Rättsläget idag är att skatteflyktslagen (1995:575) består av en generalklausul med fyra rekvisit som är kumulativa. När de fyra rekvisiten i generalklausulen är uppfyll-da är det möjligt för domstolarna att döma uttagande av skatt trots att det inte regle-ras i den aktuella lagen. En konflikt uppstår med den skatterättsliga legalitetsprinci-pen som säger att ingen skatt får uttagas utan stöd i lag. Det uppstår en paradox där det i teorin förespråkas för rättsdemokrati och förutsebarhet men i praktiken är fullt möjligt att kringgå dessa grundläggande rättsprinciper med en generalklausul. Skatte-flyktslagen är omdebatterad och har gett upphov till många åsikter i praxis och dokt-rin. Skatteflyktslagen har behövts eftersom skatteflykt bland fysiska och juridiska personer har ansetts vara ett problem. Sverige som är välkända för sin offentliga sek-tor är beroende av skatteintäkter för sin välfärd vilket är ett skäl till att skatteflyktsla-gen infördes år 1980 och har sedan dess modifierats flera gånger.Den skatterättsliga legalitetsprincipen är en rättssäkerhet till skydd för medborgarna mot statligt maktmissbruk av uttagande av skatt. Principen uttrycker kravet på följ-samhet till de föreskrifter som den lagstiftande makten instiftat.Rättsväsendet är försiktiga med att tillämpa den skatterättsliga legalitetsprincipen, de hänvisar till generalklausulen i skatteflyktslagen som är tillämplig på många skatte-rättsliga områden utan att diskutera och motivera sitt beslut, vilket har visat sig i de flesta praxisfall i denna uppsats. Denna uppsats visar vidare på att rättsväsendet utgår från att de tre första rekvisiten i generalklausulen är tillämpliga utan vidare diskus-sion och lägger målets tyngdpunkt på syftesrekvisitet.Mitt förslag till hur generalklausulen i skatteflyktslagen inte längre ska strida mot den skatterättsliga legalitetsprincipen och bör tillämpas är att i skattelagarna, t.ex. in-komstskattelagen eller mervärdesskattelagen införa en inledande paragraf som stad-gar att om en handling från ett skattesubjekt skulle strida mot de fyra rekvisiten i ge-neralklausulen så ska dess tillämpning ha företräde. Jag anser vidare att skatteför-månsrekvisitet bör omformuleras.

An analysis of company law may allow us to abandon a perception that company law is impartial to the political context in which it is applied. This paper argues that state protectionism is reflected in the design of company law. Specifically, states may confer public functions to board of directors through their duties and authorities; in turn, directors’ functions may become barriers to foreign investments. To illustrate this argument, focus is placed on the duties of Canadian corporate directors and how their functions affect foreign direct investment in Canada. It demonstrates that the public function conferred to corporate directors echoes the State’s policy and regulations governing foreign investment. As a consequence to the redundancy of the public interest rationalization and the lack of political will to affect real market openness, unnecessary barriers are being placed for market access which may ultimately render Canada less attractive for foreign investors.

An analysis of company law may allow us to abandon a perception that company law is impartial to the political context in which it is applied. This paper argues that state protectionism is reflected in the design of company law. Specifically, states may confer public functions to board of directors through their duties and authorities; in turn, directors’ functions may become barriers to foreign investments. To illustrate this argument, focus is placed on the duties of Canadian corporate directors and how their functions affect foreign direct investment in Canada. It demonstrates that the public function conferred to corporate directors echoes the State’s policy and regulations governing foreign investment. As a consequence to the redundancy of the public interest rationalization and the lack of political will to affect real market openness, unnecessary barriers are being placed for market access which may ultimately render Canada less attractive for foreign investors.

Company law in Pakistan does not recognise shareholders’ right of derivative action. This situation raises the question as to what extent derivative action, if recognised under the company law in Pakistan, can promote good corporate governance and contribute to reinforce enforcement powers of shareholders as to safeguarding their rights? The purpose of this thesis is twofold. First, this thesis argues that an effective derivative action system could act as a means of disciplining corporate management in Pakistan. Second, it presents it argumentations that other legal and extra-legal managerial disciplinary mechanisms have limitations of their own that support the introduction of a statutory derivative action system in Pakistan. The methodologies used in this thesis are doctrinal, historical, case study, comparative and semi-structured interviews. Doctrinal analysis has been employed when analysing statutes and case law. Case study methodology has been used to exemplify problems of directorial misconduct and providing empirical evidence for carrying out further analysis. A comparative approach has been utilized for which the UK has been chosen for comparative purposes to identify lessons that Pakistan can learn from the UK derivative action system while finding ways for effective use of derivative action system in Pakistan. Semi-structured interviews are aimed at providing an evaluation of the reform proposals. This study contributes to the subject of derivative action in three key ways. First, it provides an in-depth examination of the regulatory framework pertaining to shareholder protection in Pakistan in order to highlight the inherent challenges presented by un-updated legal framework. Second, based on the findings from this thesis, reform proposals are made as to codifying derivative actions, clarifying the procedural route for derivative proceedings and providing a funding mechanism to attract shareholders to bring derivative actions to enforce corporate rights. Third, suggestions proposed in this thesis are supported by both the opinions of the interviewees and original research on judicial experience of other jurisdictions, particularly the UK. The findings made in this study and proposals have implications for law reforms and are expected to inform practitioners, academics, legislators and policy makers on the way forward in reforming shareholder protection in Pakistan. Thus, this thesis would inform reforms in the company law in order to strengthen the enforcement power of shareholders and ensure corporate accountability in Pakistan.

This final thesis deals with the issue of transfer of registered office within the EU law. The thesis follows three lines of legal regulations: harmonization of company law, rule-making in the field of European companies and case-law dealing with primary freedom of establishment. The goal of the thesis is to sum up possibilities of the transfer of registered office assured by current legal situation to both companies established according to intrastate legislation and European forms of companies. The thesis also deals with prospects of possible future development.

<p>This mini-thesis aims to contribute to the debate around the legislative process by summarizing and analysing it comprehensively. It will, without being exhaustive, seek to identify the most important legal requirements that the future Statute needs to meet in order to facilitate cross-border business of small and medium-sized businesses. It seeks to systematise and comment on the most important legal Key Issues and therefore clarify and enrich the debate.</p>

Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot. I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra. Tanken med ett legalt förbud är att det i form av tvingande lagstiftning förbjuder ett visst handlingssätt som lagstiftaren vill komma till rätta med. Komplikationen då ett aktieägaravtal står i strid med ett legalt förbud i ABL är att ABL:s regler inte är tillämpliga på aktieägaravtalet. Detta gör att aktieägaravtalet kringgår den tvingande lagstiftningen i ABL. För att komma till rätta med detta problem har lagstiftaren överlämnat åt domstolen att i varje enskilt fall där syftet med avtalet är att kringgå den tvingande lagstiftningen pröva om ett sådant avtal skall anses vara giltigt eller ej enligt en allmän rättsgrundsats. Denna bedömning skall enligt praxis undersöka det överträda (1) förbudets syfte, (2) konsekvenserna av ogiltighetspåföljden och (3) behovet av ogiltighet som sanktion i det specifika fallet. Genom att använda sig av denna modell kan man komma fram till om ett specifikt legalt förbud i ABL skall anses inneha tillräckligt stort skyddsvärde för att ogiltighetssanktionen skall drabba aktieägaravtalet.

<p>Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot.</p><p>I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra. Tanken med ett legalt förbud är att det i form av tvingande lagstiftning förbjuder ett visst handlingssätt som lagstiftaren vill komma till rätta med. Komplikationen då ett aktieägaravtal står i strid med ett legalt förbud i ABL är att ABL:s regler inte är tillämpliga på aktieägaravtalet. Detta gör att aktieägaravtalet kringgår den tvingande lagstiftningen i ABL. För att komma till rätta med detta problem har lagstiftaren överlämnat åt domstolen att i varje enskilt fall där syftet med avtalet är att kringgå den tvingande lagstiftningen pröva om ett sådant avtal skall anses vara giltigt eller ej enligt en allmän rättsgrundsats.</p><p>Denna bedömning skall enligt praxis undersöka det överträda (1) förbudets syfte, (2) konsekvenserna av ogiltighetspåföljden och (3) behovet av ogiltighet som sanktion i det specifika fallet. Genom att använda sig av denna modell kan man komma fram till om ett specifikt legalt förbud i ABL skall anses inneha tillräckligt stort skyddsvärde för att ogiltighetssanktionen skall drabba aktieägaravtalet.</p>

<p>This mini-thesis aims to contribute to the debate around the legislative process by summarizing and analysing it comprehensively. It will, without being exhaustive, seek to identify the most important legal requirements that the future Statute needs to meet in order to facilitate cross-border business of small and medium-sized businesses. It seeks to systematise and comment on the most important legal Key Issues and therefore clarify and enrich the debate.</p>

Magister Legum - LLM / This mini-thesis aims to contribute to the debate around the legislative process by summarizing and analysing it comprehensively. It will, without being exhaustive, seek to identify the most important legal requirements that the future Statute needs to meet in order to facilitate cross-border business of small and medium-sized businesses. It seeks to systematise and comment on the most important legal Key Issues and therefore clarify and enrich the debate. / South Africa