Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka lärares arbete med elever i svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. Frågor som besvaras i studien är vad mellanstadielärare anser är viktigt i arbetet med matematiska textuppgifter där det finns elever i lässvårigheter samt hur deras muntliga kommunikation förändras med elever i lässvårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har två mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Utifrån transkriberingarna analyserades vilka verktyg som lärarna använder i klassrummen. I resultatet presenteras vilka strategier lärarna använder vid arbete med matematiska textuppgifter samt hur deras språk förändras baserat på vem de kommunicerar med. En av strategierna som ansågs viktig var att betona viktiga ord i matematiska textuppgifter, specifikt vid arbete med elever i lässvårigheter. Den strategin är tätt sammankopplad med den förändring av språket som sågs. Lärarna tenderade att tala långsammare och mer tydligt med elever som är i lässvårigheter.

Syftet med studien var att belysa hur lärare ser på läsförståelse i relation till matematikämnet. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fyra lärare på en skola i södra Sverige. Genom intervjuerna delade lärarna med sig av sin uppfattning och sitt resonemang kring hur de arbetar med problemlösningsuppgifter och läsförståelse i sin matematikundervisning. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär vilket gav intervjuarna större möjlighet att följa informantens resonemang. Vid analys av empiri framkom att lärarna ser läsförståelse som en viktig del inom matematiken men att de inte använder sig av en viss typ av strategi för att utveckla denna. Däremot uttryckte flertalet av lärarna att par- och grupparbete är betydelsefullt för att eleverna ska utvecklas i sin läsförståelseförmåga vid problemlösning. Utifrån resultatet av studien uppmärksammas hur lärare uppfattar och resonerar kring läsförståelse i relation till matematikämnet och särskilt problemlösningsuppgifter. Detta resultat kan på så vis tänkas ge andra verksamma lärare, lärarstudenter och forskare inom matematikämnet en inblick i hur läsförståelsen och problemlösningsförmågan är nära anknuten.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

The lack of Swedish language skills among second language learners affects their ability to solve mathematical text tasks as it requires the learner to possess literacy and understanding of the mathematical language used in the Swedish educational system. The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what obstacles F-3 teachers see in the teaching of second language learners in mathematics and what pedagogical strategies are used in teaching to support second language learners' work with text tasks in mathematics. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been used with F-3 teachers who teach mathematics. The results indicate that teachers experience challenges with mathematical text tasks for second language learners due to language deficits. To support these students, teachers use strategies such as translation tools, collaboration with native language teachers, picture support and concrete materials. The conclusion is that the majority of the informants believe that the difficulties in mathematical text tasks are mainly due to a lack of language skills rather than mathematical skills.

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att redogöra för forskningen kring textuppgifternas syfte och användning i matematikundervisningen för årskurs 4-6. Kunskapsöversikten baseras på resultatet av en systematisk informationssökning i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Informationssökningen gjordes utifrån syftet som sedan användes för att besvara frågan. Utöver syftet har de valda artiklarna begränsats utefter året för publicering och peer-reviewed. Artiklarna har därefter, baserat på kunskapsöversiktens syfte, granskats och sorterats utifrån titel, nyckelord och abstract. Vid djupare granskning av de 15 utvalda forskningsartiklarna visade det sig att textuppgifter har två tänkta syften. Det första är att eleverna ska lära sig att applicera den formella och abstrakta matematiken på en konkret verklighet. Det andra är att eleverna ska lära sig att hitta ett numeriskt svar genom att urskilja de matematiska operationerna i texten. Medan det andra syftet är det som vanligen tillämpas i matematikundervisningen visar de forskningsresultat vi har analyserat att det första syftet inte når fram till eleverna i klassrummen. Det är vanligt att de textuppgifter som eleverna möter, saknar anknytning till verkligheten vilket riskerar att begränsa elevernas kunskapsutveckling i matematik.

Studien syftar till att undersöka vilka språkliga utmaningar lågstadieelever med svenska som andraspråk upplever i samband med textuppgifter i matematik samt om deras utländska bakgrund påverkar detta. Studiens mål är att sprida kunskap kring hur dessa elever upplever textuppgifter på undervisningsspråket och hur lärare kan underlätta undervisningen för dessa elever. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats: Vilken typ av utmaningar möter lågstadieelever med svenska som andraspråk när de tar sig an textuppgifter i matematik? och På vilket sätt påverkar elevers utländska bakgrund deras möjligheter att ta sig an textuppgifter i matematik på svenska? För att besvara dessa frågor har det främst använts kvalitativ forskningsmetod genom ett prov och intervjuer där delar av det som analyserats kvantifieras och redovisas genom tabeller och i annat fall genom utdrag ur intervjuer. Resultatet av studien visar att de största språkliga svårigheter som synliggjorts är vardagsorden när de är inbakade i textuppgifterna, snarare än de ämnesspecifika orden. Studien har också kommit fram till att elevers identitet, som formas exempelvis av deras socioekonomiska och sociokulturella situation och var de geografisk bor och går i skolan, påverkar deras kunskaper om egennamn som i sin tur försvårar deras förmåga att lösa vissa textuppgifter. De vardagsord som flest elever upplevde som svåra var höns, yngre och Frida. Majoriteten av eleverna som deltog i studien hade arabiska som modersmål.

Blockmodellen är en visuell metod som används inom matematik vid arbete med problemlösning och textuppgifter. Metoden utvecklades i Singapore på 1980-talet och har sedan dess visats vara framgångsrik inom matematik. Dess framgång har gjort att den spridits internationellt och även används i svenska skolor. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 2 som är bekanta med Blockmodellen väljer att lösa textuppgifter. Syftet uppfylls genom två frågeställningar som berör vilken metod eleverna använder, samt vad som påverkar deras val av metod. Studien genomfördes i två olika klasser med totalt 36 elever. Samtliga elever fick ett antal textuppgifter att lösa och utifrån elevlösningarna valdes tio elever ut för individuella intervjuer. Materialet analyserades utifrån tematisk analys. Studien visar att elever väljer att använda olika metoder för att lösa textuppgifter trots att de är bekanta med Blockmodellen. Vid de individuella intervjuerna framkom det att eleverna valde, enligt dem, den effektivaste metoden för att lösa uppgiften. Eleverna beskrev Blockmodellen som tidskrävande men samtidigt hjälpsam. Genom att använda blocken får de syn på vad som finns, vad som saknas och vad som söks i uppgiften. En slutsats är att elevernas val av metod varierar vilket tyder på att eleverna har olika preferenser när det gäller vilken metod de väljer att använda vid arbete med textuppgifter. / The Bar Model is a visual method used in mathematics when working with problem- solving and word problems. The method was developed in Singapore in the 1980s and has since been shown to be successful in mathematics. Its success has led to its international spread and is now used in Swedish schools as well. The aim of the study is to contribute knowledge about how students in second grade who are familiar with the Bar Model choose to solve word problems. The aim is answered through two questions that concern which method the students use and what influences their choice of method. The study was conducted in two different classes with a total of 36 students. All students were given several word problems to solve and based on the student solutions, ten of the students were selected for individual interviews. Thematic analysis was used to analyze the material. The study show that students choose to use different methods to solve word problems despite being familiar with the Bar Model. During the individual interviews, it emerged that the students chose what they considered to be the most effective method for problem solving. The student describer the Bar Model Bar Model as time-consuming but also helpful. By using the bars, they could see what is present, what is missing and what is being sought. One conclusion is that students' choice of method varies, indicating that they have different preferences regarding which method to use for solving word problems.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med textuppgifter inom matematikundervisning, när det gäller flerspråkiga elever med språksvårigheter. I och med detta vill vi även undersöka lärarnas användning av olika strategier för att kunna stötta flerspråkiga elever inom området matematiska textuppgifter. Studien är uppbyggd kring kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade lärare i olika skolor i en och samma kommun. Resultatet av vår studie visar att flerspråkiga elever har svårigheter med matematiska textuppgifter på grund av deras språksvårigheter, och att språket har en stor betydelse för flerspråkiga elever, när det gäller textuppgifter inom ämnet matematik. Vidare visar resultatet att det är väsentligt att lärare belyser matematiska begrepp som uppkommer i textuppgifter i undervisningen. Resultatet visar även att det är viktigt att flerspråkiga elever får tillgång till sitt modersmål för att utveckla matematiska färdigheter. Dessutom visar resultatet att elevers grupparbete och klassrumsdiskussion kan främja flerspråkiga elevers förståelse för matematiska textuppgifter, och elevernas språkutveckling kan berikas.