Studiens syfte är att visa hur rektorer inom förskolan beskriver arbetet med stödinsatser. Aktuell forskning saknas i stort inom detta område. Beskrivningar av förskolans ledning anses därför värdefulla. Studien utgår i från en explorativ design och strävar efter att skapa hypoteser. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer för att ge utrymme för rektorernas beskrivningar. Resultatet visar att förskolans personal har en avgörande roll vid utformandet av stödinsatser. Personalens kompetens, som rektor ansvarar för att utveckla, är avgörande. Tidigare forskning samt resultatet i denna studie tyder på att kompetensutveckling vid stödinsatser främst sker genom erfarenheter från handledning av specialpedagog. Specialpedagogen har en avgörande betydelse för möjligheterna att genomföra bra stödinsatser eftersom den specialpedagogiska kompetensen saknas i förskolans verksamhet. Rektorerna beskriver att de är aktiva i arbetet med utformande och uppföljning av stödinsatser.

Forskning om förskolerektorer både nationellt och internationellt har tidigare inte varit i fokus inom forskningsvärlden. Detta trots att forskningsresultat, både nationellt och internationellt, visar på betydelsen av ledning för att förskoleutbildningen ska utvecklas. De senaste åren har forskningsintresset riktats mot förskolan eftersom det visats sig att förskolor med kvalité har en positiv betydelse för elevers resultat i den fortsatta utbildningsstegen. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om rektors ledarskap i förskolan. Mer specifikt är syftet att utveckla kunskapen om vad som påverkar förskolerektors val av ledarskapsbeteenden samt vilka ledarskapsbeteenden som rektor i kommunal förskola i en kommun beskriver att de utövar för att leda och utveckla utbildningen. Uppsatsens empiri vilar på en kvalitativ grund och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade förskolerektorer. För att kategorisera, tolka och analysera undersökningens resultat användes två teoretiska modeller, Interaktionellt ramverk och CPE-modellen. Vid analysprocessen av undersökningens resultat framkom en komplex bild av påverkansfaktorer och ledarskapsbeteenden. Det framkommer flera olika faktorer i resultatet som påverkar vilket ledarskapsbeteende som förskolerektor kan eller behöver utöva som t.ex. krav samt mål från styrdokument och huvudman, den egna förmågan, utbildningens förutsättningar, medarbetarnas kompetens/behov, verksamhetens kultur, möten/träffar internt och externt, uppgiftens innehåll/krav och önskemål/krav/behov av vårdnadshavare. Två ledarskapsbeteenden som synliggörs i resultatet är ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa en tydlig inre organisation och ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa trygga samt tillitsfulla relationer med medarbetarna. Slutligen diskuteras några delar av studiens resultat i relation till tidigare forskning och i förhållande till uppsatsen syfte samt frågeställningar. Ett område som diskuteras är att skapa en tydlig inre organisation som syftar till delaktighet samt utveckling för både medarbetarna och hela utbildningen. Ett annat område som diskuteras är att förskolerektor står inför en ny tid som innebär att leda en mer hierarkisk organisation som utgår från statliga styrdokument.

Syftet med studien är att identifiera och få förståelse om rektorers uppfattningar om pedagogiska ledarskapet i relation till undervisning i förskolan. Jag har valt att kombinera två teorier, ledarskapsteori och organisationsteori. Utifrån dessa två teorier har jag tagit ut följande centrala begrepp: pedagogiskt ledarskap, distribuerat ledarskap, styrkedja samt undervisning, som ligger till grund för min studie.  Studien har en kvalitativ ansats. Elva rektorer som alla är verksamma i olika förskolor inom samma kommun har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts för att kunna skapa mönster i det insamlade materialet på ett effektivt sätt och därefter kunna skapa en helhet som är relevant för studien och som besvarar studiens frågeställningar.  Resultatet visar att rektorer i förskolan ser pedagogiskt ledarskap som en viktig process i organisationen men administrativa uppgifter har blivit mer tidskrävande. Detta har lett till att deras fokus på pedagogiska uppgifter minskat. Resultatet visar även att rektorer anser att en tydlig struktur för att kunna utveckla förutsättningar för undervisning i förskolan. Rektorerna uttrycker att de organiserar olika mötes nätverk där möjligheter ges för förskollärare att reflektera med varandra och i sitt arbetslag kring undervisningen.  Avslutningsvis framkommer det att det pedagogiska ledarskapet för rektorer bör tydliggöras mer i förskoleverksamheten. Studien visar även att några rektorer saknar huvudmannens stöd som behövs för att kunna frigöra tid att leda det pedagogiska arbetet. / The purpose of the study is to identify and gain an understanding of principals' perceptions of pedagogical leadership in relation to teaching in preschool. I chose to combine two theories, leadership theory and organizational theory. Based on the two theories, I chose some key concepts: pedagogical leadership, distributed leadership, chain of command and teaching that form the basis of my study. The method that has been used in this study is semi-structured interviews with eleven principals who work at different preschools within the same municipality. In the analysis part, a thematic analysis has been used and the reason for this is to effectively create patterns in the collected material and to get different perspectives. The results show that principals in preschools see pedagogical leadership as an important process in the organization, but administrative tasks have become more time-consuming. This has led to a decrease in their focus on educational tasks. The results also show that principals consider a clear structure to be able to develop conditions for teaching in preschool. The principals express that they organize different meeting networks where opportunities are given for preschool teachers to reflect with each other and in their work team around teaching. Finally, it appears that the pedagogical leadership for principal should be clarified more in preschool activities. The study also shows that some principals lack the principal's support needed to be able to free up time to lead the pedagogical work.

Children have the by law regulated right to an equal education and they also have the right to equivalence in their education. Furthermore, it is also important that their education should lead to equity. Equal, equivalence and equity are different words used in the same context. They stand for somewhat different meanings, but they are used as an important objective of the educational system. Equivalence is a word with a wide meaning and how you define the word might impact your educational practice of equivalence somewhat differently. Although the meaning of equivalence as a concept have differed during the past decades, it is an important part of the school policies in Sweden. This means that although the School law and the Curriculum regulating the Early Childhood Education and Care regards equivalence as an important part of our children’s education, the people implementing the concept might actualize equivalence differently. The purpose of our study is to explore how four principals' and four assistant principals' reasons about their implementation of the equivalent education in preschools from eight different catchment areas. We also wish to study if there are any significant variation in the implementation strategies between the two municipalities (equable in their population) regarding an equal education for the youngest children in the educational system. In our study we used qualitative interviews with prepared questions as a method for gathering our empiric material. After transcribing the interviews, we used specific keywords to search through the material as a preparation for a content analysis of the transcribed interviews. Our theoretical basis used in our results is selected models of implementation strategies, including the aspects that may influence the process of implementation. Our result points to both similarities and variations in our respondents reasoning. We also found that different strategies are used in separate stages of the implementation process. These different strategies also use variations in the distribution of accountability within the chain of implementation participants.