<p>Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.</p>

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.

Bakgrund: När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har använts och data har samlats in genom intervjuer med både varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner på svenska börsföretag. Även årsredovisningar har använts som datamaterial. Slutsatser: Det föreligger skillnader mellan varumärkesnyckelpersoners uppfattningar om företagens varumärken och den information som presenteras i företagens årsredovisningar. Mellan företagens varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner föreligger även skillnader i uppfattningarna om vad ett varumärke egentligen är. Kommunikationen mellan dessa har identifierats som en bidragande orsak till att varumärkesnyckelpersonernas uppfattningar om företagens varumärken skiljer sig från informationen som presenteras i årsredovisningarna. / Background: When IFRS became mandatory for listed Swedish companies there were expectations that intangible assets and goodwill, deriving from business combinations, would be accounted for in a more transparent and comparable manner. Recent studies have shown that these expectations have not been entirely been fulfilled. Aim: The purpose of this study is to compare how listed companies identify and report acquired intangible assets with the perceptions held by key personnel, concerning the assets. Furthermore, the study aims to provide answers to why any differences between the way of accounting and key personnel perceptions of intangible assets, are present. Method: The study was classified as exploratory as it seeks to explore a relatively unexplored area. Qualitative methodology was used and data were collected through interviews with key personnel, both within brands and accounting. Financial statements have also been used as a data. Results: There are differences between key brand personnels’ perceptions of the companies’ brands and the information presented in financial statements. There are also differences concerning what a brand really is, between key brand personnel and key accounting. The communication between these two kinds of key personnel has been identified as a contributing factor to why there are differences between the key brand personnels’ perception of brands and the information presented in the companies’ financial statements.

This master’s thesis compares the OECD transfer pricing recommendations with the transfer pricing rules of the US. The main focus is the ethical pharmaceutical industry and intangible property, in particular marketing intangibles. The Glaxo case is used to illustrate how the US takes advantage of areas of uncertainty to increase the country’s tax revenue. The US shows little consideration for the OECD’s objectives of having a set of universally applicable transfer pricing rules. The purpose of this master’s thesis is to explain and analyze why the IRS took a new approach on marketing intangibles in the Glaxo case, evaluate the global effect of the Glaxo case, and discuss how similar situations should be dealt with in the future. The natural forum to achieve universally harmonized transfer pricing rules is the OECD. When the OECD fails to provide adequate recommendations, the US and other countries take matters into their own hands by constructing rules deviating from the recommendations of the OECD. These rules tend to put the countries’ interests first creating a competitive international transfer pricing community harmful to MNEs. The consequence is a negative effect on global trade and investment. In the Glaxo case the US took advantage of the area of uncertainty regarding intangible property and marketing intangibles to serve its own purpose and came up with a new approach on marketing intangibles. This approach has consequences for all MNEs with affiliates in the US and distributors outside the US. The new approach states that the value of a product is attributable to the marketing activities conducted by a US subsidiary rather than to R&amp;D carried out by a UK parent. The new approach may affect distributors outside the US since the value they have can be allocated to a US affiliate conducting marketing and sales activities. The ethical pharmaceutical industry depends on intangible property and R&amp;D is the most important value-driver in this industry. In addition, the characteristics of the ethical pharmaceutical industry are such that ethical pharmaceutical companies are priority targets of the IRS’s audits. If the IRS’s new approach prevails, the negative consequences for the ethical pharmaceutical industry as well as the society as a whole may be severe. There are three main conclusions and recommendations in this master’s thesis. First, the Member countries of the OECD have to respect the principle of transfer pricing as neutral concept. Second, tax authorities must take into consideration the sound business reasons of MNEs and understand their need for tax predictability. Finally, it is in the interest of all countries to cooperate and establish a uniform interpretation and application of transfer pricing thereby avoiding double taxation and creating a balance in the international transfer pricing community. / Denna magisteruppsats jämför OECD:s rekommendationer gällande internprissättning med de amerikanska internprissättningsreglerna. I uppsatsen fokuserar författarna på internprissättningsproblematiken gällande immateriella tillgångar i läkemedelbranschen, med särskilt fokus på den typ av immateriella tillgångar som uppstår genom försäljning och marknadsföring (marketing intangibles). USA använder sig av områden där rättsläget är osäkert för att öka sina skatteintäkter. För att illustrera detta beskrivs och analyseras Glaxo-fallet. USA visar på så sätt lite hänsyn till ett av OECD:s viktigaste mål; att skapa en universellt harmoniserad tolkning och tillämpning av internprissättning för att motverka dubbelbeskattning och öka möjligheten för multinationella företag att förutse och planera sin skatt. Syftet med denna magisteruppsats är att förklara och analysera varför den amerikanska skattemyndigheten (IRS) valde en ny inställning till marketing intangibles i Glaxo-fallet, utvärdera den globala effekten av Glaxo-fallet och diskutera hur liknande situationer bör hanteras i framtiden. OECD är det mest lämpliga instrumentet för att skapa en internationell konsensus på internprissättningsområdet. Eftersom internprissättning av transaktioner som involverar immateriella tillgångar och särskilt marketing intangibles utgör ett osäkert område med endast lite vägledning från OECD finns det stort utrymme för länder att skapa egna regler och rättspraxis på området. När länder som USA tar saken i egna händer och skapar sina egna regler inom internprissättning tenderar de att sätta sina egna intressen i första rummet. Konsekvensen blir en internationell internprissättningsmiljö där konkurrensen om de multinationella företagens vinster är stor, vilket skadar den internationella handeln och investeringsviljan hos företag. Det är just detta som skett i Glaxo-fallet. Resultatet av Glaxo-fallet blev en ny inställning till hanteringen av denna typ av transaktioner, något som USA länge eftersökt för att lösa problemet med en minskande skattebas. Den nya amerikanska inställningen får konsekvenser för alla multinationella företag med företag i intressegemenskap i USA och distributörer utanför USA. USA sänder nu ut en signal att värdet av en produkt inte styrs utav de år av forskning och utveckling som krävdes för att skapa ett patent av det brittiska moderbolaget i Glaxo-fallet. Istället är det de immateriella tillgångar som uppkommer av försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter som tillför en produkt det egentliga värdet. I Glaxo-fallet innebar detta att en majoritet av vinsten av försäljningen av läkemedlet Zantac skulle hänföras till det amerikanska dotterbolaget och därmed beskattas i USA. Inställningen innebär att distributörer utanför USA kan komma att påverkas genom att värdet de tillfört genom forskning och utveckling eller andra viktiga funktioner kan bli mindre betydelsefullt än värdet som tillförs av marknadsföring. Läkemedelsbranschen är beroende av immateriella tillgångar för att kunna fungera och forskning och utveckling är den mest betydelsefulla värdeskapande funktionen inom industrin. Företag i läkemedelsbranschen är dessutom mycket benägna att hamna i blickfånget för internprissättningsrevisioner. Om den nya amerikanska inställningen vinner mark är det mycket troligt att konsekvenserna blir allvarliga både för läkemedelsindustrin och för samhället i stort. I denna magisteruppsats har författarna antagit tre huvudsakliga slutsatser med rekommendationer. Den första är att OECD:s medlemsländer måste respektera principen om en neutral inställning till internprissättning. Som en andra slutsats kan sägas att skattemyndigheter måste beakta de affärsmässiga skälen till de transaktioner som företas av multinationella företag och förstå multinationella företags behov av förutsebarhet beträffande beskattning. Slutligen ligger ett internationellt samarbete i alla länders intresse och en internationell konsensus gällande tolkning och tillämpning av internprissättning skapar balans och motverkar dubbelbeskattning.

The valuation of an asset is one of the most important thing with accounting, though one of the most difficult thing as well. However, in deciding useful service life for an intangible asset and property, plant and equipment, there are quite a margin for the companies, which creates a difference between companies and industries. When computing the value of the inventories there are a few possibilities available for the companies, which also can generate differences between companies and industries. Although these differences can occur, there might be some similarities in the companies’ estimates. Hence, the purpose of this essay is to establish whether there are any differences in how companies are assessing their useful service life of intangible assets, property, plant and equipment and deciding the value of inventories. To be able to accomplish the purpose, company’s annual reports were used along with other necessary sources, for instance books about accounting principles and theories. The study, furthermore, concluded that there are small differences between companies within the same industry and industries altogether, in their judgment on useful service life and the value of the inventories.

People with Aspergers syndrome (AS) have proven difficulties maintaining jobs according to previous research. This is a quality study. Four women with AS were interviewed about their experience of employment. What difficulties and contributions have they experience at work? What is the self experienced need of support within the research group? The result has been analyzed with different types of “support”. The need of work related support has been analyzed with performance, assimilation, inclusion and marginalizing. In difference to previous research, social aspects of employment didn’t prove a sufficient difficulty in this study but some social difficulties were found. Misunderstandings between coworkers were found to complicate the work situations, together with their lack of ability to understand critics. Minor problems described within the research group were their need to be absolute honest. The lack of ability to deal with destructions such as surrounding noise has proven difficulties in their work role. Emotional support and clear instructions at work, together with a suitable work environment has been pointed out in the group. Key strengths found are their high levels of work ethics and their dedication to perfection.

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag. / This study aims to describe issues surrounding the financing of start-up Service businesses with no collateral in the form of tangible assets.  Our conclusions are that all respondents believe that the financial problem exists and that this manifests itself through the credit ratings will be difficult to implement when the company has no tangible assets to offer as security. Two of the companies we interviewed have experienced problems with the funding process. The external financiers believe that the problem mainly manifests itself in research and development companies.

This master’s thesis discusses and analyzes difficulties in transfer pricing methods’ applicability to intangibles. With basis from the OECD Transfer Pricing Guidelines and the U.S. regulations, this thesis investigates applicable methods in legislation, theory, recommendations, case law and how they are applied in practice. The OECD Guidelines do not provide an exact solution to the valuation of a transfer of intangibles between controlled parties. It refers to the arm’s length principle to determine whether the price set for a transfer between controlled parties is the same, as unrelated parties would have paid, under the same circumstances. The best method rule used in the U.S. has no preferred order of application although it provides specific methods to be applied to intangibles. In the U.S., as in most countries (and recommended by the OECD), the Comparable Uncontrolled Price/Comparable Uncontrolled Transaction methods are considered most reliable if comparables can be identified. The profit split method is recommended if there are no comparable transactions available and is applicable to non-routine intangibles. Other methods that require comparables are however used in the application of the profit split method to set an arm’s length price on routine functions. This method will probably become more popular in the future since it is not as dependent on comparables as most other transfer pricing methods. There are several other methods and approaches to the arm’s length principle, which shows the complexity of intangibles and the ambition to find some form of standard. This master’s thesis has identified the problems with most of the methods applied to intangibles relying on comparables to some extent. The comparability factors concerning intangibles are a problem, as they are difficult to apply strictly and a frequent problem is the limited access to information. A majority of available agreements published in databases are strongly focused on U.S. based enterprises transactions and rarely disclose all the required details. As a result, the comparables used become less reliable since the geographical area, size of the enterprise and functions compared seldom are comparable with the tested party or transaction. In some industry sectors, it is almost impossible to find independent comparables, especially for non-routine intangibles. The discrepancy between theory and practice is shown through the usage and acceptance by tax authorities and courts, of comparables without sufficient comparability. This simplified and practical approach to transfer pricing derives from the limited availability of information and the need to avoid unreasonable requirements on the MNEs to produce transfer pricing benchmarking in particular and documentation in general. / Denna magisteruppsats diskuterar och analyserar svårigheterna med internprissättningsmetoders tillämplighet på immateriella tillgångar. Med utgångspunkt från OECD:s riktlinjer och de amerikanska reglerna, undersöker denna uppsats lagstiftningen, teorin, rekommendationer och rättsfall rörande tillämpliga metoder och hur de tillämpas i praktiken. OECD:s rekommendationer ger ingen direkt lösning på värderingen av transaktionen av immateriella tillgångar mellan parter i intressegemenskap. Den hänvisar till armlängdsprincipen för att avgöra huruvida priset på en transaktion mellan kontrollerade parter är samma som okontrollerade parter skulle ha betalat under samma omständigheter. Best method rule som används i USA ger inget krav på i vilken ordning metoderna ska användas även om den omfattar särskilda metoder som skall tillämpas på immateriella tillgångar. I USA, liksom i de flesta länder (och rekommenderat av OECD), anses Comparable Uncontrolled Price/Comparable Uncontrolled Transaction metoderna vara de mest tillförlitliga om jämförbara transaktioner kan identifieras. Profit split metoden rekommenderas om det inte finns några jämförbara transaktioner tillgängliga och kan användas på icke rutinmässiga immateriella tillgångar. Andra metoder som kräver jämförbara transaktioner används dock vid tillämpningen av profit split metoden för att bestämma ett armslängdsmässigt pris på rutinmässiga funktioner. Denna metod kommer troligen att bli mer populärt i framtiden eftersom den inte är lika beroende av jämförbara transaktioner som de flesta andra internprissättningsmetoder. Det finns flera andra metoder och strategier för att bestämma ett armlängsmässigt pris vilket visar immateriella tillgångars komplexitet och ambitionen att hitta någon form av standard. Denna magisteruppsats har påvisat problematiken med att de flesta metoder som tillämpas på immateriella tillgångar använder i viss utsträckning jämförbara transaktioner. Kompabilitetskraven på de jämförbara immateriella tillgångarna utgör ett problem eftersom de är svåra att tillämpa strikt och ett återkommande problem är den begränsade tillgången till information. En majoritet av de tillgängliga avtalen publiceras i databaser som är starkt fokuserad på amerikanska företags transaktioner och sällan ges alla nödvändiga uppgifter. Detta resulterar i sämre tillförlitlighet på de jämförbara transaktionerna, eftersom det geografiska området, storleken på företagen och dess funktioner sällan är jämförbara med de testade parterna eller transaktionerna. I vissa branscher är det näst intill omöjligt att hitta oberoende jämförbara transaktioner, särskilt för icke-rutinmässiga immateriella tillgångar. Skillnaden mellan teori och praktik visas genom användandet, skattemyndigheters och domstolars accepterande, av transaktioner utan tillräcklig jämförbarhet. Detta förenklade och praktiska tillvägagångssätt beror på den begränsade tillgången på information och behovet av att undvika orimliga krav på multinationella företag att producera jämförbarhetsanalyser och dokumentation till internprissättningen

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras. En bransch där det finns en avsaknad på relevanta marknadspriser på en aktiv marknad är skogsbranschen. Skogsföretag måste därför värdera sina tillgångar genom standarden IAS 41 och därmed uppskatta framtida kassaflöden.I denna uppsats har vi valt att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur användandet av IAS 41 har sett ut utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Syftet är att öka insikten om användandet av IAS 41 utifrån de kvalitativa redovisningsegenskaperna. Studien baseras på en fallstudie av Sveaskog där tre nyckelpersoner i värderingsprocessen har intervjuats, tillsammans med en dokumentstudie baserad på årsredovisningar. Även en revisor och två externa skogsvärderare har intervjuats. Studien finner stöd för att IAS 41 har bidragit till en ökad relevans och jämförbarhet i den finansiella rapporteringen. Det har inte observerats någon märkbar påverkan på begripligheten medan den tillförlitliga framställningen är den kvalitativa redovisningsegenskap som har blivit lidande i och med införandet av IAS 41.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME. Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade. Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna. Genom det juridiska synsättet har vi undersökt lagar, regler och rekommendationer och genom det analytiska har vi försökt att så objektivt och fullständigt som möjligt försökt att urskilja vilka skillnader som finns mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. Resultatet av vår studie visar att det finns skillnader mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. I många fall sker avvikelser både till lagstiftningen och de befintliga rekommendationerna, men det förekommer även i vissa delar skillnader på grund av översättningen från IFRS for SME till svenska.