Kolorektalcancer är den tredje största orsaken till cancer i Sverige i dag hos både män och kvinnor och det har lett till ett ökat behov av att genomgå endoskopiska undersökningar. I dag finns ett nationellt screeningprogram – Scressco, för tjock- och ändtarmscancer, där även omvårdnad innefattas i programmet. För att möta det ökade behovet och kravet från patienterna på att få genomgå endoskopiska screeningundersökningar inom rimlig tid, har fler och fler endoskoperande sjuksköterskor börjat utföra endoskopiska undersökningar, eftersom utbildade läkare inte räcker till för att möta behoven. Internationellt och i Europa har denna nya yrkesfunktion för sjuksköterskan beskrivits sedan 70-talet. Idag finns ungefär 50 endoskoperande sjuksköterskor runt om i landet som utför endoskopiska undersökningar. Endoskoperande sjuksköterskors arbete och nya yrkesfunktion behöver utvärderas, för att veta att det genomförs på ett bra sätt, som motsvarar de nationella och internationella kraven vid endoskopiska undersökningar samt med patientens omvårdnadsbehov tillgodosett.   Syftet var att undersöka medicinsk kvalitet och patienttillfredsställelse vid endoskopiska undersökningar utförda av endoskoperande sjuksköterskor. Metoden som användes var en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ data ingick, med en begränsning med 2006 som tidigaste publiceringsår. Sökning till studiens material gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO   Resultatet i denna litteraturöversikt visade att såväl sjuksköterskor, liksom icke-medicinsk personal, kunde efter adekvat utbildning tillägna sig den kunskap och den tekniska förmåga som krävs enligt internationella riktlinjer för att kompetent utföra endoskopiska undersökningar, helt jämförbart med läkare. De utförde i studierna endoskopiska undersökningar noggrant, säkert och till en acceptabel kostnad samt med rimlig komplikationsrisk. Dessutom var de accepterade av patienterna och hade hög patienttillfredsställelse. Slutsatsen visade att både oerfarna sjuksköterskor av tidigare endoskopisk verksamhet samt även medicinskt outbildad personal, efter adekvat utbildning, kunde uppnå kvalitet och kompetens för att utföra fullständiga endoskopier i flera randomiserade studier. Det framkom i denna studie stöd för att sjuksköterskan som endoskopist kanske inte är bättre, men är åtminstone lika bra, som läkare och dessutom har tillfredsställda patienter.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundmans (2003) rekommendationer där rådata kategoriserades i teman. Resultatet visade på upplevelser som kan kopplas till tidigare forskning om task- och ego-orienterat motivationsklimat. Studiens resultat diskuterats utifrån den enskilda individens behov av en sund psykosocial miljö för att kunna utvecklas idrottsmässigt.</p> / <p>The purpose of the study was to investigate how individuals with different roles within a football club for young talents experiences motivation climate in the club. To create understanding for the meaning of motivational climate, the following issue has been studied; how is the climate in the club being perceived, what is perceived to be a satisfying achievement and how to reach satisfying achievement? Ten male respondents (m=36,4 år, Sd=16,9) with different roles related to the talent team participated. The respondents were grouped as follows; player representatives, coach representatives and club representatives. Interviews were conducted by using a semi-structured interview guide based on the main purpose of the study. Raw data was examined through a qualitative content analysis in which raw data were categorized into themes, recommended by Granheim and Lundman (2003). The results showed experiences of ego-orientation and task-orientation climates in each group of respondents that can be linked to previous research. The result from the study is discussed from the individual’s need of a healthy psychosocial environment in order to developed athletic skills.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundmans (2003) rekommendationer där rådata kategoriserades i teman. Resultatet visade på upplevelser som kan kopplas till tidigare forskning om task- och ego-orienterat motivationsklimat. Studiens resultat diskuterats utifrån den enskilda individens behov av en sund psykosocial miljö för att kunna utvecklas idrottsmässigt. / The purpose of the study was to investigate how individuals with different roles within a football club for young talents experiences motivation climate in the club. To create understanding for the meaning of motivational climate, the following issue has been studied; how is the climate in the club being perceived, what is perceived to be a satisfying achievement and how to reach satisfying achievement? Ten male respondents (m=36,4 år, Sd=16,9) with different roles related to the talent team participated. The respondents were grouped as follows; player representatives, coach representatives and club representatives. Interviews were conducted by using a semi-structured interview guide based on the main purpose of the study. Raw data was examined through a qualitative content analysis in which raw data were categorized into themes, recommended by Granheim and Lundman (2003). The results showed experiences of ego-orientation and task-orientation climates in each group of respondents that can be linked to previous research. The result from the study is discussed from the individual’s need of a healthy psychosocial environment in order to developed athletic skills.

No description available.

The purpose of the study is to investigate social workers experiences of compassion fatigue as well as their thoughts about health and risk factors in the area. The method used is a qualitative interview study in which eight social workers, investigating child welfare matters, were individually interviewed. The study shows that most of the social workers describe their own experiences of burnout but not of secondary traumatic stress. The most important support for not suffer from compassion fatigue is to be supported and the possibility to ventilate with colleagues and managers. However, the social workers consider that the risk of burnout is primarily due to a heavy workload in terms of the number of cases and high staff turnover. Finally, the study indicates that social workers do not have experience of secondary traumatic stress because they are using tools that prevent this. However, the risk of experiencing burnout is high since they have not found strategies for managing workplace stress. / Syftet med studien är att undersöka socialarbetares upplevelser av sympatistress samt deras tankar om frisk- och riskfaktorer inom området. Metoden som använts är en kvalitativ intervjuundersökning där åtta socialarbetare, som utreder barnavårdsärenden, enskilt har intervjuats. Studien visar att de flesta av socialarbetarna beskriver att de har egna upplevelser eller erfarenheter av utbrändhet men inte av sekundär traumatisk stress. Det viktigaste stödet för att inte drabbas av sympatistress, uppger socialarbetarna, vara stöd från och möjligheten att ventilera med kollegor och chefer. Dock anser de att risken för att bli utbränd främst beror på hög arbetsbelastning, i form av mängden ärenden samt hög personalomsättning. Slutligen pekar studien på att socialarbetarna inte har upplevelser av sekundär traumatisk stress då de använder sig av verktyg som förhindrar detta. Dock är risken för att drabbas av utbrändhet hög då de ännu inte funnit strategier för att hantera påfrestningar som är kopplade till arbetsplatsen.

Syftet är att undersöka sånglärares uppfattningar om och kommunikation av betygskriterier i sång på gymnasieskolans estetiska program. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning kring begrepp som är centrala för studien. Det har ännu inte publicerats någon forskning om de betygskriterier som i föreliggande studie utgörs av de subjektiva skrivningarna ”personligt uttryck” och ”tillfredsställande musikaliskt resultat”. I arbetet har kvalitativa intervjuer använts som forskningsmetod. Intervjuer gjordes med tre sånglärare som har betygsatt elever enligt de betygskriterier som står i fokus för denna studie. Resultatet pekar på att personligt uttryck kan vara individens personliga uttryck, det uttryck vi har genom att bara vara människa, men i en förhöjd form. Det kan också handla om interpretation. Vidare visar resultatet på att musikaliskt tillfredsställande resultat nås genom grundläggande gehör och formkänsla. Sånglärarna förmedlar betygskriterierna och de kvalitetskrav som följer framförallt genom betygssamtal med eleven. Alla sånglärare betonar även  elevens självständighet och egen drivkraft som förtsättningar för att nå högsta betyg. I diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatt forskning inom området. / The purpose is to investigate vocal teachers’ perceptions and communication of the assessment criteria in singing at aesthetic programs in high school. The background chapter presents concepts that are central to the study. It has not yet been published any research on the rating criteria which in the present study consists of the subjective wordings "self-expression" and "musically satisfying results". Qualitative interviews are used as a research method. Interviews were conducted with three singing teachers who rated students according to the rating criteria which are the focus of this study. The results indicate that self-expression may be the individual's personal expression, the expression we have just by being human, but in an enhanced form. It may also involve interpretation. Furthermore, the result shows that musically satisfying results is reached by basic hearing and sense of form. The singing teachers convey rating criteria and the quality mostly by grading conversation with the student. All singing teacher also emphasizes the student's autonomy and its own momentum continuations to achieve the highest rating. The discussion section compares the results of the study of the theories and previous research presented in the background section. Finally, discussions are underway about the importance of the study and continued research in the area