Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten. Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden. Vi ville med den här uppsatsen genomföra en mer djupgående analys av bolagens årsredovisningar och dess väsentliga poster. Komplettering med den kvantitativa metoden har skett genom att sammanställa den insamlade sifferdatan i diagram för att se samband, fördelning och variationer. Resultat och slutsatser: För samtliga bolag återfinns en motivering gällande goodwillposten. De bolag som inte har genomfört nedskrivningar av goodwill återger i enkelhet att återvinningsvärdet översteg det redovisade värdet och därmed fanns ingen anledning till nedskrivning. Medan bolagen som har gjort nedskrivningar på goodwill redogör för djupare motiveringar som exempelvis lägre efterfrågan, avvecklad verksamhet med mera. Förslag till fortsatta studier: Det hade varit intressant att genomfört studien på samtliga bolag från Mid Cap listan, vilket hade kunnat ge en tydlig generalisering inom det segmentet. Även att komplettera med intervjuer hade varit en intressant aspekt, samt gå djupare in på earnings management och big bath för att se om det finns något samband i hanteringen av goodwill.

This study investigates a method for identifying human capital and its effect on company valuation. We devise a measure for the efficiency of human capital based on the personnel cost. We include all companies listed in the financial and industry sector on Nasdaq OMX Stockholm in an attempt to examine human capital and its effect on firm valuation. Our results indicate that a higher efficiency of human capital has a positive effect on return on assets. However, we find that our measure can be interpreted in two ways; either as a firm’s level of human capital efficiency or its dependency on human capital, to achieve its net sales and revenue. We also find indications that the market is valuing firms that rely on human capital lower than firms that don’t. Although our findings are statistically significant, the regressions can only explain a small part of what return on assests is comprised of or the value the market assigns a firm.

Kvartalsrapporter är till skillnad från årsredovisningar oreviderade vilket innebär att företag själva har möjlighet att välja vad de vill redovisa. Många tidigare studier visar starka samband mellan frivillig redovisning och lönsamhet och storlek. Syftet med studien är att besvara problemformuleringen: I vilken utsträckning är ett företags lönsamhet och storlek kopplat till redovisning av sin exponering till faktorer utanför ledningens kontroll? Den teoretiska bakgrunden grundas i agent-, legitimitets- och signaleringsteorin som tillsammans används för hypotesformulering. Metoden som används är en insamling av primärdata ur kvartalsrapporter för svenska börsnoterade företag under åren 2005-2016, vars data analyseras med hjälp av ordinala regressioner. I resultatet presenteras deskriptiv statistik först, därefter presenteras resultatet regressionsvis. Studien finner belägg för att det inte finns något samband mellan storlek och grad av frivillig redovisning vilket skiljer sig från tidigare studier. Studiens resultat om lönsamhet och frivillig redovisning är ej signifikant.

Från 1900-talets början har banker och låneinstitut använt nyckeltal som hjälpmedel vid bedömning och kvantifiering av kreditrisk. För dagens investerare är den ekonomiska miljön mer komplicerad än för bara 40 år sedan då teknologin och datoriseringen öppnade upp världens marknader mot varandra. Bedömning av kreditrisk idag kräver effektiv analys av kvantitativa data och modeller som med god träffsäkerhet kan förutse risker. Under 1900-talets andra hälft skedde en snabb utveckling av de verktyg som används för konkursprediktion, från enkla univariata modeller till komplexa data mining-modeller med tusentals observationer. Denna studie undersöker om det är möjligt att prediktera att svenska företag kommer att gå i konkurs och vilka variabler som innehåller relevant information för detta. Metoderna som används är diskriminantanalys, logistisk regression och överlevnadsanalys på 50 aktiva och 50 företag försatta i konkurs. Resultaten visar på en träffsäkerhet mellan 67,5 % och 75 % beroende på vald statistisk metod. Oavsett vald statistisk metod är det möjligt att klassificera företag som konkursmässiga två år innan konkursens inträffande med hjälp av finansiella nyckeltal av typerna lönsamhetsmått och solvensmått. Samhällskostnader reduceras av bättre konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal vilka bidrar till ökad förmåga för företag att tillämpa ekonomistyrning med relevanta nyckeltal i form av lager, balanserad vinst, nettoresultat och rörelseresultat. / From the early 1900s, banks and lending institutions have used financial ratios as an aid in the assessment and quantification of credit risk. For today's investors the economic environment is far more complicated than 40 years ago when the technology and computerization opened up the world's markets. Credit risk assessment today requires effective analysis of quantitative data and models that can predict risks with good accuracy. During the second half of the 20th century there was a rapid development of the tools used for bankruptcy prediction. We moved from simple univariate models to complex data mining models with thousands of observations. This study investigates if it’s possible to predict bankruptcy in Swedish limited companies and which variables contain information relevant for this cause. The methods used in the study are discriminant analysis, logistic regression and survival analysis on 50 active and 50 failed companies. The results indicate accuracy between 67.5 % and 75 % depending on the choice of statistical method. Regardless of the selected statistical method used, it’s possible to classify companies as bankrupt two years before the bankruptcy occurs using financial ratios which measures profitability and solvency. Societal costs are reduced by better bankruptcy prediction using financial ratios which contribute to increasing the ability of companies to apply financial management with relevant key ratios in the form of stock , retained earnings , net income and operating income.

Denna studies syfte var att analysera sex nyckeltal och se vilka samband dessa hade på riskbuffert sysselsatt kapital. Studien utfördes på 796 små byggbolag i Sverige under perioden 2009–2016 med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretisk referensram användes working capital management och finansiell oro. Studien resulterade i att kapitalets omsättningshastighet, skuldränta och rörelsekapital/totala tillgångar uppvisade signifikanta negativa samband med riskbuffert sysselsatt kapital. Räntetäckningsgrad och avkastning på totalt kapital resulterade i signifikanta positiva samband med riskbuffert sysselsatt kapital. Skuldsättningsgrad resulterade intressant nog i ett icke signifikant negativt samband. Slutligendiskuterades byggbolagens sannolikhet för finansiell oro utifrån respektive nyckeltal. / The aim of this study was to examine the relation between six independent key ratios with riskbuffer on capital employed. The study was conducted on 796 small construction enterprises in Sweden during 2009–2016 with a binary logistic regression model. As theoretical framework, working capital management and financial distress was applied. The study concluded that the capital turnover rate, interest payable and working capital to total assets had significant negative relations with riskbuffer on capital employed. However, the interest cover ratio and return on total assets were both significant positively related withriskbuffer on capital employed. Debt-to-equity ratio resulted interestly enough in a nonsignificant negative relation. Lastly, with regards taken to every respective key ratio, the probability of financial distress among the construction firms was discussed.