I dagens samhälle finns det ett stort antal elever som har språksvårigheter i matematikämnet, vilket påverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv när det gäller språksvårigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser även hur pedagogerna tar hänsyn till elever som har språksvårigheter och hur de agerar för att hjälpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer. I studien deltog 2 klasslärare, en specialpedagog och 24 elever. Resultatet visar att det finns elever som har språksvårigheter inom matematiska textuppgifter på grund av olika påverkande faktorer. Alla pedagoger i intervjuerna är överens om att elevers prestationsförmåga inom matematikförståelse kan bli påverkade av olika faktorer. Pedagoger samarbetar för att hjälpa och stötta dessa elever genom att använda olika metoder och arbetssätt. Språkförståelsen och svåra matematiska begrepp i textuppgifter kan leda till att olika kognitiva och affektiva svårigheter kan dyka upp vid hanteringen av matematiska textuppgifter. Vissa elever var väldigt motiverade i att klara av textuppgifterna, medan andra med svårigheter i språkförståelse fann uppgifternas nivå och struktur alldeles för krävande.

Denna studie är ett examensarbete inom speciallärarprogrammet riktat mot matematikutveckling. Utifrån författarnas egna erfarenheter av matematikundervisning, identifierades ett problem i att elever ofta har svårt med matematisk problemlösning i textuppgifter. Detta gäller i synnerhet elever som befinner sig i matematiksvårigheter. En metod som i tidigare forskning har visat ge positiva resultat på matematisk problemlösning i textuppgifter är arbete med Blockmodellen. Studien har en kvalitativ ansats med syfte att skapa förståelse för hur blockmodellen kan användas för att främja elevernas problemlösningsförmåga i textuppgifter, samt genom denna förståelse utveckla undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Deltagarna i studien var sex elever i årskurs fem, som samtliga befann sig i matematiksvårigheter. För att uppnå resultat som är direkt användbara i undervisningen valdes metoden designresearch där tre lektionstillfällen med Blockmodellen dokumenterades genom videoobservation, ljudupptagning och deltagande observation. Till studien valdes ett konceptuellt ramverk som bygger på flera erkända forskares teorier, bl a Vygotsky, Bruner, Skemp och Pòlya. Dessa teorier användes i analysen inför varje lektionstillfälle för att utveckla de designprinciper som är studiens resultat.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur flerspråkiga elever upplever matematiska textuppgifter. Sex elever observerades när de genomförde ett test med textuppgifter och intervjuades sedan. Vårt resultat indikerar att flerspråkiga elever upplever matematiska textuppgifter svåra och jobbiga på grund av språket och de olika ord/begrepp som kan förekomma i textuppgifter.

I denna empiriska studie undersöks hur språket i textuppgifter påverkar andraspråkselever i matematik. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, språket i textuppgifter påverkar andraspråkselevers matematiska prestationer i årskurs 1–3 ur ett elevperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns flera aspekter där språket kan ha en påverkan i textuppgifter i matematik. Den valda teorin i studien är en fyrfältsmodell som konstruerats med utgångspunkt i Jim Cummins forskning. För att undersöka detta vidare har en datainsamling genomförts i form av textuppgifter som utformats enligt den valda teorin. Vidare genomfördes klassrumsobservationer och elevintervjuer i årskurs ett. Efter att ha analyserat datainsamlingen kunde det konstateras att textuppgifters konstruktion och kontextuell hjälp är av vikt för att andraspråkselever ska förstå textuppgifter i matematik.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever och lärare ser på problemlösning inom matematikämnet, samt att belysa eventuella samband mellan elevers läsförmåga och problemlösningsförmåga i årskurs 3. Frågeställningen jag arbetat efter är:  • Hur ser elever och lärare på problemlösning inom matematikämnet?  • Hur upplever eleverna sin läsförmåga och sin problemlösningsförmåga? • Hur upplever läraren elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga?  • Hur påverkar, enligt läraren, elevers läsförmåga deras problemlösningsförmåga i årskurs 3?  För att besvara dessa frågor intervjuades sju elever i en liten skolas årskurs 3, deras klasslärare samt två andra verksamma matematiklärare på skolan. Resultatet visar att lärarna ser problemlösning som ett givande arbetssätt med många fördelar, men att arbetet med problemlösning tycks komma i skymundan, då arbetet med läromedel och att befästa de matematiska grunderna tycks vara prioriterat. Läsning visade sig vara en uppskattad aktivitet hos eleverna, men inställningen till problemlösning varierar. Några elever upplever svårigheter med att tolka problemen och finna informationen som är nödvändig för att kunna lösa uppgifterna. Lärarna tror att bristande begreppsförståelse och lässvårigheter kan vara förklaringen till dessa svårigheter, men klassläraren i årskurs 3 berättade att hon inte tror att det finns något direkt samband mellan elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga, att läsningen snarare kan hindra eleverna att visa sin problemlösningsförmåga. Klassläraren berättar hur hon hjälper lässvaga elever att läsa och tolka uppgifterna för att även de ska få chansen att lyckas med problemlösning.

Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt. Vi har även kommit fram till att språket är avgörande för att eleverna ska kunna lösa uppgifter inom matematik. Lärarens uppgift är bland annat att veta vilka förkunskaper som behövs och på vilket sätt läraren behöver anpassa undervisningen utefter elevernas behov. Det främsta resultatet som vi kommit fram till genom denna litteraturstudie är att det behövs mer forskning kring varför elever har svårt för matematikuppgifter med text och vad detta beror på. Det är även brist på forskning om läsförståelsens betydelse för problemlösningsuppgifter och kopplingen mellan matematik och läsförståelse.

<p>Denna undersökning handlar om elevers val av strategier när de löser matematiska textuppgifter i årskurs tre. I undersökningen har sammanlagt tolv elever medverkat från två landsbygdsskolor i Kalmar län. Studien genomfördes med hjälp av enkäter, intervjuer samt observationer. Enkätsvaren, intervjuerna samt observations-anteckningarna har analyserats för att finna de olika strategier som används av eleverna i årskurs tre. Bilder och huvudräkning var de två strategier som förekom i högre grad. Eleverna använde sig även av uppställningar. Det har även visat sig att elevernas erfarenheter av textuppgifter har varit begränsade.</p> / <p>This study is about pupils’ choice of strategies when they solve text tasks in mathematics in the third grade. In the study two classes participated with the total of twelve students from two rural schools in Kalmar County. The study was conducted using questionnaires, interviews and observations, which have been analyzed to identify the different strategies used by the students. It turned out that two strategies were more used than others, these were pictures and mental arithmetic, but used less of calculation. It has also shown that pupils’ experiences of text tasks have been limited.</p>

<p>I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i</p><p>matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med</p><p>uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa</p><p>kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för</p><p>att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär</p><p>en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som</p><p>knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,</p><p>fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter</p><p>med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De</p><p>vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka</p><p>räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.</p>

I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden, fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling. Många av de begrepp som vi har i matematiken har dessutom flera betydelser som tex. volym, rymmer, axel, udda och så vidare och när eleverna inte förstår innebörden i texten så vet de inte heller vad de ska göra och kan därför inte göra den matematiska beräkning som uppgiften efterfrågar.Huvudsyftet med denna undersökning är därför att få kunskap om vilka svårigheter som möter andraspråkselever i matematikundervisningen. Svårigheter som lärare i matematik behöver känna till för att kunna ta hänsyn till dessa och på bästa sätt kunna stödja och hjälpa andraspråkelever till en god inlärning med de resurser som finns tillgängliga på skolan idag.Uppsatsen presenterar resultatet av ett språktest med matematiska textuppgifter. Detta resultat kompletteras sedan med intervjuer av lärare, elever och elevernas studiehandledare.Matematikundervisningen behöver utformas med en större kunskap om språk och språkinlärning. För att kunna bilda sig en uppfattning om ett nytt ords betydelse måste ordet få användas i olika sammanhang, ordet måste behövas. Mer muntliga övningar och mer träning i att beskriva tankar och begrepp skulle gynna inte bara andraspråkeleverna utan alla elever i klassen.Lärare i matematik kan känna att de har för lite tid och resurser för att kunna hjälpa andraspråkelever till goda matematikkunskaper. Det saknas även kunskaper om vad som är svårt inom matematiken och i texten till matematiska läsuppgifter. Till en del saknas också kunskaper i vad det innebär att lära sig ett språk och hur det är att studera på ett språk som man inte behärskar. De elever som jag har talat med är nöjda med sin matematikundervisning, sin lärare och sin studiehandledare. Två av dem är entusiastiska och mycket motiverade och har bra resultat. De andra två tycker att matematiken är svår och tråkig och har trots ansträngningar jobbigt med förståelsen. Lärare skulle behöva mer kunskaper om matematikundervisning för andraspråkelever. De behöver också ta ett större övergripande ansvar för varje enskild elevs kunskapsinhämtning. Som det är idag läggs ofta ansvaret för andraspråkeleven på någon annan, det kan vara studiehandledaren, läraren i svenska som andraspråk, modersmålsläraren eller speciallärare. Självklart ska alla dessa lärare samarbeta för att skapa en bra studiesituation för eleven men någon måste ha huvudansvaret. Det mest naturliga är att ansvaret innehas av den ordinarie läraren som känner till de mål och kursplaner som finns för ämnet.