The purpose of my investigation is to see if and, if so, how teachers for the younger ages work with local history as a resource in history teaching. And if the teachers believe that the use of local history gives a greater historical awareness and makes it easier to remember the knowledge when the teaching becomes closer to the students compared to the more nationally adapted textbook.The focus is on the concepts of historical awareness, time perspective and place identity.The method I used is semi-structured interviews with teachers. I even took part in their planning, how they carried out the teaching and assessed it, based on the teachers' own stories. I have also analyzed the curriculum for the history subject and the textbook used as a basis.The results of the work are linked to previous research results and strengthen the previous theories that concrete teaching where the students are more involved and can relate to their local environment strengthens their awareness of history and gives a greater interest in their own history and in their home village.The survey is important when teachers plan their teaching in the subject of history and can give inspiration to how the teaching can be carried out to increase students' knowledge and commitment to the subject in both a national and a local context.

Syftet med denna artikel var att undersöka sambandet mellan efterlevnad av covid-19 restriktioner och tidsperspektiv hos universitetsstudenter. För att undersöka sambandet användes Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), utvecklad av Carelli et al(2011) och ett frågeformulär som vi utformat för att gradera efterlevnad av covid-19 restriktioner och rekommendationer (α >.9). Frågeformuläret bestod av 28 frågor där deltagare svarade på en femstegs likertskala. Varje fråga hörde till en av sex kategorier: fysisk distansering, social distansering, vårdbelastning, munskydd, handhygien och personligt ansvar. 92 (54 kvinnor, 38 män) universitetsstudenter från svenska universitet i åldrarna 18-30 besvarade enkätfrågorna. Pearssons korrelationstest visade signifikanta positiva samband mellan framtid positiv (FP), framtid negativ (FN), kvinnligt kön och grad avefterlevnad restriktionerna. Vid en stepwise regressionsanalys kvarstod det signifikanta sambandet mellan FP och totalpoäng för restriktionerna. Framtid positiv verkar vara den starkaste prediktorn för att svenska universitetsstudenter ska följa covid-19 restriktioner och rekommendationer. Därav bör en kommunicera restriktionerna på ett sådant sätt som visar på en positiv framtid vid efterlevnad av restriktioner och rekommendationer. / The aim of this study was to investigate the association between compliance with covid-19 restrictions and the time perspective of university students. Time perspective was established using the Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), developed by Carelli et al(2011). In order to gauge participants compliance to restrictions, a set of 28 questions were developed in which participants answer on a five point Likert-scale (α >.9). Every question belonged to one of six categories: physical distancing, social distancing, healthcare load, face masks, hand hygiene and personal responsibility. This survey was answered by a total of 92 (54 women, 38 men) Swedish university students. A Pearson's test showed significant positive correlation between the time perspective future positive (FP) and likeliness to follow covid-19 restrictions. There were two other factors that were also significant in likeliness to follow covid-19 restrictions to a lesser degree. The first of these two factors were the time perspective future negative (FN). The second factor being gender, women were shown to follow covid-19 restrictions significantly better than men. After a stepwise regressionanalysis, future positive remained as a strong predictor of likeliness to follow covid-19 restrictions. Future oriented time perspectives are a strong predictor for likeliness to follow covid-19 restrictions. Future communication of restrictions should focus on a positive future if people comply with the restrictions and recommendations.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan individers olika tidsperspektiv (TP) med deras rörelse i samhället och mängd av fysiska kontakter i relation till de nationella rekommendationerna om fysisk distansering under COVID-19-pandemin. En studie (n = 52) utfördes med syftet av att samla grundläggande information om deltagarna tillsammans med ett mått av deras respektive TP utifrån den korta versionen av Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). Efter rekrytering skickades dagliga enkäter till varje deltagare under en vecka för att samla data om deras dagliga aktiviteter innehållandes bl.a. rörelser och sociala interaktioner. En kvantitativ mätning analyserades utifrån deltagarnas antal besök på diverse ställen i samhället samt mängden av fysiska kontakter under en veckas deltagande. Hypotesen var att deltagares poäng på FP-dimensionen från S-ZTPI skulle visa ett negativt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Deltagares poäng på PH-dimensionen förväntades i stället att visa ett positivt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Resultaten visade inget signifikant samband mellan varken TP (PH och FP) och aktivitet eller TP och mängd fysiska kontakter under en veckas tids medverkande i studien. / The aim of this study is to investigate the relationship between individuals different time perspectives (TP), movement in their community and amount of psychical contacts in relation to the national recommendations about physical distancing during the COVID-19-pandemic. A study (n = 52) was conducted with the purpose of collecting basic information about the participants along with a measure of their respective TP using the short version of the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). After recruitment, daily questionnaires were sent to each participant during a week to collect data about their daily activities involving e.g. movement and social interactions. A quantitative measure was analyzed using participants number of places visited in their community along with the amount of physical contacts during a week’s participation. The hypothesis of this thesis was that participants score on the FP-dimension from the S-ZTPI would be negatively related to the number of places visited and the amount of physical contacts. In contrast, participants PH-score was expected to be positively related with number of places visited and the amount of physical contacts. The results showed no significant relation between neither TP (PH and FP) and activity or TP and physical contacts during a week’s participation in the study.

Title:  Do new companies take the same responsibility for our environment and community as established companies? A quantitative study of the connection between CSR and initial public offerings compared to established companies.  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor´s Degree in Business Administration Author: Alexander Gunnari and Andreas Larsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020 – May Aim: Corporate social responsibility (CSR) have the past decades increased to meet expectations and demands of both the company’s stakeholders and the community at large. During the 2000s until today we have seen an increasing number of companies that seeks capital by an initial public offering on a stock exchange. Do these new listed companies take as much responsibilities as older more established companies? The aim is to investigate the connection between CSR and time on stock exchange for listed companies in the EU. Further will the connections between the three dimensions of CSR, environment, social and governance be investigated separately against listed time on the stock market.  Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a hypothetico-deductive approach. The study has designed four hypothesis that undergo an empirical review. Secondary data is collected from the database Thomson Reuters Datastream to answer these hypotheses. The sample consist of 478 publicly traded companies in the EU. The statistical software platform SPSS have been used to analyze the sample.  Result & Conclusions: The study gives proof of the hypothesis that CSR measured as ESG score, social and environmental have a positive connection with the company's time on a stock exchange. The longer a company has been listed on a stock exchange the higher the scores are to be expected. The fourth hypothesis, m governance, does not show statistic significance against listed time. The conclusion is that a company´s listed time have a positive impact on CSR.  Contribution of the thesis: This study provides evidence for that the longer a company have been listed on a stock exchange, the more work is to be expected in CSR, which leads to higher ESG score. The contribution can be of use in both practical and theoretical ways for several stakeholders and enables these to see indications in cases where something does not seem right. Suggestions for future research: This study opens for continued research in many aspects. There are notable differences in for instance the sectors and countries. Maybe a more hands-on approach to qualitative investigate CSR and the initial public offering with its prospects. Key words: CSR, ESG, Initial public offering, Time perspective, Sustainability, Social dimension, Environmental dimension and Governance dimension. / Titel: Tar nya bolag lika stort ansvar för miljö och samhället som etablerade bolag? En kvantitativ studie av sambandet mellan CSR och nyintroduktioner jämfört med etablerade bolag. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexander Gunnari och Andreas Larsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020 - maj Syfte: Företags samhällsansvar och sociala ansvarstagande (CSR) har de senaste årtiondena ökat för att möta förväntningar och krav som finns bland både företagets intressenter och samhället i stort. Under 2000-talet fram till idag har antalet företag som söker sig till börsen genom nyintroduktion ökat jämfört med tidigare. Tar dessa nya börsbolag ansvar likt äldre och mer etablerade bolag? Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och tid på börsen för börsnoterade bolag inom EU. Dessutom undersöks sambanden mellan de tre dimensionerna av CSR, miljö, social och bolagsstyrning var för sig med tid på börsen. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien utformar fyra hypoteser som genomgår en empirisk granskning. Sekundärdata för att besvara hypoteser är inhämtad från databasen Thomson Reuters Datastream och består av 478 publika börsbolag inom EU. Statistikprogrammet SPSS används sedan för att analysera materialet.  Resultat & slutsats: Studien besvarar och ger bevis för hypoteserna om att CSR mätt som ESG score och miljödimensionen samt den sociala dimensionen har ett positivt samband med företags tid på börsen stämmer. Ju längre ett bolag har varit på börsen desto högre poäng förväntas i dessa kategorier. Studiens fjärde hypotes om dimensionen bolagsstyrning visar inte på statistisk signifikans i sambandet mot företags tid på börsen. Studiens slutsats av resultatet är att företagens tid på börsen har en positiv påverkan på CSR. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att ge bevis om att ju längre ett bolag har varit på börsen desto större arbete inom CSR förväntas, vilket leder till högre ESG poäng. Bidraget kan vara till både praktisk och teoretisk nytta för en rad intressenter och möjliggöra för dessa att se indikationer på att något inte står rätt till. Förslag till fortsatt forskning: Studien öppnar upp för fortsatt forskning inom en rad aspekter. Studien noterar skillnader inom bland annat sektorer och länder. En öppning ses mot att mer handfast och kvalitativt undersöka CSR och nyintroduktioner med dess prospekt. Alternativt att göra en liknande studie på andra finansiella marknader än Europa. Nyckelord: CSR, ESG, Nyintroduktion (IPO), Greenwashing, Tidsperspektiv, Hållbarhetsarbete, Social dimension, Miljödimension och Bolagsstyrningsdimension.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur Sveriges landsting och regioner formulerar och visualiserar orsak-verkan-samband mellan perspektiven vid tillämpning av balanserat styrkort. Metod: Uppsatsen använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en dokumentstudie av Sveriges landsting och regioners årsredovisningar och budgetdokument för år 2015. Slutsatser: Av Sveriges landsting och regioner tillämpar 11 av 21 balanserat styrkort som styrmodell. Landstingen och regionernas balanserade styrkort uppnår i relativt hög grad orsak-verkan-samband, dock presenteras orsak-verkan-samband i mycket låg utsträckning för verksamhetens intressenter. Sveriges Landsting och regioner presenterar ingen form av strategikarta som uppfyller rekvisiten som ställs på en strategikarta. Vidare visar författarna att tidsperspektivet mellan perspektiven påverkas av förhållandet mellan utfallsmått och drivande mått i varje perspektiv. En hög andel utfallsmått placerar perspektivet högt upp i det balanserade styrkortet och en hög andel drivande mått placerar perspektivet långt ner i det balanserade styrkortet. / Purpose: The purpose of the thesis is to analyse how Sweden's county councils and regions phrases and visualizes the cause and effect relationship between the perspectives in the implementation of the balanced scorecard. Method: This thesis uses a quantitative content analysis with a document study of Sweden's county councils and regions financial statement and budget documents for the year 2015. Conclusions: 11 of 21 of Sweden's county councils and regions are using balanced scorecard as governance model. The county councils and regions’ balanced scorecards are demonstrating a relatively high degree of cause and effect relationship. However, this is not presented to the organization's stakeholders. Sweden's county councils and regions does not present any form of strategy map that fulfills the demands that is required of a strategy map. The authors also finds that the time dimension between the perspectives is affected by the mixture of outcome measures and performance drivers in each of the perspectives. A high proportion of outcome measures will place the perspective high up in the balances scorecard. A high proportion performance drivers will place the perspective lower in the balanced scorecard.