Textilindustrin har en omfattande negativ påverkan på miljön och konsumenters köpbeteende är en del av detta problem. Konsumenter påverkar mer än vad de är medvetna om genom vad de väljer att konsumera och hur mycket de inhandlar. Då kunden spelar en sådan stor roll i den faktiska miljöpåverkan väljer denna rapport att fokusera på kundbeteendet ur ett hållbarhetsperspektiv. Det finns ett tydligt gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att konsumera kläder hållbart. Rapportens utgångspunkt är därför en studie av Hiller Connell (2010) gällande attityd-beteendegapet hos konsumenter när det kommer till just hållbar klädkonsumtion. Hiller Connell påvisar sex barriärer som hindrar konsument från att handla hållbara klädesplagg. Dessa hinder är konsuments kunskap och attityd gällande hållbarhet samt tillgänglighet av föredragna produkter, ekonomiska resurser, detaljhandelsmiljö samt rådande samhällsnormer. För att kunna undersöka detta gap och dess bakomliggande orsaker har data samlats in i genom garderobsanalys, som främst påvisar konsuments faktiska beteende. I kombination med en semistrukturerad intervju, som främst indikerar konsuments attityd till hållbar klädkonsumtion. Denna studie har genomförts på tio kvinnor i åldern 25 till 35. Analys av resultatet visar att barriärerna (Hiller Connell, 2010) även är påtagliga för denna studies respondenter. Det kan även konstateras att alla hinder är olika påtagliga för olika deltagare samt att typ av plagg påverkar detta. Denna studie finner att dessa hinder kan påverkas olika beroende på om plagg är miljömärkt, begagnat eller av bättre kvalité. Studien finner även ytterligare ett påtagligt hinder hos respondenter, nämligen deras eget engagemang till att konsumera kläder mer hållbart. / The textile industry has a negative impact on the environment and consumer behaviour when shopping for clothes is a part of this problem. Consumers affect more than they are aware of when choosing what and how much to consume when it comes to clothes. Therefore the way customers consume is a huge part of the impact the textile industry has on the environment. Because of this, the paper focuses on consumer behaviour from a sustainability perspective. It has been found that there is a gap between attitude towards consuming clothes that are sustainable and the actual behaviour. This paper draws on findings from a study by Hiller Conner (2010) that has studied the attitude-behaviour gap and have identified barriers that can affect it. These barriers include customer knowledge and attitude towards sustainability, availability of preferable products, customers economic resources, retail environment and social norms. In order to examine this gap and the reasons behind, data were collected through observations of consumers wardrobe to explore the actual behaviour when it comes to buying clothes. Furthermore, interviews and talking about the attitude towards their consumption of clothes were made. This study was made with the help of ten women between the age of 25 to 35. The findings shows that the barriers are in fact relevant. It is also found that they are not equally significant for all of the participants. Furthermore this study shows that the barriers are affected depending on what type of sustainable garment is consumed. As it is found a difference when buying garments that have eco-labels, secondhand or of better quality. This study also found an additional significant barrier among the respondents, their own engagement to consuming more sustainable clothes.

I media framställs Generation Z som en miljömedveten generation som kan tänkas ha Greta Thunberg som förebild eftersom hon blivit en symbol för miljönrörelsen. Trots att undersökningar visar att Generation Z intresserar sig mer för miljöfrågor och etiska frågor entydigare generationer så finns det forskning som hävdar att generationen är oengagerade, egoistiska och konsumistiska. Uppsatsens syfte är att studera individer i Generation Z:sattityder till hållbart mode och huruvida dessa attityder speglar deras intentioner till hållbarkonsumtion. Avsikten med studien är att få en ökad förståelse till hur ett eventuellt gap mellanattityd och agerande kan förklaras. För att få en djupare förståelse för hur individernas attityder formas samt hur den speglar deras agerande används Trekomponentsmodellen som teoretiskt perspektiv i studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativmetod i form av tre fokusgrupper där svenska individer i Generation Z deltog. De teman som uppkom under kodningen har kopplats ihop med Trekomponentsmodellen som består av komponenterna uppfattning, känsla och beteende. Resultatet i vår studie tyder på att den viktigaste komponenten till den tvetydigheten som finns hos individerna i Generation Z verkar vara sociala medier. Empirin tyder på en kunskapsbrist, egoism, lathet och bristande engagemang är orsakerna till hur respondenternas agerar. Intervjupersonerna anser att det inte är dem som bär ansvaret för miljön och de hävdaratt miljökrisen ännu inte drabbat dem. Analysen visar även att när de väl konsumerar hållbart är intentionen aldrig att handla hållbart och att mycket av deras attityder till hållbart modeformas utifrån sociala medier. Slutsatsen kan därför dras att sociala medier är den största orsaken till deras attityder och beteende eftersom det visar sig att sociala medier även påverkar det som ligger till grund för deras attityder. Attityderna till respondenterna i denna studie skiljer sig från det Greta står för vilket kan tänkas bero på att hennes attityder speglar hennes agerande. Hennes hållbara attityder och agerande påverkas inte på samma sätt utifrån vad som sägs på sociala medier utan hon använder sociala medier för att nå ut med sinaåsikter. Då denna studie endast är gjord på individer i Generation Z kan resultatet inte generaliseras för en hel generation precis som Greta inte kan tala för en hel generation. Eftersom denna studie endast riktat in sig på tjejer i Generation Z skulle ett förslag till vidareforskning skulle vara att utföra samma studie fast på killar för att undersöka om resultaten skiljer sig. / In media, Generation Z is portrayed as environmentally conscious and that it could conceivably have Greta Thunberg as its role model since she has become a symbol for the environment. Although studies show that Generation Z has more interest in environmental and ethical issues than previous generations, there is also research that claims that the generation is unengaged, egoistic and consumeristic. The thesis purpose is therefore to study individuals in Generation Z’s attitudes towards sustainable fashion and whether these attitudes reflect their intentions towards sustainable consumption. The purpose of the study is to gain a greater understanding of how a possible gap between attitude and behavior can be explained. In order to gain a deeper understanding of how individuals' attitudes are shaped and how they reflect their actions, the three-component model is used as a theoretical perspective in this study. In this study, a qualitative method have been used where the empirical data was collected through three focus groups where swedish indiviuals in Generation Z participated. The themes that occurs during coding are then linked to the three-component model, which consists of perception, feelings and behaviour. The result of our study indicates that the most important component to this ambiguousness that exists among the individuals in Generation Z appears to be social media. The empirical data indicates that knowledge-deficiency, selfishness, indolence and lack of commitment are the reasons for the respondent’s actions. The respondents believe that it is not those who are responsible for the environment and they claim that the environmental crisis has not yet affected them. The result also shows that once they consume sustainably, the intention is never to act sustainably and that much of their attitudes towards sustainable fashion are shaped from social media. It can therefore be concluded that social media is the main cause of their attitudes and behaviour, as it turns out that social media also affects what underlies their attitudes. Unlike the respondents in this study, Greta Thunberg's attitudes and actions differ from those of the respondents since her attitudes reflect her actions. Her sustainable attitudes and actions cannot be changed based on what is being said on social media, instead she uses social media to reach out and get her voice heard. Since this study only focus on individuals in Generation Z, the result cannot be generalized for an entire generation just as Greta cannot speak for her entire generation. Since this study only focused on girls in Generation Z, one suggestion for further research could be to perform the same study on boys to see if the results differ.

I kontrast till fast fashion, som tampas med snabbt mode och massproduktion med korta ledtider har slow fashion-rörelsen kommit och anammats av flera aktörer på modescenen. Med hjälp av slow fashion vill man således inspirera till en hållbar och tidlös garderob som är genomtänkt och står stark mot modevärldens snabba svängar och därpå, bidra till att konsumtionen inte ökar i kvantitet utan i kvalitet. Problemet i hållbar konsumtion är att konsumenter ofta väljer att inte handla utifrån ett hållbart perspektiv trots att deras intention säger det. Forskning visar att det uppstår ett gap mellan vad konsumenter tänker göra och vad de faktiskt gör, ett attityds-beteende-gap. Studiens syfte är att fastställa egenskaper och undersöka kundbeteenden i samband med att handla slow fashion. Samtida forskning har presenterat gapet och dess existens, i vår studie vill vi bygga vidare på tidigare forskning och ta in teorin till slow fashion och kundbeteendet bakom ett sådant köp. Vad får en konsument att välja slow fashion produkter och vad profilerar en slow fashion konsument? För att förstå och tolka det empiriska materialet utformades en teoretisk referensram kring tre olika teorier, Attityd-beteende-gapet, Consumer culture theory och teorin kring behovsidentifikation. Studiens resultat visar att faktorer såsom identifikation, pris, tidlöshet och hög produktkvalitet påverkar konsumenten till att handla slow fashion-produkter. Vidare presenteras hur dessa faktorer prioriteras och planeras i köpprocessen. Planeringen är genomgående hos studiens alla respondenter och insikten diskuteras djupare. Slow fashion konsumeras således med ett stort engagemang och en hög pris-acceptans. / In contrast to fast fashion, which is tussled with mass production and with short lead times, the slow fashion movement has arrived and been adopted by several actors on the fashion scene. Slow fashion wants to inspire with a sustainable and timeless wardrobe that is well thought out and stands strong against the fashion world's quick turns and then, contribute so the consumption is not increasing in quantity but in quality. The problem in sustainable consumption is that consumers often choose not to act on the basis of a sustainable perspective even though their intention says it. Research show that there is a gap between what consumers intend to do and what they actually do, so called attitude-behavior gap. The aim of this study is to determine characteristics and examine customer behavior in connection with shopping slow fashion. Contemporary research has provided support for the gap and its existence, in our study we want to develop that result into further analysis. We want to investigate the theory about the attitude-behavior gap in contrast to slow fashion and its customer behavior and the reasons behind a purchase.Why does a consumer choose to buy slow fashion products and what is the profile of a slow fashion consumer? To understand and interpret the empirical material from this study, a theoretical framework was designed around three different theories, the Attitude-behavior gap, the Consumer culture theory and the theory of needs identification.The result of this study shows that reasons such as identification, price, timelessness and high product quality affect the consumer to buy slow fashion products. Further, it shows how these reasons will get prioritized and planned in a consumer journey within the buying process. The planning itself is through all stages by every respondent and the insights will be discussed further. Slow fashion are therefore consumed with engagement and a strong price acceptance. The study will continue in Swedish