Syftet med undersökningen är att ta reda på vad eleverna använder sig av för strategier när de löser textuppgifter i division. Fokus har varit på kommunikationsförmågan och dess betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifter. Intresset för området väcktes när jag var på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag kunde se att elever hade svårigheter att veta vilken strategi de skulle använda sig av. Den kommunikativa förmågans betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifterna undersöks genom att eleverna löser uppgifterna i par. Resultatet av studien visar att eleverna använder sig av likartade strategier när de ska lösa textuppgifter inom division, dvs. rita, kort division och omvänd division m.fl. Eleverna hade om möjlighet getts använt sig av laborativt material. En annan aspekt som resultatet pekar på är att det finns många fördelar med att ge eleverna möjlighet att använda sig av den kommunikativa förmågan. Några fördelar är att eleverna kan delge varandra tankar, utveckla sina förmågor och lär sig föra matematiska resonemang.

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen. En studie visar att textförståelse är den största bristen medan en annan studie visar att det är i valet av räknesätt det brister. I resultatet tas strategin mental modeling upp som handlar om att skapa mentala bilder och åtta andra förslag som kan underlätta förståelsen, till exempel att elever kan skriva egna matematiska problem och att de behöver god tid på sig att förstå texter. I diskussionen tas upp hur dessa undervisningsstrategier kan minska de språkliga aspekter som försvårar. Elever kan få bättre förståelse för språket om de skriver egna textuppgifter eller om lärare vidgar elevers matematiska ordförråd genom att vara ”tvåspråkiga”. Det råder delade meningar om elever verkligen behöver lära sig speciella strategier för att förstå matematiska texter.

Syftet med denna studie var att utforska vilken roll automatiseringen av multiplikationstabellerna har i matematik gällande lösandet av en textuppgift. Detta gjordes genom en metod som baserades på upprepning och roteinlärning jämfördes med en annan metod som följer elevernas matematikboks upplägg. Denna studie har en experimentell undersökningsdesign. Studien genomfördes i en svensk kommunalskola med två årskurs 2 klasser. Vi har testat de olika metoderna för att bedöma hur effektiva de är och därefter diskuterat vad skillnaderna kan bero på. Hypotesen som sattes upp för studien var att eleverna som fick automatisera multiplikationstabellerna skulle klara textuppgifterna bättre. Studien har två undersökningstillfällen, ett före- och ett efter-test för att kunna mäta utvecklingen av de båda metoderna. Data analyserades med hjälp av ett beroende T-test. Resultatet påvisade att automatisering var det som fick eleverna att utvecklas och förbättra sina resultat från före och efter-testet. Det hade skett en förbättring hos båda grupperna, men endast förbättringen hos interventionsgruppen var signifikant. Detta gav hypotesen som sattes upp före undersökningen stöd och automatisering av multiplikationstabellerna var det som fungerade mest effektivt.

Denna empiriska studie fokuserar på sambandet mellan matematik och läsförståelse med inriktning på textuppgifter. Syftet med den empiriska studien är att få en djupare förståelse om läsförståelsens roll i elevers arbete med textuppgifter i matematik. Vidare är syftet att upptäcka och förklara eventuella hinder elever i lässvårigheter kan stöta på i arbetet med textuppgifter i matematik. Tidigare forskning beskriver att det finns ett synligt samband i Sverige mellan läsförståelse och matematiska färdigheter hos elever på mellanstadiet. Teorin i studien lutar sig mot forskaren Jim Cummins och hans fyrfältsmodell. I arbetet har metoden varit en kvalitativ analys där materialet systematiskt analyserats i form av två diagnoser och intervjuer med elever i årskurs 5. Resultatet visar att elever i lässvårigheter upplever matematikuppgifter med text som utmanande för deras förståelse av det matematiska innehållet. De hinder som elever i lässvårigheter fastnar vid är främst långa texter med flera steg vid beräkningar.

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka vad matematiklärare i årskurs4–6 säger om deras arbete med representationsformer inom genren textuppgifter. Med entematisk analys av 10 intervjuer med lärare i årskurs 4–6 har vi ämnat att uppfylla syftet medstudien. Med en sociokulturell lins visar resultatet på att lärare tar hänsyn till elevernasförkunskaper genom att arbeta induktivt, deduktivt och abduktivt. Det framkom även attsammanhanget i textuppgifter representeras med vardagliga representationer ochdramatisering. Respondenterna reflekterar över att representationer kan ställa till det närelever inte befäster kunskapen som representationsformer har för syfte att förmedla genom attelever inte klarar sig utan konkretisering vid provtillfällen. Att reflektera över didaktiskadilemman kring representationer var också något respondenterna resonerade kring. Vårslutsats är därför att lärare beaktar elevernas förkunskaper, att externa representationer förkonkretisering används i ett lärande syfte samt didaktiska dilemman i sitt arbete medrepresentationsformer inom genren textuppgifter.

Ett starkt samband mellan elevers läsförmåga och deras prestationer i matematik har konstaterats i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån aktuell forskning, undersöka om och i så fall hur läsförmåga och förmågan att föra matematiska resonemang samverkar när elever i årskurs 4-6 löser matematiska problem och uppgifter som beskrivs i skriven text. Ur syftet preciseras frågeställningen: På vilket sätt är läsförmåga och matematisk resonemangsförmåga kopplade till varandra? Syfte och frågeställning har undersökts i form av en systematisk litteraturstudie som inneburit att vetenskaplig forskning har sökts, granskats och analyserats. Den litteratur som uppfyllt på förhand ställda krav och därmed valts att ingå i studien har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av litteraturstudien varken bekräftar eller avfärdar att en överlappning mellan läsförmåga och resonemangsförmåga skulle existera. Däremot pekar flera av studierna på att ett samspel mellan dessa skilda förmågor finns och är aktivt vid elevers arbete med matematiska textuppgifter. Ur resultatet tolkas några möjliga konsekvenser för undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 fram: Undervisning som omfattar matematiska uppgifter och problem bör planeras ur såväl språkligt som matematiskt perspektiv. Eleverna bör ges rikliga möjligheter att träna såväl förmågan att läsa och tolka uppgiftstexter som den matematiska resonemangsförmågan. Detta sker lämpligen i arbetsformer där eleverna ges möjlighet till social interaktion.

Flera forskare är överens om att det är språket som andraspråkselever har svårigheter för inte det matematiska. Därav är syftet med studien att analysera elevers språkliga förutsättningar samt valet av strategier vid språkliga hinder i de matematiska textuppgifter. För att få fram studiens resultat har Cummins teori om att matematiska uppgifter blir för andraspråkselever språkigt svårare, om uppgifternas svårighetsgrad ökar samtidigt som stödet i kontexten minskar. Teorin har sedan speglats i olika matematiska textuppgifter som elever i årskurs 5-6 räknat. Eleverna har sedan intervjuats med syfte att ytterligare synliggöra elevernas förståelse för uppgifterna samt vilka strategier eleverna använt sig av vid språkliga hinder. Resultatet visade att elevers lösningar inte är beroende av stöd i kontext utan istället elevernas språkliga förmågor. Har eleverna visat större förståelse för de olika uppgifterna har de också haft lättare för att lösa de olika uppgifterna. Strategierna eleverna använde sig av när de språkligt sätt haft svårigheter med uppgifterna har varierat. Eleverna har använt strategier så som att försöka förstå uppgiften i sin helhet till att fundera kring ett visst begrepp.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter. Jag undersökte även vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av textuppgifter. Undersökningen byggde på intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i årskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av textuppgifter. Resultaten från denna studie visade även att språkförståelse har stor påverkan på elevernas upplevelser. Elever som upplever textuppgifter som svåra och tråkiga har stor brist i sin språkliga förståelse (läsförståelse och begreppsuppfattning) samt dålig inställning till matematik. Elever som upplever textuppgifter som lätta och roliga har däremot god språklig förståelse och bra inställning till matematik. Mina slutsatser överensstämmer med tidigare forskning inom detta område.

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik. I studien finner jag att eleverna i årskurs sex har haft svårigheter med symboluppgifterna jämfört med textuppgifter. Även markanta skillnader visade sig när det gäller prestationsskillnader mellan eleverna. Flerspråkiga elever som har en annan bakgrund än svensk lyckades bättre med textbaserade uppgifter än deras svenskfödda kamrater.

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.