This essay studies what affects individual’s political participation in Sweden. Specifically, it examines what affects resources, motivation and networks has on individual’s political participation and if these effects have a greater or lesser impact during election year compared to non- election year. The study applies the civic voluntarism model as theory. According to the theory, individuals who are more motivated and have a good access to resources and networks participate more in politics. This study relies on a quantitative method completed with a logistic regressions analysis and the empirical data used was obtained from SOMinstitute, Gothenburg University. Our research concluded that individuals with more access to resources, networks and high political motivation are more likely to participate in the politics of Sweden. Furthermore, the study revealed that effects of motivation and network has a stronger impact on individual’s political participation in Sweden under election year compared to non-election year.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning påvisar ett lägre valdeltagande jämfört med övrig befolkning i Sverige. Vad detta beror på är inte helt självklart. Officiella utredningar har antytt att personer med funktionsnedsättningar till stor del hindras från att delta på grund av bristande tillgänglighet vid val, både fysisk och informationsmässig. Detta indikerar att det bristande valdeltagandet kanske inte är av fri vilja, utan att det kan bero på att möjligheten till valdeltagande begränsas. I tidigare funktionshinderforskning har nätverk pekats ut vara av särskild betydelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras valdeltagande. Som ett steg på vägen för att förstå det låga politiska valdeltagandet för personer med intellektuell funktionsnedsättning verkar det på så vis finnas skäl att vidga vyerna och även studera nätverkets perspektiv, vilket görs i denna uppsats. Genom kvalitativa intervjuer med personal på LSS-boende, en central del av nätverket för personer med if, så undersöks det dels hur personalen ser på valdeltagande för personer med if, dels hur de arbetar med valdeltagande rent praktiskt. Detta har gjorts i deskriptiv bemärkelse, i syfte att beskriva hur personalen uppfattar sin nätverksroll och hur de arbetar med valdeltagande i sina verksamheter. Kopplingen mellan dessa två huvudfrågeställningar är en tanke om att synsätt på valdeltagande kan påverka hur man sedan praktiskt arbetar. Studien visar på att personal ser valdeltagande för personer med if som något önskvärt, men att det kanske inte ses som deras roll att initiera ett politiskt intresse. Deras arbete kan på så vis beskrivas som reaktivt, de hjälper till om det efterfrågas. Respondenternas arbete med valdeltagande verkar på så vis inte främst påverkas av deras syn på deltagande, utan snarare av synen på sin egen roll och arbetsuppgift. Sammanfattningsvis så visar denna studie på att nätverk verkar spelar roll, men att ytterligare forskning krävs för att förstå hur och vad som kan göras för att öka valdeltagandet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka socialt och humanitärt inriktade civilsamhällesorganisationers strategiska arbete med målsättningen att engagera, representera och inkludera fler individer från underrepresenterade grupper. Syftet adresseras utifrån frågeställningen: vilka faktorer upplevs hindra och möjliggöra ideellt engagemang bland underrepresenterade grupper i civilsamhällesorganisationer? Med stöd i Verba, Schlozman och Bradys (1995) Civic Voluntarism Model kompletterar uppsatsen tidigare studier genom att kvalitativt undersöka hur den praktiska tillämpningen av mångfalds- och inkluderingsstrategier i civilsamhällesorganisationer uppfattas av volontärer i en svensk kontext. Datamaterialet utgörs av sex intervjuer med volontärer som är verksamma inom två stora civilsamhällesorganisationer i Sverige. Resultatet indikerar att strukturella faktorer i form av socioekonomiska resurser, psykologiska predispositioner och homogena rekryteringsnätverk tycks utgöra hinder för ideellt engagemang bland underrepresenterade grupper. Därtill framgår att en professionalisering av det ideella arbetet tycks uppstå på bekostnad av breddad representation och inkludering. Trots att aktörsmässiga faktorer såsom självreflektion kring rådande normer om privilegierade gruppers förgivettagna ställning blivit alltmer förekommande inom de berörda civilsamhällesorganisationerna, visar resultatet att de förhållandevis höga trösklarna för ideellt engagemang begränsar underrepresenterade gruppers tillträde. Uppsatsens slutsats bidrar med nya infallsvinklar om strukturella hinder för ideellt engagemang till ett forskningsfält där svenska studier är få till antalet. Resultaten kan potentiellt understödja riktade insatser som kan främja förändringen som eftersträvas inom civilsamhällesorganisationer i Sverige.

It has been shown that people are passive when it comes to political participation in the climate issue. This is despite the fact that the issues related to climate change are growing. Students have been pointed out as a group especially likely to be engaged in the issue but still we haven´t quite seen an emergence of climate movements among students. By interviewing Swedish students, this study sought to reach a better understanding of why it is so. With a theoretical starting position in the models of political participation; Civic Voluntarism Model and Climate Passivity Model the study maps out the explanations of why students are passive in the climate issue. The result of the study shows that there are several different reasons why students choose to be passive. The reasons are based mainly on the difficulty for the students to identify themselves with the issue, problems related to political efficacy and by norms that seem to surround the climate issue.

Det politiska deltagandet är viktigt för de moderna demokratierna. Förstagångsväljares valdeltagande 2022 visade på en minskning, det här kan betraktas som en utmaning som riskerar att urholka demokratin. De unga förstagångsväljarna har fler riksdagsval framför sig, det är i slutändan nödvändigt att individen känner sig motiverad till att rösta.   Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning socioekonomiska faktorer påverkar politiskt deltagande bland unga förstagångsväljare i Västerås. Detta kommer att undersökas utifrån förklaringsfaktorerna, motivation, resurser och socialt nätverk, som studiens teoretiska ramverk Civic Voluntarism model (CVM) bygger på. Tidigare forskning har diskuterat ungas politiska deltagande och resultaten visar att individens socioekonomiska bakgrund påverkar det politiska deltagandet. Det finns även tidigare forskning som visar på att unga avstår från de traditionella demokratiska värderingar och institutioner vilket kan leda till urholkning i demokratin. Genom en enkätundersökning som tillvägagångssätt i den här studien analyserades svaren från 80 respondenter för att förstå sambanden mellan ungas socioekonomiska bakgrund och attityd samt synsätt på politisk deltagande. Resultatet från undersökningen visar blygsamma skillnader och oväntade effekter. Det verkar inte finnas starka samband mellan klass och politiskt deltagande hos unga förstagångsväljare i Västerås. För framtidens forskning bör forskare fokusera på att undersöka unga förstagångsväljares tillit till politiska partier för att försäkra att demokratin inte urholkas.

Denna uppsats undersöker unga vuxnas politiska deltagande i Sverige. Forskning indikerar att unga engagerar sig politiskt genom andra typer av deltagandeformer än de traditionellt kända deltagandeformerna. Teorin Civic voluntarism models tre förklaringsfaktorer resurser, motivation och rekryterande nätverk kommer att stå som grund för studiens syfte. Målsättningen med denna studie är att klargöra vilka av CVM’s tre förklaringsfaktorer som unga vuxna uppfattar är mest betydelsefulla för deras politiska deltagande. För att kunna besvara studiens frågeställning har en enkätundersökning tillämpats där unga vuxna fått svara på frågor angående deras politiska deltagande och vad som kan påverka deras deltagande. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats och bygger på tidigare forskning i form av vetenskapligt granskade artiklar.   Resultatet presenterats i form av en deskriptiv analys som på ett lättbegripligt sätt beskrivs genom stapel- och cirkeldiagram. Det empiriska resultatet indikerar att unga vuxna engagerar sig i mer individualiserade deltagande former och att partimedlemskap är något som inte uppfattas vara en betydelsefull form av politisk aktivitet. De förklaringsfaktorer som uppfattades vara viktigast är motivation och rekryterande nätverk eftersom resurser inte ses som ett hinder för unga vuxna i Sverige. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur CVM modellen bör utvecklas för att kunna passa in i den svenska kontexten och i Sveriges politiska system.