Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka lärares arbete med elever i svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. Frågor som besvaras i studien är vad mellanstadielärare anser är viktigt i arbetet med matematiska textuppgifter där det finns elever i lässvårigheter samt hur deras muntliga kommunikation förändras med elever i lässvårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har två mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Utifrån transkriberingarna analyserades vilka verktyg som lärarna använder i klassrummen. I resultatet presenteras vilka strategier lärarna använder vid arbete med matematiska textuppgifter samt hur deras språk förändras baserat på vem de kommunicerar med. En av strategierna som ansågs viktig var att betona viktiga ord i matematiska textuppgifter, specifikt vid arbete med elever i lässvårigheter. Den strategin är tätt sammankopplad med den förändring av språket som sågs. Lärarna tenderade att tala långsammare och mer tydligt med elever som är i lässvårigheter.

Syftet med studien var att belysa hur lärare ser på läsförståelse i relation till matematikämnet. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fyra lärare på en skola i södra Sverige. Genom intervjuerna delade lärarna med sig av sin uppfattning och sitt resonemang kring hur de arbetar med problemlösningsuppgifter och läsförståelse i sin matematikundervisning. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär vilket gav intervjuarna större möjlighet att följa informantens resonemang. Vid analys av empiri framkom att lärarna ser läsförståelse som en viktig del inom matematiken men att de inte använder sig av en viss typ av strategi för att utveckla denna. Däremot uttryckte flertalet av lärarna att par- och grupparbete är betydelsefullt för att eleverna ska utvecklas i sin läsförståelseförmåga vid problemlösning. Utifrån resultatet av studien uppmärksammas hur lärare uppfattar och resonerar kring läsförståelse i relation till matematikämnet och särskilt problemlösningsuppgifter. Detta resultat kan på så vis tänkas ge andra verksamma lärare, lärarstudenter och forskare inom matematikämnet en inblick i hur läsförståelsen och problemlösningsförmågan är nära anknuten.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

The lack of Swedish language skills among second language learners affects their ability to solve mathematical text tasks as it requires the learner to possess literacy and understanding of the mathematical language used in the Swedish educational system. The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what obstacles F-3 teachers see in the teaching of second language learners in mathematics and what pedagogical strategies are used in teaching to support second language learners' work with text tasks in mathematics. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been used with F-3 teachers who teach mathematics. The results indicate that teachers experience challenges with mathematical text tasks for second language learners due to language deficits. To support these students, teachers use strategies such as translation tools, collaboration with native language teachers, picture support and concrete materials. The conclusion is that the majority of the informants believe that the difficulties in mathematical text tasks are mainly due to a lack of language skills rather than mathematical skills.

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att redogöra för forskningen kring textuppgifternas syfte och användning i matematikundervisningen för årskurs 4-6. Kunskapsöversikten baseras på resultatet av en systematisk informationssökning i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Informationssökningen gjordes utifrån syftet som sedan användes för att besvara frågan. Utöver syftet har de valda artiklarna begränsats utefter året för publicering och peer-reviewed. Artiklarna har därefter, baserat på kunskapsöversiktens syfte, granskats och sorterats utifrån titel, nyckelord och abstract. Vid djupare granskning av de 15 utvalda forskningsartiklarna visade det sig att textuppgifter har två tänkta syften. Det första är att eleverna ska lära sig att applicera den formella och abstrakta matematiken på en konkret verklighet. Det andra är att eleverna ska lära sig att hitta ett numeriskt svar genom att urskilja de matematiska operationerna i texten. Medan det andra syftet är det som vanligen tillämpas i matematikundervisningen visar de forskningsresultat vi har analyserat att det första syftet inte når fram till eleverna i klassrummen. Det är vanligt att de textuppgifter som eleverna möter, saknar anknytning till verkligheten vilket riskerar att begränsa elevernas kunskapsutveckling i matematik.

Studien syftar till att undersöka vilka språkliga utmaningar lågstadieelever med svenska som andraspråk upplever i samband med textuppgifter i matematik samt om deras utländska bakgrund påverkar detta. Studiens mål är att sprida kunskap kring hur dessa elever upplever textuppgifter på undervisningsspråket och hur lärare kan underlätta undervisningen för dessa elever. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats: Vilken typ av utmaningar möter lågstadieelever med svenska som andraspråk när de tar sig an textuppgifter i matematik? och På vilket sätt påverkar elevers utländska bakgrund deras möjligheter att ta sig an textuppgifter i matematik på svenska? För att besvara dessa frågor har det främst använts kvalitativ forskningsmetod genom ett prov och intervjuer där delar av det som analyserats kvantifieras och redovisas genom tabeller och i annat fall genom utdrag ur intervjuer. Resultatet av studien visar att de största språkliga svårigheter som synliggjorts är vardagsorden när de är inbakade i textuppgifterna, snarare än de ämnesspecifika orden. Studien har också kommit fram till att elevers identitet, som formas exempelvis av deras socioekonomiska och sociokulturella situation och var de geografisk bor och går i skolan, påverkar deras kunskaper om egennamn som i sin tur försvårar deras förmåga att lösa vissa textuppgifter. De vardagsord som flest elever upplevde som svåra var höns, yngre och Frida. Majoriteten av eleverna som deltog i studien hade arabiska som modersmål.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med textuppgifter inom matematikundervisning, när det gäller flerspråkiga elever med språksvårigheter. I och med detta vill vi även undersöka lärarnas användning av olika strategier för att kunna stötta flerspråkiga elever inom området matematiska textuppgifter. Studien är uppbyggd kring kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade lärare i olika skolor i en och samma kommun. Resultatet av vår studie visar att flerspråkiga elever har svårigheter med matematiska textuppgifter på grund av deras språksvårigheter, och att språket har en stor betydelse för flerspråkiga elever, när det gäller textuppgifter inom ämnet matematik. Vidare visar resultatet att det är väsentligt att lärare belyser matematiska begrepp som uppkommer i textuppgifter i undervisningen. Resultatet visar även att det är viktigt att flerspråkiga elever får tillgång till sitt modersmål för att utveckla matematiska färdigheter. Dessutom visar resultatet att elevers grupparbete och klassrumsdiskussion kan främja flerspråkiga elevers förståelse för matematiska textuppgifter, och elevernas språkutveckling kan berikas.

En utgångspunkt för denna studie har varit att flera svenska elever har svårigheter att lösa matematiska textuppgifter. I ett försök att utveckla elevers förmågor att lösa matematiska textuppgifter har Singaporemetoden blivit allt mer populär. I Singaporemetoden används blockmodellen för att visualisera textuppgifter. Syftet med följande uppsats är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, synliggöra hur fem lärare uppfattar att blockmodellen kan stötta elever i att utveckla problemlösningsförmågan när de löser textuppgifter. Uppsatsen syftar även till att synliggöra vilka erfarenheter lärarna har av att arbeta med blockmodellen i matematikundervisningen för årskurserna 1–6. Studien utgår från en kvalitativ metod där syftet besvaras genom fem enskilda semistrukturerade intervjuer med grundlärare som undervisar utifrån blockmodellen i matematikämnet. Studien har utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori och har inspirerats av en tematisk metodanalys. Resultatet visar att lärare uppfattar att det finns såväl fördelar som nackdelar med att använda blockmodellen i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar att blockmodellen främst är stöttande genom att modellen strukturerar textuppgifter och stödjer elever och lärare att ta sig an textuppgifter. Med stöd av blockmodellen visualiseras dessutom matematiska områden och elever ges möjlighet att utveckla matematisk förståelse. Modellen kan även hjälpa lärare att skapa samtalssituationer för att låta elever utvecklas i den proximala utvecklingszonen. I samtalen får elever möjlighet att utveckla problemlösnings-, begrepps-, resonemangs- och kommunikationsförmåga. Resultatet visar även att främsta utmaningen är att modellen innehåller många steg som kräver att rita och skriva vilket inte passar för alla elever. Blockmodellen ger dessutom upphov till utmaningar när det gäller att differentiera undervisningen, eftersom arbetet oftast sker gemensamt med uppgifter på en specifik svårighetsgrad. Slutsatsen är att blockmodellen kan stötta elever i att utveckla problemlösningsförmågan i textuppgifter i kombination med lärarens kompetens. / The premise for this study has been that swedish upper primary- and lower secondary pupils have been shown to have difficulties in solving textual tasks in mathematics. In an attempt to develop pupils’ abilities in solving these textual tasks, the Singapore model has become increasingly popular. The Singapore model utilizes what is known as the bar model, which is used to visualize the text within these tasks. The purpose of this study is to highlight how five teachers perceive that the bar model can support pupils in developing problem-solving skills in textual tasks, from a socio-cultural perspective. The study also aims to highlight the experiences the teachers have gained from working with the bar model in mathematics teaching for grades 1-6. The study's purpose has been answered through five individual, qualitative and semi-structured interviews, with primary teachers who teach mathematics with the support of the the bar model. The study uses Vygotskij’s sociocultural theory and has been further inspired by a thematic method analysis to present and understand the results. The results show that teachers perceive both advantages and disadvantages in using the bar model in mathematics teaching. The teachers expressed that the bar model is primarily supportive in that the model structures textual tasks and supports pupils and teachers when approaching textual tasks. With the support of the bar model, abstract areas are also visualized and the pupils gain an increased mathematical understanding. The model can also contribute to creating conversational situations in order for pupils to develop in regards to the proximal development zone. In these conversations, pupils are given the opportunity to develop problem-solving, conceptual, reasoning and communicational skills. The results also show that the main challenge is that the model contains many elements that require drawing and writing, which are not suitable for all pupils. The bar model also gives rise to challenges in regard to differentiating the teaching, since the work usually takes place jointly with tasks at a specific degree of difficulty. The conclusion is that the bar model can support pupils in developing problem-solving skills in textual tasks in combination with teacher competence.