Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades. Studien visar att cheferna i stor utsträckning utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap i avseende stöd, tillit, motivation och meningsfullhet samt att de arbetar i ett innovativt klimat och har en måttlig tilltro till sin egenförmåga. Landstingets syn på hälsofrämjande ledarskap går till stor del i linje med vad forskning belyser som hälsofrämjande. En skillnad finns i vad cheferna anser sig göra och vad medarbetarna tycker att deras chefer gör. / The leadership is considered to be the single most important factor for employee’s well-being. Only a few studies have examined specific leadership behaviors that foster well-being. Based on a health promoting perspective, this study has examined how leaders in the Västerbottens County Council (VCC) practice their leadership, if the employees consider their leaders to exert a health promoting leadership and if the work of the VCC is in line with current research. A case study of four workplaces was conducted. A total of 68 people participated in a questionnaire survey, and four leaders and three strategists were interviewed. Results from the study shows that the leaders in the VCC mainly practice their leadership in a health promoting manner. The employee consider their leaders to exert a health promoting leadership in terms of social support, trust, motivation and meaningfulness and moreover that they work in a climate for innovation and have a moderate self-efficacy. How VCC consider health promoting leadership is mainly in line with current research. However, differences exist between leaders’ and employees’ perception of leadership behavior.

Studiens syfte var att beskriva och förstå hur en grupp lärare, med egna ord, upplever arbetstillfredsställelse eller ej i förhållande till det ledarskap som de är underställda på arbetsplatsen. En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats utfördes. I studien användes ett målinriktat bekvämlighetsurval och åtta (n=8) lärare på vald skola deltog i studien. Urvalet av deltagare var fördelat på sex (n=6) kvinnor och två (n=2) män. Författarna utformade en intervjumall med utgångspunkt från två tidigare valda teman, vilka var arbetstillfredsställelse och rektors ledarskapsbeteenden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes, vilka spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med utgångspunkt från en tematisk analysmetod och därigenom framkom åtta stycken underteman. Studiens resultat visade att samtliga deltagare upplevde att rektorers ledarskapsbeteenden hade påverkan på deras arbetstillfredsställelse. Några ledarskapsbeteenden som enligt deltagarna var framstående för en högre arbetstillfredsställelse var att rektorer skulle vara närvarande, rak och tydlig.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen. Exempelvis föredrog de aktiva positiv feedback i samband med läger och tävling, men i träningssituationer visade det sig inte lika föredraget. Resultat diskuteras och analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning. Implikationer och förslag på framtida studier ges även. / The purpose of this study was to examine perceptions of leadership behaviors in judo. To answer the purpose four active judo performers in the ages 16-19 years (m=17.8, sd=1.5) and five judo coaches, 39-66 years old (m= 47.0, sd= 10.9). Two semi-structured interview guides were created based on the multidimensional model of sport leadership and LSS. The questions asked targeted three different situations; regular practice, training camp and competition. The result from the study indicates that leadership behaviors that was preferred and required depends on both the actual situation and the individuals. The fact that judo performers prefer positive feedback behavior in correlation to training camp and competition but not so much in correlation to judo practice is an example of this. The result was further discussed and analyzed with support from the former research. Implications and suggestions to further work are also presented.

The debate about women and equality is a very burning issue in the Swedish society today. There are a lot of articles, TV-programs, books and web sites treating the position of female leaders today. There are also a lot of myths strongly attached to our minds hindering the equalization process between men and women. The main purpose of our study was to look at women as leaders and identify potential tendencies in businesses sectors dominated by mainly men or women. We also wanted to find out whether leadership behavior is more or less oriented towards relations- or task in any of the chosen sectors. It was even in our interest to see if our chosen respondents supported the myths in our society about male and female qualities. We interviewed 20 women in four different sectors, two dominated by men (Computer/It, Transport) and two dominated by women (School, Healthcare). These leaders were also asked to fill in questionnaires to give the study a quantifiable result in their behavior orientation. The results of our study showed that there are no significant tendencies in the leadership between the female dominated and male dominated sectors. Only the leaders in the school sector showed the same degree of relation and task orientation in their behavior. Leaders in the other three sectors showed a slightly bigger degree of orientation towards relations. We also found out that about 55% of our respondents thinks that there are really differences in behavior and qualities between men and women, the other 45% claimed that these differences are only myths existing in our head and that the behavior you choose is completely based on a persons personality.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av destruktivt ledarskap på arbetsplatser i Sverige och Norge. Syftet är även att undersöka i vilken grad destruktivt ledarskap påverkar anställdas benägenheten att säga upp sig.   Metod: Undersökningen följer en deduktiv ansats och utgörs av en kvantitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av enkätverktyget DESTRUDO-L och bearbetats med faktoranalys, operativ klassifikationsmetod samt regressionsanalys.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att var femte individ är exponerad för destruktivt ledarskap och enskilda destruktiva ledarskapsbeteenden upplevs av 63% av respondenterna. Destruktivt ledarskap är en del av ledarskap som ofta hamnar i bakgrunden av positiva ledarskapsteorier som t.ex. konstruktivt ledarskap. Vi konstaterar även att destruktivt ledarskap ökar sannolikheten för anställda att säga upp sig med 13 % och att insatser för att motverka destruktivt ledarskap bör vidtas av arbetsgivare.    Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till att öka förståelsen för destruktivt ledarskap och dess påverkan på anställdas arbetstillfredsställelse och framför allt dess påverkan på anställdas vilja att byta arbetsplats.   Förslag till fortsatt forskning: En större studie skulle kunna synliggöra fler utsatta grupper där demografiska faktorer kan användas för att i större skala utöka förståelsen för destruktivt ledarskap.   Nyckelord: Destruktivt ledarskap, destruktiva ledarskapsbeteenden, medarbetare, följarskap, personalomsättning.

The purpose of the study is to investigate whether there is a relationshipbetween project team members' perceptions of transformative leadership behaviorsand intrinsic motivation based on Self-Determination Theory (SDT).Transformative leadership behaviors and the three components of SDT; autonomy,competence, and relatedness were examined through a quantitative method. Across-sectional study was conducted where a survey was distributed to respondentsbased on the study's selected sample. The collected data amounted to 101 responseswhich were then analyzed using the statistical analysis tool JASP. The results of the study show that transformative leadership behaviors explain31% of intrinsic motivation. The variable with the strongest unique significantrelationship with transformative leadership behaviors is autonomy with a beta valueof 0.31. Transformative leadership behaviors show a significant relationship withrelatedness in the study and explain 27%. The competence component shows nosignificant relationship with transformative leadership behaviors in this study. Theresults contribute to important insights into the leader's ability to motivate projectmembers and can be seen as an encouragement for organizations and projectmanagers to consider in future project implementations.

Forskning om förskolerektorer både nationellt och internationellt har tidigare inte varit i fokus inom forskningsvärlden. Detta trots att forskningsresultat, både nationellt och internationellt, visar på betydelsen av ledning för att förskoleutbildningen ska utvecklas. De senaste åren har forskningsintresset riktats mot förskolan eftersom det visats sig att förskolor med kvalité har en positiv betydelse för elevers resultat i den fortsatta utbildningsstegen. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om rektors ledarskap i förskolan. Mer specifikt är syftet att utveckla kunskapen om vad som påverkar förskolerektors val av ledarskapsbeteenden samt vilka ledarskapsbeteenden som rektor i kommunal förskola i en kommun beskriver att de utövar för att leda och utveckla utbildningen. Uppsatsens empiri vilar på en kvalitativ grund och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade förskolerektorer. För att kategorisera, tolka och analysera undersökningens resultat användes två teoretiska modeller, Interaktionellt ramverk och CPE-modellen. Vid analysprocessen av undersökningens resultat framkom en komplex bild av påverkansfaktorer och ledarskapsbeteenden. Det framkommer flera olika faktorer i resultatet som påverkar vilket ledarskapsbeteende som förskolerektor kan eller behöver utöva som t.ex. krav samt mål från styrdokument och huvudman, den egna förmågan, utbildningens förutsättningar, medarbetarnas kompetens/behov, verksamhetens kultur, möten/träffar internt och externt, uppgiftens innehåll/krav och önskemål/krav/behov av vårdnadshavare. Två ledarskapsbeteenden som synliggörs i resultatet är ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa en tydlig inre organisation och ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa trygga samt tillitsfulla relationer med medarbetarna. Slutligen diskuteras några delar av studiens resultat i relation till tidigare forskning och i förhållande till uppsatsen syfte samt frågeställningar. Ett område som diskuteras är att skapa en tydlig inre organisation som syftar till delaktighet samt utveckling för både medarbetarna och hela utbildningen. Ett annat område som diskuteras är att förskolerektor står inför en ny tid som innebär att leda en mer hierarkisk organisation som utgår från statliga styrdokument.

Medarbetarens arbetstillfredsställelse har fått alltmer uppmärksamhet av både forskare och arbetsgivare. Majoriteten av dagens organisationer utför kontinuerligt olika undersökningar för att ta reda på hur nöjda medarbetarna är med sina arbetsuppgifter, arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheter. Trots att det inte finns många forskningsstudier som specifikt visar hur ledarskapsbeteende kan påverka medarbetares arbetstillfredsställelse så finns det mycket inom forskningen som tyder på att det finns samband mellan dem.   Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur olika ledarskapsbeteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Den kvantitativa forsknings-metoden har tillämpats för att studera korrelationen mellan dessa. Vidare har studien genomförts med hjälp av en urvalsmetod så kallad snöbollsurval. Urvalsmetoden har varit en effektiv metod för att uppnå många deltagare, vilket är en viktig parameter för statistiska analyser. Sammanlagt 306 medarbetare från olika företag med olika arbetsroller deltog i undersökningen. Emellertid baseras studiens resultat på 301 medarbetare, eftersom fem av deltagarna exkluderades vid analyseringen på grund av bristande svar i undersökningen.   Studiens resultat visar att ledarskapsbeteenden som berör medarbetarnas delaktighet, positiv kommunikation, medarbetarnas utveckling, socialt ansvarstagande och empati samvarierar med medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta innebär att ledarskaps-beteende har en betydande påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse som i sin tur påverkar deras arbetsmotivation. / The employee's job satisfaction has received increasing attention from both researchers and employers. The majority of nowadays organizations executing continuously various surveys to find out how satisfied employees are with their tasks, work environment and development opportunities. Although that there are not many research studies that specifically show how leadership behaviours can affect employees job satisfaction, there is many studies that indicates there is a correlation between them.   The purpose of this study is, to contribute to a better understanding of how different leadership behaviours can affect employee’s satisfaction and work motivation at the work. The quantitative research method has been applied, to address the relation between these subjects. Furthermore, the study has been carried out using a selection method known as snowball selection. The selection method has been an effective method for achieving many participants, which is an important parameter for statistical analysis. Total 306 employees from different companies with different work roles participated in the survey. However, the result of the study is based on 301 employees, since five of the participants were excluded during the analysis due to a lack of answers in the survey. The result of this study shows that leadership behaviours which concern employee participation, positive communication, employee development, social responsibility and empathy covary with employees work satisfaction and motivation. This means leadership behaviours have a significant impact on employees job satisfaction, which in turn impact employee work motivation. / <p>2019-06-27</p>

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.