Inom Europa kommer nästan en fjärdedel av allt avfall från byggindustrin. Avfallet utgörs till viss del utav bygg och rivningsavfall vilket ofta innehåller en stor del trä. Det gör att en effektiv och gynnsam process för hantering av bygg och rivningsavfall är eftertraktad. Här söks svar på ett antal forskningsfrågor kring Sveriges materialåtervinning och dess processer tillsammans med en jämförelse mellan Sveriges grannländer och dess återvinningsgrader. Olika sätt att materialåtervinna träavfall har identifierats men används för tillfället ej i stor utsträckning. Detta beror dels på att den mängd bränsle som behöver ersättas vid en utebliven energiåtervinning utgörs av fossila bränslen. Tillsammans med att hanteringen av träavfall som ska materialåtervinnas involverar ett antal extra resurskrävande processer. Till skillnad från en hantering av träavfall som slutar i energiåtervinning. Ett scenario där materialåtervinning är det effektiva alternativet går att uppnå men utifrån dagsläget är det mer lämpat att använda sig utav energiåtervinning då det kommer till träavfall.

Wood wastes are mainly originated from forestry, wood industry and construction and demolition sites activities. Among them, three types of wood waste can be identified: untreated wood waste (raw wood considered as biomass), slightly treated wood wastes (issued from coating or gluing treatments) and highly treated wood wastes (issued from impregnation treatments with CCA and creosote, and considered as hazardous wastes).  According to the regulation, management of wastes in Europe is oriented towards more recycling and less elimination. However, among the French requirements, three main trends can be observed in regards of wood waste recovery: only treated wood wastes can be recovered in combustion units, no extensive technologies are allowed to recover highly treated wood wastes, which must then be eliminated by incineration, and slightly treated wood wastes can be either recovered as particle boards or eliminated.  However, in this context, the amount of wood wastes from construction and demolition sites reach 7 million of tons in France. Among them, 5% correspond to raw wood, and 25% are slightly treated. The high combustion potential of wood wastes is moreover an opportunity to replace conventional fuel used in combustion units.  The four main methods used to treat wood wastes are recycling as particleboards, combustion, incineration and land filling. Due to the various typologies of wood wastes, a conditioning step is needed before recovery. Then, if combustion seems to present advantages because of its neutral carbon impact, life cycle analysis demonstrates that emissions of other pollutants are observed. In addition, it is proved that controlled elimination methods are less impacting than unequipped recovery ones. Recycling is then not always the best practice in regards of the impacts considered in the study.  Competition among the different methods treatment and low prices of wood wastes are specific economical aspects that could influence the development of the field. Moreover, the increasing acceptance of people for recovery and local waste treatment methods, as well as the need for energetically independency are factors that can likely promote wood waste derived fuel. These driving forces are evolving in a very rapid way. Regulation is moving towards implementation of standards to promote the development of slightly treated wood waste derived fuel. Technological and social improvement such as sorting at source, and the development of end of pipe treatment methods are also likely to have positive effects.  An integrated solution to develop wood waste derived fuel would be to implement strong financial incentives in favour of clean technologies for wood wastes recovery methods. This enhancement could then be the mean to answer the double challenge of wood waste treatment and fossil fuel replacement.  Wood wastes are mainly originated from forestry, wood industry and construction and demolition sites activities. Among them, three types of wood waste can be identified: untreated wood waste (raw wood considered as biomass), slightly treated wood wastes (issued from coating or gluing treatments) and highly treated wood wastes (issued from impregnation treatments with CCA and creosote, and considered as hazardous wastes).  According to the regulation, management of wastes in Europe is oriented towards more recycling and less elimination. However, among the French requirements, three main trends can be observed in regards of wood waste recovery: only treated wood wastes can be recovered in combustion units, no extensive technologies are allowed to recover highly treated wood wastes, which must then be eliminated by incineration, and slightly treated wood wastes can be either recovered as particle boards or eliminated.  However, in this context, the amount of wood wastes from construction and demolition sites reach 7 million of tons in France. Among them, 5% correspond to raw wood, and 25% are slightly treated. The high combustion potential of wood wastes is moreover an opportunity to replace conventional fuel used in combustion units.  The four main methods used to treat wood wastes are recycling as particleboards, combustion, incineration and land filling. Due to the various typologies of wood wastes, a conditioning step is needed before recovery. Then, if combustion seems to present advantages because of its neutral carbon impact, life cycle analysis demonstrates that emissions of other pollutants are observed. In addition, it is proved that controlled elimination methods are less impacting than unequipped recovery ones. Recycling is then not always the best practice in regards of the impacts considered in the study.  Competition among the different methods treatment and low prices of wood wastes are specific economical aspects that could influence the development of the field. Moreover, the increasing acceptance of people for recovery and local waste treatment methods, as well as the need for energetically independency are factors that can likely promote wood waste derived fuel. These driving forces are evolving in a very rapid way. Regulation is moving towards implementation of standards to promote the development of slightly treated wood waste derived fuel. Technological and social improvement such as sorting at source, and the development of end of pipe treatment methods are also likely to have positive effects.  An integrated solution to develop wood waste derived fuel would be to implement strong financial incentives in favour of clean technologies for wood wastes recovery methods. This enhancement could then be the mean to answer the double challenge of wood waste treatment and fossil fuel replacement. / Träavfall kommer från skogsbruk, trä‐ och byggbranschen och rivningsplatser. Bland dem kan tre typer av träavfall identifieras: obehandlat träavfall (obehandlat trä betraktas som biomassa), lätt behandlat träavfall (från beläggning eller limning) och högbehandlat träavfall (från impregnering med CCA och kreosot, betraktas som farligt avfall). Enligt avfallsförordningen, är hantering av avfall i Europa inriktad mer mot återvinning och mindre mot eliminering. Bland de franska kraven, kan tre huvudsakliga tendenser iakttas för återvinning av träavfall: endast behandlat avfall kan behandlas i förbränningsanläggningar för energiutvinning, högbehandlat träavfall måste elimineras genom förbränning och lätt behandlat avfall kan antingen återvinnas som spånskivor eller elimineras. I detta sammanhang uppgår mängden träavfall från bygg‐ och rivningsplatser till 7 miljoner ton i Frankrike. Bland dem, motsvarar 5% obehandlat trä, och 25% är lätt behandlat. Den höga förbränningspotentialen för träavfall ger dessutom en möjlighet att ersätta konventionellt bränsle som används i förbränningsanläggningar. De fyra huvudsakliga metoder som används för att behandla träavfall är återvinning i spånskivor, förbränning med energiutvinning, förbränning och deponering. På grund av olika typer av träavfall, krävs ett konditioneringsteg innan återvinning. Även om förbränningen är fördelaktigt på grund av sitt neutrala kol, visar livscykelanalyser utsläpp av andra föroreningar. Dessutom visas att kontrollerade elimineringsmetoder har mindre miljöpåverkar än återvinningsmetoder som ej har rätt utrustning. Återvinning är alltså inte alltid att föredra om man beaktar de effekter som gjorts vid denna undersökningen. Konkurrensen mellan olika behandlingsmetoder och låga priser på träavfall är specifika ekonomiska aspekter som skulle kunna påverka utvecklingen inom området. Dessutom, den ökande acceptansen av människor för återvinning och lokala avfallshanteringsmetoder, liksom behovet av inhemska energikällor är faktorer som sannolikt kan främja bränsle från träavfall. Dessa drivkrafter utvecklas på ett mycket snabbt sätt. Avfallsförordningen är på väg mot införandet av standarder för att främja utvecklingen av lätt behandlat träavfalls bränsle. Tekniska och sociala förbättringar, exempelvis källsortering och utveckling av återvinningsmetoder ger också sannolikt positiva effekter. En integrerad lösning för att utveckla bränsle från träavfall skulle vara att genomföra starka ekonomiska incitament till förmån för ren teknik för återvinning av träavfall. Den här förbättringen kan sedan vara ett medel att anta den dubbla utmaningen av hantering av träavfall och ersättning av fossila bränslen.

Dagens linjära materialflöde leder till att nyttjandegraden av råvaror är låg, vilket tömmer ut världens resurser och mängden avfall ökar. Samtidigt skapar den ökande världsbefolkningen och världsekonomin ett större tryck på dagens resurser vilket inte är hållbart i längden. Genom att övergå till cirkulär ekonomi betraktas genererat avfall som en resurs, vilket ökar resursutnyttjandet i samhället. Byggbranschen är den verksamhet som genererar mest avfall i Sverige och stor del av den genererade mängden är träavfall. Idag energiutvinns i stort allt trä som kasseras och samtidigt sker ett ökat intresse för användning av materialet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur och i vilken mängd träavfall från bygg- och rivningsarbete kan materialåtervinnas före energiutvinning.  Denna studie har kartlagt innehållet av tre containrar med träavfall från olika byggskeden; stomme, inredning och rivning. Kartläggningen utfördes med en sorteringsmetod som togs fram med hjälp av litteraturstudie och samtal med företag. De fyra möjliga sorteringsalternativ som togs fram under studien var Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä, Lamellträ och Spånplattor.  Kartläggningen visar att fördelningen av träavfall varierar stort beroende på byggskede. Vid inredning är det mycket lastpallar, träskivor och reglar, detsamma gäller för stomme dock med en färre andel skivmaterial.   Vid maximal utdelning för stomme kan 19 % av träavfallet gå till Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä  2 %,  Lamellträ 35 % och Spånplattor 100 %. Vid rivning fanns endast treetex och råspont vilket endast kan användas till Spånplattor. För inredning kan 12 % av träavfallet gå till Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä 3 %, Lamellträ 10 % och Spånplattor 100 %. För stomme och inredning är resultatet baserat på en accepterad sortering för grånat och smutsigt virke för de två förstnämnda alternativen. Slutsatsen blir att allt träavfall kan användas till bättre alternativ än energiutvinning. Tills problemen med Korslimmat trä och Fingerskarvning / Återanvändning har lösts bör sortering ske utefter Lamellträ och Spånplattor. / Today's linear material flows leads to a low utilization of raw materials, which depletes the world's resources and the amount of waste increases. At the same time, the growing world population and world economy are creating more pressure on today's resources which is not sustainable in the long run. By converting to a circular economy, generated waste is regarded as a resource, which increases the utilization of resources in society. When it comes to generated waste, the construction industry is the biggest sector in Sweden and wood waste is a large part of the generated amount. Almost all wood waste today is combusted for energy recovery, and at the same time, there is an increased interest in using the material. The purpose of the study is to find out how, and in what amount, wood waste from construction and demolition work can be recycled before energy recovery.  This study has made a survey of the contents of three containers with wood waste from different construction stages; frame, fixing and demolition. The survey was carried out using a sorting method that was developed by studying literature and speaking with companies. The four possible sorting options that were found during the study were Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber, Laminated wood and Particleboard.  The survey shows that the distribution of wood waste varies greatly depending on the stage of construction. In the fixing stage, there are a lot of pallets, wooden boards and studs. The same goes for the frame stage, however, with a smaller proportion of board material. The maximum percentages for each of the sorting options for the frame stage are        19 % to Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber 2 %, Laminated wood 35 % and Particleboard 100 %. During demolition, there were only treetex and tongued and grooved board that can only be used for Particleboard. For the fixing stage, 12 % of the wood waste can go to Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber 3 %, Laminated wood 10 % and Particleboard 100 %. For the frame and fixing stage the results are based on an accepted sorting of gray and dirty wood for the two first mentioned sorting options.  The conclusion is that all wood waste can be used for better alternatives than energy recovery. Until problems with Cross-laminated timber and Finger jointed / Reuse have been solved, sorting should be based on Laminated wood and Particleboard.

A high priority in order to combat climate change is disposal of waste. In low-income countries, a large portion of biomass residues generated in the forestry, agricultural and industrial sectors could be usable, instead of being seen as waste. For instance, it could be converted into biochar, which is proven to have many environmental benefits. In Rwanda, the agricultural sector employs 80% of the population and accounts for 35% of GDP. This sector, together with later refinement of crops and forestry production, cause large amounts of residue that many times is considered as waste. In this report, a literature study was conducted to evaluate possible biochar production from agricultural and wood wastes in Rwanda. Characteristics that determine if a biomass could be suitable for a biochar production were identified as C, H, O, N, S, hemicellulose, cellulose, lignin, ash and moisture content, residue-to-product ratio, and low heating value. These characteristics were assessed for the chosen Rwandan agricultural and wood wastes, by compiling values from published reports. The result shows that there are large volumes of residues that have potential for biochar production instead of being seen as waste in Rwanda. Biochar production from these wastes could enable environmental benefits for Rwanda, although further investigation of each single biomass could be needed in order to see if it is practically, technically and financially possible to do in reality. / För att bekämpa klimatförändringen är avfallshantering en hög prioritet. I låginkomstländer kan en stor andel av biomassarester som genereras i skogsbruk, jordbruks- och industrisektorer vara användbara, istället för att ses som avfall. Till exempel skulle det kunna omvandlas till biokol, som har visats sig ha många miljömässiga fördelar. I Rwanda arbetar 80% av befolkningen inom jordbrukssektorn och den står för 35% av BNP. Denna sektor, tillsammans med förädling av grödor och skogsbruksproduktion, orsakar stora mängder rester som många gånger betraktas som avfall. I denna rapport genomfördes en litteraturstudie för att utvärdera möjlig produktion av biokol från jordbruks- och träavfall i Rwanda. Egenskaper som avgör om en biomassa kan vara lämplig för en biokolsproduktion identifierades som C-, H-, O-, N-, S-, hemicellulosa-, cellulosa-, lignin-, ask- och fukthalt, samt andel avfall som uppstår i förhållande till färdig produkt och värmevärde. Dessa egenskaper utvärderades för det valda jordbruks- och träavfallet genom att sammanställa värden från publicerade rapporter. Resultatet visar att det finns stora volymer rester som har potential för biokolsproduktion istället för att ses som avfall i Rwanda. En biokolsproduktion från dessa avfall skulle kunna ge miljömässiga fördelar för Rwanda, även om ytterligare undersökning av varje enskild biomassa skulle behövas för att se om det är praktiskt, tekniskt och ekonomiskt möjligt att genomföra i verkligheten.