In the prevailing industrial revolution, most industries are on the path towards the digitalization journey. To incorporate several digital technologies in the organization data reliability and accuracy act as key enablers. To achieve the set goals, the connectivity of the machines is considered a prominent endeavour. Such connectivity can be achieved by implementing IIOT technology, the connected IIOT architecture enables interoperability, where the computerized machine can seamlessly communicate and transfer information among them. The purpose of this study was to examine the potential impacts of integrating IIOT into the organizational framework and further explore the advantages gained in terms of productivity and maintenance. This intended study concentrated on the welding department in VCE and prioritized specific robots for the research. In addition, to improve the connectivity and visualize the data a customizable dashboard was created to facilitate real-time tracking of the robots and an alert system was developed to notify the problems in real-time. To carry out the study this research was intended to use a particular IIOT software Thingworx from the PTC community. The research was carried out with extensive interviews and personal observation on the shop floor following a qualitative analysis methodology. Through the interviews, the prioritized entities were focused and based on the end user’s requirement the selected data tags were visualized. Furthermore, the findings from the research were analyzed and discussed on how IIOT technology could potentially benefit an organization is presented. / I den rådande industriella revolutionen är de flesta industrier på väg mot digitaliseringsresan. Att införliva flera digitala teknologier i organisationen fungerar datatillförlitlighet och noggrannhet som viktiga möjliggörare. För att uppnå de uppsatta målen anses maskinernas anslutningsmöjligheter vara en framträdande strävan. Sådan anslutning kan uppnås genom att implementera IIOT-teknik, vilket möjliggör interoperabilitet, där den datoriserade maskinen sömlöst kan kommunicera och överföra information mellan dem. Syftet med denna studie var att undersöka de potentiella effekterna av att integrera IIOT i det organisatoriska ramverket och ytterligare utforska fördelarna som uppnåddes i termer av produktivitet och underhåll. Denna tilltänkta studie koncentrerade sig på svetsavdelningen i VCE och prioriterade specifika robotar för forskningen. För att förbättra anslutningen och visualisera data skapades dessutom en anpassningsbar instrumentpanel för att underlätta realtidsspårning av robotarna och ett varningssystem utvecklades för att meddela problemen i realtid. För att genomföra studien var denna forskning avsedd att använda en speciell IIOT-programvara Thingworx från PTC-gemenskapen. Forskningen genomfördes med omfattande intervjuer och observation på verkstadsgolvet enligt en kvalitativ analysmetodik. Genom intervjuerna fokuserades de prioriterade enheterna och baserat på slutanvändarens krav visualiserades de valda datataggarna. Vidare har resultaten från forskningen analyserats och diskuterats om hur IIOT-teknik potentiellt skulle kunna gynna en organisation.

Samhällets snabba tekniska utveckling har ökat intresset för att effektivisera vardagliga processer för att spara resurser och miljön. Fastighetsbranschen har varit en konservativ bransch när det kommer till införande av ny teknik, men förändringstrycket har ökat i takt med att företag från andra branscher har gått in i fastighetsbranschen. IoT-teknik kan ge betydande fördelar inom fastighetsbranschen, såsom övervakning och styrning av byggnadssystem och resurser, vilket kan minska energiförbrukning, underhållskostnader och öka kundupplevelsen för hyresgäster. Trots att IoT har varit framgångsrik i andra branscher och det finns forskning om behoven, finns det begränsad forskning om behovet av IoT inom fastighetsbranschen. Forskningsfrågan som ska besvaras i studien är “Hur ser behovet ut för fastighetsägare att implementera IoT i sina fastigheter?” I denna studie utreder vi vilka behov som finns av uppkopplade fastigheter och införandet av IoT inom fastighetsbranschen utifrån fastighetsägares perspektiv. Den här kunskapsluckan besvaras genom en kvalitativ kartläggning med semistrukturerade intervjuer med fastighetsägare. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys där vi identifierar teman, kategorier och koder. De övergripande ämnena som diskuteras i resultatet är värdet av IoT, utmaningar i samband med IoT, det framtida behovet av IoT och marknads- och samhällskrav att implementera IoT. Studiens slutsatser visar hur behovet av IoT i fastighetsbranschen ser ut enligt fastighetsägare. Vi kan se att behovet finns dels på grund av krav från samhället och konkurrenskraft på marknaden men även det upplevda värdet av IoT för att effektivisera processer och spara resurser. Det finns även hinder och utmaningar som behöver överkommas såsom brist på kunskap, standardisering och krav på integritet för att behovet ska kunna uppfyllas. Till sist har fastighetsägare förväntningar på framtida IoT-lösningar och att behovet av IoT kommer att öka. / Society's rapid technological development has increased interest in making everyday processes more effective to save resources and the environment. The real estate industry has been a conservative industry when it comes to introducing new technology, but the pressure for change has increased as companies from other industries have entered the real estate industry. IoT technology can provide significant benefits in the real estate industry, such as monitoring and controlling building systems and resources, which can reduce energy consumption, maintenance costs and enhance the customer experience. Although IoT has been successful in other industries, and research on the needs exist, there is limited research on the need for IoT in the real estate industry. The research question to be answered in this study is "What does the need look like for real estate owners to implement IoT in their real estate?" In this study, we investigate the needs of connected real estate and the introduction of IoT within the real estate industry from the perspective of real estate owners. This knowledge gap is answered through a qualitative survey with semistructured interviews with real estate owners. The interviews are analyzed using thematic analysis where we identify themes, categories and codes. The overarching topics discussed in the output are the value of IoT, challenges associated with IoT, the future need for IoT, and market and societal requirements to implement IoT. The study's conclusions show how the need for IoT in the property industry looks according to property owners. We can see that the need exists partly due to demands from society and competitiveness in the market, but also the perceived value of IoT to streamline processes and save resources. There are also obstacles and challenges that need to be overcome such as lack of knowledge, standardization and requirements for integrity in order for the need to be met. Finally, property owners have expectations for future IoT solutions and that the need for IoT will increase.

Technology is rapidly becoming more compact and engineers are investigating new applications that are possible with this compact technology. For example photography has recently become an obvious part in our lives due to the shrinking of cameras. If there was a way to implement a light spectrum sensor into our phones there are a lot of applications this could be used for. For example the visual light spectrum can be used to detect the difference between materials in ways that our eyes can not. It could also be used to detect the amount of UV-light when outdoors or be used as an infrared camera. In order for this to be possible the spectrum sensor can’t be too big which makes the common spectrometer a bad choice for the application. This thesis compares two methods of detecting visual light spectrum suitable for On-Chip applications. One method utilize well-defined optical filters while the other works by incorporating an algorithm that boosts the performance of less well-defined optical filters. A simulation was created to assess the performance of the methods and one of these spectrometers were then designed into a circuit board to test the performance in real environments. The results concluded that the algorithmic method currently has better performance to the same price but that the purely optically filtered method is set to be stronger in the future. / Dagens teknik blir snabbt mer kompakt och ingenjörer undersöker nya tillämpningar som är möjliga med den här kompakta tekniken. Till exempel fotografi har nyligen fått en självklar plats i våra liv när kameratekniken blivit mindre. Om det fanns ett sätt att implementera en ljusspektrumsensor i våra telefoner så hade det funnits en mängd applikationer för detta. Till exempel så kan ljusspektrumet användas för att märka skillnad på material som våra ögon inte kan. Det kan också användas för att mäta mängden UV-ljus när man är ute, eller användas som en infraröd kamera. För att det här ska vara möjligt så kan inte spektrumsensorn vara alltför stor vilket gör en traditionell spektrometer blir olämplig. Den här avhandlingen jämför två metoder för att mäta det synliga ljusspektrumet som är passande för att placeras direkt på ett kretskort. En metod använder specifika optiska filter medan den andra metoden använder en algoritm för att förbättra utslaget hos mindre specifika optiska filter. En simulation skapades för att bedöma de två metoderna och ett kretskort designades sedan för att implementera en av spektrometrarna på och testa beteendet i verkliga miljöer. Resultaten visade att den algoritmiska metoden just nu har bättre prestanda men att den rent optiskt filtrerade metoden troligtvis kommer vara starkare i framtiden.

Knowledge has come to be regarded as an important strategic asset for organizations. This asset is something that companies want to take advantage of in their office environments. With the growing integration of IoT solutions in office environments, underlaying the so-called smart offices, knowledge transfer in these environments has been affected. The new technology can contribute to an improvement of previous means of transferring knowledge or introducing new approaches to knowledge transfer. This study addresses how organizations with smart offices gain access to knowledge through knowledge transfer. As this study investigates an area that is quite new, the goal has been to study comprehensively how knowledge transfer occurs in a selected smart office concept. To fulfill the purpose of the study, an interview study has been conducted on two companies that currently use the smart office concept. The study has presented processes, models and factors for knowledge transfer. Based on the processes, models of knowledge transfer and its influencing factors, an analysis and identification of knowledge transfer in smart offices has been presented. The empirical material has been gathered through interviews with those in charge of the chosen companies. The result of the empirical data collection shows that the various tools in the smart office environment investigated contribute to improved knowledge transfer through increased trust, collaboration and spontaneous interactions between colleagues. In the analysis, it has also been stated that the increasing integration of smart office features will lead to an increase in the development of the various features which in turn could affect knowledge transfer within organizations. / Kunskap har kommit att bli ansedd som en viktig strategisk tillgång för organisationer. Denna tillgång är något som företag vill ta vara på i deras arbets-och kontorsmiljöer. Med den växande integrering av IoT lösningar i kontorsmiljöer, så kallade smarta kontor har kunskapsöverföringen i dessa miljöer påverkas. Den nya tekniken kan bidra till en förbättring på tidigare medel att föra över kunskap eller komma med nya tillvägagångssätt till kunskapsöverföring. Denna studie adresserar hur organisationer med smarta kontor får tillgång till kunskap genom kunskapsöverföring. Då denna studie undersöker ett område som är ganska nytt så har målet varit att studera övergripligt hur kunskapsöverföring sker på ett utvalt koncept av smarta kontor. För att uppfylla syftet med studien har en intervjustudie genomförts på två företag som i dagsläget använder sig av konceptet. I studien har processer, modeller och faktorer för kunskapsöverföring presenterats. Utifrån de processer och modeller för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en analys och identifiering av kunskapsöverföring inom smarta kontor presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med ansvariga på de valda företagen. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att de olika verktyg i den smarta kontorsmiljön som undersöktes bidrar till förbättrad kunskapsöverföring genom en ökad tillit, samarbete och spontana interaktioner mellan kollegor. I analysen så har det även framförts att den ökande integrationen av smarta kontorsverktyg kommer leda till en ökning av utvecklingen på de olika verktyg som i sin tur kan påverka kunskapsöverföring inom organisationer.

The Internet of Things (IoT) concludes a network of physical objects equipped withdigital technologies to interact with people and other objects. IoT brings challenges,one way for organisations to address these challenges is by business ecosystems accordingto the analogy of natures ecosystem. This study defines an IoT oriented businessecosystem as an IoT ecosystem, because of the definitions used in the market varies.The purpose of this study was to investigate the critical factors for a working IoTecosystem, as well as propose how these factors can be applied in practice, since thisis absent in the market. A customized research design was conducted for this studyto manage the 17 semi-structured interviews at IBM. The interviews were divided initerations with di↵erent themes, where the result of each iteration was the base forthe decision of the next iteration theme. The result of this study reflected severalcritical perspectives of how to create an IoT ecosystem with partnership, end-userand scalability were recurrent. The conclusion of this were six critical factors of howan organisation can initiate an IoT ecosystem anchored with a product, as well as atool of how to apply these factors in practice. / Internet of Things (IoT) är ett koncept som innebär att fysiska objekt är utrustademed digital teknologi för att kunna vara uppkopplade mot internet, vilket möjliggörinteraktion med både människor och andra uppkopplade objekt. Med IoT följermånga utmaningar, ett sätt för organisationer att adressera några av dem är genoma affärsekosystem enligt analogi med naturens ekosystem. Det finns olika definitioner avkonceptet IoT ekosystem på marknaden som förklarar innebörden, därför definieraskonceptet i denna studie som ett affärsekosystem med utformning för IoT. Syftet med studien var att undersöka de kritiska faktorerna för ett fungerande IoT ekosystem samt att föreslå hur dessa faktorer kan användas i praktiken, då dettasaknas på marknaden. Forskningsmetoden i studien anpassades efter dess syfte, medinsamling av data från 17 stycken semistrukturerade intervjuer på IBM. Intervjuernavar indelade i iterationer med olika teman där resultat av varje iteration låg tillgrund för val av nästa iterationstema. Resultatet av studien på visade efter fyraiterationer, flera kritiska perspektiv för att skapa ett IoT ekosystem där partnerskap, slutanvändare och skalbarhet var återkommande. Slutsatsen blev sex kritiska faktorer för hur en organisation kan inleda ett IoT ekosystem kring en produkt, samt ettverktyg för hur dessa faktorer kan appliceras i en organisation i praktiken.

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet. / In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.

Tidigare forskning har visat på en bristande omfattning av studier som undersökerdigitaliseringens påverkan på fastighetsbranschen. Denna studie bidrar till kunskapsluckangenom att utforska hur digitala verktyg används av stora fastighetsbolag i Sverige för atteffektivisera processer och verksamheten i stort. Studien syftar till att ge en bild avpotentialen av digitalisering inom fastighetsbranschen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en induktiv ansats som harutgångspunkt i grundad teori där teorier och hypoteser utvecklats parallellt meddatainsamlingen. Studien undersöker digitaliseringens potential inom fastighetsbranschen, framförallt hurdigitala lösningar effektiviserar företagens processer och drift. Insamling och användning avdata från sensorer och mätare skapar en förståelse för fastigheternas status, vilket gör detlättare att ta snabba beslut, upptäcka avvikelser och spara resurser. Trots att det finns hindermed teknisk komplexitet och höga investeringskostnader som kan innebära en risk, uttryckerrespondenterna en vilja att fortsätta digitalisera sig för att möta kundkrav och dra nytta av flerekonomiska fördelar i framtiden. / Previous research has shown a lack of scope in studies that examine the impact of digitizationon the real estate industry. This study contributes to the knowledge gap by exploring howdigital tools are used by large real estate companies in Sweden to streamline processes andoperations in general. The study aims to provide an overview of the potential of digitizationin the real estate sector. The study adopts a qualitative method with an inductive approach that is based on groundedtheory where theories and hypotheses are developed in parallel with the collected data. The study investigates the potential of digitization in the real estate industry, particularly howdigital solutions make the company's processes and operations more efficient. The collectionand use of data from sensors and meters creates an understanding of the properties' status,which makes it easier to make quick decisions, detect deviations and save resources. Despiteobstacles of technical complexity and high investment costs that may pose risks, respondentsexpress a willingness to continue digitizing to meet customer demands and benefit from morefinancial benefits in the future.

The Internet has been growing rapidly during the past threedecades, evolving into a new paradigm called the Internet ofThings where all electronic devices are to be connected tothe global network. One of the most crucial needs forcommunication in this future global network is assuring its security.Datagram Transport Layer Security is a de facto standard protocolto secure end-to-end communication in the IoT. However, there isalso an increasing need for secure and efficient groupcommunication due to the frequently resource-constrained IoTenvironment. A DTLS adaptation for multicast communication hasbeen already proposed but protection of responses to multicastrequests has not been fully addressed yet. Furthermore, there is nopublicly available implementation of this adaptation. This thesis work is conducted in collaboration with SICS SwedishICT which is a research organization with a focus on appliedComputer Science. We have implemented the existing DTLS-basedapproach for multicast communication for the Contiki OS. We havealso implemented an approach for efficient response protectionthat was initially proposed at SICS and that we analyse andenhance in this thesis. Finally, we have experimentally evaluatedour and other approaches on a constrained hardware platform interms of memory requirements, communication performance andenergy consumption. We demonstrate advantages of our approachbased upon obtained results. / Internet har vuxit snabbt under de tre senaste decennierna, ochutvecklas till ett nytt paradigm kallat Internet of Things där allaelektroniska enheter kopplas till det globala nätverket. Ett av deviktigaste behoven för kommunikation i detta framtida globalanätverk är att garantera säkerhet. Datagram Transport LayerSecurity protokollet är en de facto-standard för säker end-to-endkommunikation i IoT. Det finns emellertid också ett ökande behovav säker och effektiv gruppkommunikation på grund av att IoTmiljöni regel är resursbegränsad. En anpassning av DTLS förmulticast-kommunikation har föreslagits men skydd av svar påmulticast-förfrågningar har ännu inte till fullo behandlats.Dessutom finns ingen offentligt tillgänglig implementation av dennaanpassning. Detta examensarbete utförs i samarbete med SICS Swedish ICTsom är en forskningsorganisation med fokus på tillämpaddatavetenskap. Vi har implementerat den existerande DTLSbaseradelösningen för multicast-kommunikation föroperativsystemet Contiki. Vi har också implementerat en lösningför effektivt skydd av svar på förfrågningar som ursprungligenföreslogs hos SICS och som vi analyserar och förbättrar i dettaexamensarbete. Slutligen har vi experimentellt utvärderat vår ochandra metoder på en begränsad hårdvaruplattform när det gällerminnesbehov, kommunikationsprestanda och energiförbrukning. Vivisar fördelar med vår metod baserat på de erhållna resultaten.

En av hörnstenarna inom Industri 4.0 och den moderna anslutningen på fabriksgolvet är användningen av standardiserade kommunikationsprotokoll. Med utvecklingen av kommunikation idag och dess användning i industrier blir behovet av att överföra information snabbt mer akut. I denna avhandling har etablerade IIoT-kommunikationsprotokoll utvärderats för deras prestanda för dataöverföringshastighet mellan system. De analyserade kommunikationsprotokollen är OPC-UA, MQTT, AMQP och ROS. Testmiljön för att utvärdera protokollen består av två datorer som är anslutna via en switch. Testerna består av att skicka tre typer av data, en bild i form av en bytearray, en JSON-fil och heltal. Resultaten av testet kommer att jämföras genom att se hur snabbt protokollen kan skicka dessa typer av data samtidigt. Resultaten kommer sedan att analyseras för att föreslå ett lämpligt protokoll för ett distributionssystem som skickar dessa typer av data. / One of the cornerstones of Industry 4.0 and the state-of-the-art industrial shop floor connectivity is the use of standardized communication protocols. With the development of communications today and its use in industries, the need to transfer information quickly becomes more urgent. In this thesis common IIoT communication protocols have been evaluated for their performance for data transfer rate between systems. The communication protocols that are analyzed are OPC-UA, MQTT, AMQP, and ROS. The test bench for evaluating the protocols is made up of two computers connected by a switch. The tests consist of sending three types of data, an image in the form of a bytearray, a JSON file and integers. The results of the test will be compared by seeing how fast the protocols can send these types of data concurrently. The results will then be analyzed to propose a suitable protocol for a distributed system sending these types of data.

Das weite Feld der Digitalisierung findet in Deutschland unter dem Begriff "Industrie 4.0" erste Anwendungen in der Arbeitswelt. Die vorliegende Bachelorarbeit untersucht industrielle Assistenzsysteme. Diese können in ganz unterschiedler Art und Weise dem Mitarbeiter zur Verfügung gestellt werden. Unterstützung bei der Verrichtung von Arbeitsaufgaben ist das Ziel. Dabei können die Systeme als tragbare Kleinstcomputer am Körper eingesetzt werden, oder als umfassendes Verarbeitungssystem von Produktionsdaten im Unternehmen implementiert werden. Betrachtet werden zwei prägnante Beispiele aus diesem Bereich der Assistenz für den Mitarbeiter im produzierenden Unternehmen. Eine ständig wachsende Menge von Assistenzsystemen am Markt lässt sich bislang nur anhand von Werbung und Produktvorstellungen charakterisieren. Das Ziel dieser Arbeit ist es, die beiden Beispielsysteme nach Gesichtspunkten der Arbeitswissenschaft zu untersuchen. Tauglichkeit für das Tagesgeschäft, ergonomische und mitarbeiterfreundliche Bedienung werden betrachtet. In den theoretischen Grundlagen wird ein allgemeines Verständnis der Begriffe aus dem Bereich der Digitalisierung aufgebaut. Weiterhin wird ein Überblick über die verwendeten Beispielsysteme ausgehend von deren Produktvorstellungen gegeben. Diese Systeme werden mit qualitativen Forschungsmethoden durch einen Experten der Branche evaluiert. Kernaussagen aus verschiedenen Bereichen, wie beispielsweise Ergonomie und Einsetzbarkeit werden abgeleitet. / The broad field of digitalisation finds its first applications in the German working environment under the term "Industry 4.0". This bachelor thesis examines industrial assistance systems that can be made available to employees in many different ways, with the goal to support the performance of work tasks. The systems can be used as portable microcomputers on the body or implemented as a comprehensive processing system for company production data. The thesis examines two concise examples from this area of employee assistance in manufacturing companies. To date, a constantly growing number of assistance systems on the market can only be characterised by advertising and product concepts. The aim of this thesis is to analyize the two example systems from an ergonomics point of view as well as suitability for day-to-day business and employee-friendly operations. In the theoretical basics, a general understanding of terms from the field of digitalisation is developed. Furthermore, an overview of the example systems utilized is provided based on their product presentations. These systems are evaluated by an industry expert using qualitative research method to determine core statements from various areas, such as ergonomics and usability.