational organizations. The method used is qualitative and investigates the work of SENCO and principals in three elementary schools through semi-structured interviews. The interviewees are four SENCOs and three principals. The empirical data is analyzed using Ahrenfelt’s interpretation of systems theory and terms such as the whole, interface, and informativeness. The conclusions drawn are that SENCOs operate by promoting relations and enabling cooperation within the organization, as well as by using their knowledge and competency in pedagogical guidance as a tool for establishing learning communities. Furthermore, the results show that SENCOs are capable of identifying the next step in the process of development through their work both within the system as well as the surrounding environment. SENCOs also use their analytical skills when sifting through information. For SENCOs to be able to fully utilize the skill set received through advanced university study, the conclusion is that it is the principal who is required to prioritize and establish the framework for the creation of a learning organization. The principal needs to remind the staff of the developmental process, for example through yearly staff interviews. This in turn facilitates the work of the SENCO, who is often the one responsible for administering various forms of vocational training. The principals view the participation of SENCOs in the school’s development groups as important. This enables SENCOs to act on the goals prioritized within the organization. Overall, the conclusion is that provided that principals establish the framework, SENCOs are capable of contributing with their area of competency in the development of learning communities.

The principal is the person who is responsible for the education provided in Swedish preschools (SOU 2015: 22). She or he is responsible but doesn’t necessarily have to pursue all the work herself/himself. The principal can delegate, share, or distribute parts of the leadership to teachers working at the preschool (Skolverket, 2012b). Research shows that distributed leadership and various forms of teacher’s leaders are becoming more common in schools (Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). What seems to vary is how the principal chooses to structure the teacher’s leader (Wenner & Campbell, 2017). The key issue of this study is to contribute with knowledge about the middle teachers, from the principal perspectives, in preschool. The focus lays on clarifying the teacher’s leader complex role. Based on a semi-structured interview guide, nine principals working in different preschools was able to share how they organize the work of a teacher’s leaders at their preschool. Collected data has been transcribed and by using a content analysis the result has been brought forward. From a social constructivist point of view and with theorizing of the distributive leadership and collaboration the result presents the principals views. The result of the study shows the principals different perceptions on the teacher’s leaders, its role and how it can be organized. Such as what possibilities there are to be able to take on a teacher’s leader. Similarities appear mainly focusing on how helpful this profession is, that work in favor both for the principals and for the preschool in general. / I förskolan är rektor ytterst ansvarig för verksamheten (SOU 2015:22). Rektor ses som ansvarig men behöver nödvändigtvis inte leda arbetet själv, utan kan distribuera delar av sitt ledarskaptill andra (Skolverket, 2012b). Det distribuerade ledarskapets framväxt i skolväsendet uppmärksammas i forskning och det framkommer att olika former av mellanledare blir allt vanligare(Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). Det som tycks variera är hur rektorerna väljer att strukturera mellanledarskapet (Wenner & Campbell, 2017).Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om mellanledaren i förskolan, utifrån rektors perspektiv. Fokus ligger på att klargöra mellanledarens komplexa roll. Med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide har nio verksamma rektorer i förskolan delat med sig av hur de organiserar för ett mellanledarskap på sin enhet. Intervjusamtalen har transkriberats och med hjälp av innehållsanalys redogörs det kvalitativa resultatet.Utifrån en socialkonstruktivistisk syn och med hjälp av det distribuerade ledarskapet och samverkansteorin analyseras rektorernas uppfattningar. Det framkommer både skillnader och likheter i rektorernas uppfattningar om organiserandet och strukturer av ett mellanledarskap. Studien synliggör bland annat variationer i hur och varför rektorer väljer att strukturera upp mellanledarskapet så som de gör. Det framkommer också likheter i bland annat hur rektorerna uttrycker att mellanledarfunktionen är gynnsam för både rektor och för den pedagogiska verksamheten.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur den svenska karriärstegsreformen har kommit att gestalta sig i praktiken vad gäller implementeringen av förstelärare i grundskolan. Hur har förstelärarollen kommit att formas, och vilka faktorer har påverkat hur det har blivit? Den så kallade karriärstegsreformen infördes 2014 genom att statsbidrag infördes för huvudmän för att inrätta ett nytt karriärsteg, försteläraren. Genom att ta utgångspunkt i reformens syften, så som de beskrivs i de statliga styrdokumenten, och i forskning kring skolutveckling, ledarskap i skolan, implementering av reformer och lärares professionalism, har en enkätundersökning genomförts bland förstelärare och rektorer i fyra kommuner. Som verktyg för analys har fyra möjliga sätt att förstå förstelärarollen använts utifrån Thelin (2015, 2016): utvecklare, utbildare och utvecklingsledare, beroende på vem står i centrum för utvecklingen och lärandet samt försteläraren som föredöme. Studiens resultat visar att samtliga fyra inriktningar på förstelärarollen går att återfinna i praktiken. Förekomsten av ett formellt, kommunicerat uppdrag och om tid har avsatts inom tjänsten för försteläraruppdraget påverkar hur förstelärarens roll formas. När tid och uppdrag har getts, är utvecklingsledarrollen vanlig och försteläraren arbetar med, och ges kompetensutveckling för, att leda kollegialt lärande i linje med de faktorer som enligt skolutvecklingsforskningen bygger upp ett hållbart utvecklingsarbete. Reformens syfte kan utläsas som karriärutveckling eller skolutveckling, och även rollerna utvecklare, och föredöme syns i studiens material. Dessa roller bidrar mer begränsat till utveckling av skolan, i fokus står de egna eleverna och för rollen föredöme är utnämningen till förstelärare i första hand en bekräftelse på utveckling som redan har skett. Studien bidrar med kunskap som kan öka medvetenheten kring hur uppdrag, och organisatoriska faktorer påverkar vilken effekt förstelärares arbete får för skolutveckling. Reformen infördes för bara några år sedan. Kunskap om hur förstelärarrollen i praktiken har kommit att formas, och vilka faktorer som påverkar det, bidrar till att öka möjligheten till medvetna val som kan gynna skolans utveckling. / The swedish career services for teachers reform was introduced in 2014. Some years later the “first teacher” has become a common role in schools. The aim for this reform was to rise educational results in swedish schools, to make the teacher as a profession more attractive and to start a process that would lead to more professional teachers. The impact from an advanced skilled teacher has been focused in Sweden, as in other countries in the OECD.  At the same time, the swedish schools have at tradition of a flat organisation, that this new career service has come to challenge. The essay aims at examining how the Swedish career reform has come to light in practice regarding the implementation of teachers in compulsary school. By taking aim of the reform, as described in the state governing documents, and research on school improvement, curriculum theory, educational leadership and teachers' professionalism, a survey has been created and answered by principals and “first teachers” in four different communalities. The study result shows that the ”first teacher”  work in different roles, and that factors like task, time and education will affect what kind of role that will be enacted. Building a sustainable educational leadership and creating a culture of collaborative learning will be depending on how this carreer teacher service reform will be implemented. The study contributes with knowledge that can raise awareness about how assignments, and organizational factors affect the effect of  “first teachers” work for school development. The reform was introduced a few years ago, and by studying how it has so far been set against the different perspectives on school development, the choices can be made that lead to the desired result.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om lärares, special­pedagogers, rektorers och förvaltningsledningens erfarenheter och upplevelser om förbättrings­insatsen specialpedagogik för lärande (SFL) och dess inverkan på förbättringsarbetet i en kommun, på såväl skol­enheter som i kommunen i stort. SFL är en kollegial kompetens­utvecklingsinsats med syfte att höja lärares kompetens inom specialpedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och fokusgrupper har använts som metod. Resultatet har analyserats utifrån Illeris teori om de tre lärandedimensionerna. Resultatet pekar på att specialpedagogik för lärande är en form av kollegialt lärande som i många delar upplevs fungera bra för lärares lärande, men som behöver anpassas tidsmässigt för att inte upplevas alltför intensiv. Den specialpedagogiska kompetensen upplevs ha höjts på samtliga kommunens enheter sedan SFL genomfördes. Eleverna har  efter insatsen överlag fått tillgång till fler generella och individuella anpassningar och har blivit mer delaktiga i processer kring sin egen undervisning. Det finns samtidigt lärare som ännu inte fullt ut ger sina elever dessa möjligheter. Kommunens specialpedagoger har kompetens inom skolutveckling som inte alltid nyttjas. Om de får större mandat från rektor så kan de ta ett större ansvar för att tillsammans med denne leda skolförbättringsinsatser och skolutveckling, eventuellt genom att bli en del av skolornas ledningsgrupper. För att nå ännu längre i en kommande förbättringsinsats skulle det vara bra om förvaltningsledningen tog ett större övergripande ansvar för implementering och lik­värdighet i kommunen samt att rektorer tog ett större ansvar för att följa upp arbetet i grupperna genom direkt medverkan eller genom nära samverkan med handledare av grupperna, s.k. distribuerat ledarskap. Rektors första fokus bör vara undervisningens kvalitet. / The aim of the following paper is to contribute to the understanding of experiences had by teachers, special educators, principals and administrative management, with regards to the Special education for learning (SFL) scheme’s impact and stimulus on a municipality’s school improvement initiatives, in specific schools as well as the muni­cipality as a whole. SFL is a collegial competence development initiative with the aim of raising teachers' competence in special education.  The study has a qualitative approach and focus groups have been used as a method. The results have been analysed on the basis of Illeri's theory of the three dimensions of learning. Results indicate that special education for learning is a form of collegial learning that is largely perceived to work well for teachers' learning, but which needs to be ad­justed timewise to avoid being too rigorous. Competence around special education peda­gogy is considered increased at every school in the district since the implementation of SFL. After the intervention, the students have generally gained access to more general and individual adaptations and have become more involved in processes around their own teaching. At the same time, there are teachers who do not yet fully give their students these opportunities. Special educators in the municipality have expertise in the field of school development which is, to some extent, untapped. With increased mandate from the principal, special educators could shoulder more of the responsibility for school improvement and development initiatives, possibly through becoming part of the school’s management team.  In order to reach even further in a future improvement effort, it would be positive  for the administration management to take a greater overall responsibility for implementation and equality  in the district, as well as principals taking greater responsibility for following up on the work conducted in the groups, either through direct participation, or close collaboration with supervisors of the groups, so-called distributed leadership. The principal's first focus should be the quality of teaching.