Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer. Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.

Kommunikation handlar om ett ömsesidigt utbyte mellan oss människor och kan ske både verbalt som icke-verbalt. I samhället såväl som inom hälso- och sjukvården är kommunikation en viktig del då den underlättar för oss människor att interagera med varandra. När samhället blir mångkulturellt kan hinder i kommunikationen uppkomma vilket kan skapa svårigheter, inte minst inom hälso- och sjukvården. En bristande kommunikation kan försvåra för sjuksköterska och patient att skapa ett vårdande samtal. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdande samtal med patienter som inte talar landets språk. Författarna har utgått från Fribergs modell, en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning och litteratursökningen utfördes i tre olika databaser. Efter att författarna analyserat och kvalitetsgranskat artiklarna resulterade litteratursökningen i totalt 9 artiklar som besvarade studiens syfte. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar i att skapa vårdande samtal med patienter som inte talade landets språk. Sjuksköterskor hade erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationsverktyg för att kunna utföra dessa samtal. I diskussionen diskuterades resultatets huvudfynd genom att koppling gjordes till tidigare forskning samt relevanta vårdvetenskapliga begrepp.

No description available.

Bakgrund: I dagens mångkulturella samhälle är det vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården att sjuksköterskan och patienten inte talar ett gemensamt språk. Detta kan vara vanligt när sjuksköterskan möter patienter som nyligen har immigrerat till ett land. Språkbarriärer mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt, därför är det av intresse att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvården där ett gemensamt talat språk saknas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna användes William et al. (2011) bedömningsmall för kvalitativa studier. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av analysmetod användes för att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Resultatet i studien mynnade ut i tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorier som framkom var Fördelar och nackdelar med tolkanvändning, Strategier vid icke- verbal kommunikation samt Otillräcklig utbildning och kunskap. De sju underkategorier som framkom var Auktoriserad tolk, Anhöriga som tolk, Personal som tolk, Kroppsspråk, Tekniska hjälpmedel, Önskan om mer utbildning och Behovet av kunskapsutveckling. Slutsats: Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Det finns ett behov av att förbättra situationerna som kan uppstå när sjuksköterskan möter dessa patienter. Detta kan förbättras genom att se till att ge sjuksköterskorna möjlighet till mer utbildning inom interkulturell vård och kommunikation.

Sammanfattning Bakgrund: Behovet av tolk vid vårdrelaterade besök har ökat i samband med den ökade migrationen till Europa. Drygt en miljon människor på flykt ifrån krig och förföljelser beräknades år 2015 passera inom ramarna av Europa, vilket är den genom tiden största migrationen till Europa dokumenterad. Detta innebär att dagens sjuksköterskor kommer att ställas inför allt fler sammanhang där det finns ett behov av en tolk. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor bär sjuksköterskor på ett ansvar att förmedla begriplig information till patienten vilket gör att tolkar behöver bokas in vid vårdmöten där ett tolkbehov finns. Brister kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten hotas patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att använda sig av en tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie gjordes med en kvalitativ ansats som baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskningen av dessa artiklar användes CASP mallen som används som mall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i 2 huvudkategorier och 7 underkategorier. De 2 huvudkategorierna är Behovet av att använda en tolk samt Problematik kring tolkanvändning. Slutsats: För att kunna kommunicera med och förmedla information till en patient som inte talar samma språk som sjuksköterskan behövs en tolk. Utan en tolk vid vårdmötet där behovet finns kan sjuksköterskan inte verifiera patientens tillstånd och försäkra sig om att patienten förstått vad som sagts under vårdmötet. Trots nödvändigheten och behovet att ha med en tolk finns det begränsningar och problem kring tolkanvändning som missförstånd, feltolkning av tolken samt brist på tolktillgänglighet. Sammanställningen av studien kan bidra till en ökad förståelse för tolkens betydelse för kommunikationen och kommunikationens betydelse för vårdkvaliteten. Vidare forskning kring ämnet kan vara att belysa om utbildning i tolkanvändning har någon inverkan på vårdmötet när en tolk nyttjas.

Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet vilket innefattar rättssäkerhet, den enskildes medinflytande samt en lättillgänglig service (Socialstyrelsen, 2021). För detta krävs en fungerande kommunikation mellan klient och yrkesverksam. För att klienter som inte behärskar det svenska språket skall kunna bevara sin rätt skall de erbjudas tolk (Förvaltningslag 2017:900, 13§). Denna kvalitativa intervjustudie undersöker socialarbetares erfarenheter av tolkanvändandet i behandlade samtal. Empirin samlades in genom nio individuella intervjuer med socialarbetare. Dessa arbetande på tre olika verksamheter med samma arbetsuppgifter inom samma kommun. Materialet kodades och tematiserades genom en reflexiv tematisk analys. Teorin som använts för att analysera empirin är symbolisk interaktionism samt begreppet yrkeskompetens vilket består av relationskompetens och handlingskompetens. Resultatet visar på praktiska, relationella och språkliga utmaningar som kan ske i och med att orden filtreras genom en till person. Dessa svårigheter kan även medföra andra typer av missförstånd än i samtal utan tolk. Studien visar även vad dessa svårigheter kan få för konsekvenser för klienten. Om översättningen inte sker korrekt och klienten inte förstår syftet med behandlingen skulle detta kunna innebära att klienten tackar nej till insats. Felaktiga översättningar utan känsloyttringar skulle kunna få stora konsekvenser för klienten genom att socialarbetaren inte förstår att klienten tagit till sig av behandlingen vilket i sin tur kan leda till ingripande åtgärder. Tolkens närvaro kan medföra en osäkerhet i att berätta om känslor och erfarenheter. Även om fokus ligger på svårigheter i tolkförmedlade samtal lyfter studien hur viktig tolken är för det sociala arbetet och klienterna. Faktorer som underlättar det tolkförmedlade samtalet är att tolken har kunskap om verksamheten och översätter korrekt med känsla. Det är även fördelaktigt att använda sig av samma tolk vid besök med en och samma klient och att ett samarbete finns mellan de båda professionella. Om telefontolk eller platstolk underlättar skiljer sig åt mellan situation och person.