The purpose of this report was to identify the current waste management of non-hazardous construction and demolition waste in a few Swedish construction companies, based on the different steps in the waste hierarchy with a focus on waste prevention, reuse and recycle. Additionally, the purpose was to attempt identifying opportunities, obstacles and as well as to propose possible solutions from an environmental perspective. The method used was a qualitative study using interviews conducted through emails and phone with employees occupying positions that could answer this reports questions. The results of this report indicates that waste management of construction and demolition waste has improved, and less waste goes into landfills. The concern is that the overall amount of waste being produced is not decreasing, thus calling for actions preventing the production of waste. Construction companies are relatively inexperienced dealing with waste prevention, however, they have embraced the challenge and set out ambitious goals. Further, it can be argued that a solution to raise the level of waste recycling and reuse can be achieved through a more detailed sorting process onsite, which can lead to an increased resource-efficiency. Obstacles to this solution was allocated to a lack of time and space onsite in order to ensure an efficient sorting process. The conclusion is to continue advocate for waste prevention and implementing 100 percent sorting of waste material onsite in order to prevent further negative environmental impact.

Inom Europa kommer nästan en fjärdedel av allt avfall från byggindustrin. Avfallet utgörs till viss del utav bygg och rivningsavfall vilket ofta innehåller en stor del trä. Det gör att en effektiv och gynnsam process för hantering av bygg och rivningsavfall är eftertraktad. Här söks svar på ett antal forskningsfrågor kring Sveriges materialåtervinning och dess processer tillsammans med en jämförelse mellan Sveriges grannländer och dess återvinningsgrader. Olika sätt att materialåtervinna träavfall har identifierats men används för tillfället ej i stor utsträckning. Detta beror dels på att den mängd bränsle som behöver ersättas vid en utebliven energiåtervinning utgörs av fossila bränslen. Tillsammans med att hanteringen av träavfall som ska materialåtervinnas involverar ett antal extra resurskrävande processer. Till skillnad från en hantering av träavfall som slutar i energiåtervinning. Ett scenario där materialåtervinning är det effektiva alternativet går att uppnå men utifrån dagsläget är det mer lämpat att använda sig utav energiåtervinning då det kommer till träavfall.

In 2016 the total amount of construction and demolition waste (CDW) amounted to 9.4 million tonnes, of which 151,640 tonnes was plastic waste, the majority of which was incinirated. If the plastic waste can be circulated within a region, both monetary and environmental benefits can arise. Impossible Plastics manufactures products from plastic waste whose recycling technology places low demands on the fraction's cleanliness, however, a minimum inflow of 8,000 tonnes per year is required. The purpose of this study is to investigate the potential to establish a local recycling plant based on plastic waste generated in Gävleborg's construction and demolition industry. Furthermore, the purpose is to review emission differences and how the recycling plant can be located in a circular economy. A qualitative literature review was conducted in order to gain understanding of plastic use and plastic waste in the construction and demolition industry. A supplementary interview study was conducted in order to anchor the study within a practical framework. According to the results of this study, the plastic waste from Gävleborg's construction and demolition industry does not reach enough quantities to establish a facility from Impossible Plastics. With compound molding, products such as pallets, floors, shelves, pallet collars and packing boxes can be manufactured and proposed for use in the construction industry, Region Gävleborg, municipal organizations and the paper industry. Calculations show that there are differences in emissions when comparing energy recovery and material recycling of plastic waste. We can not conclude that Impossible Plastics contributes to a local circular economy. / Under år 2016 uppgick den totala mängden bygg- och rivningsavfall till 9,4 miljoner ton, av dessa var 151 640 ton plastavfall varav majoriteten förbrändes. Om plastavfall kan cirkuleras inom en region kan det uppstå både monetära och miljömässiga vinster. Impossible Plastics tillverkar produkter av plastavfall vars återvinningsteknik ställer låga krav på fraktionens renlighet, dock krävs ett minimuminflöde om 8 000 ton per år. Syftet med den här studien är att undersöka om det finns potential att etablera en lokal återvinningsanläggning baserat på plastavfall som genereras i Gävleborgs bygg- och rivningsindustri. Vidare är syftet att se över utsläppsskillnader samt hur återvinningsanläggningen kan platsa i en cirkulär ekonomi. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes i syfte att få förståelse för plastanvändande och plastavfall i bygg- och rivningsindustrin. En kompletterande intervjustudie genomfördes i syfte att förankra studien inom praktiska ramar. Enligt resultatet i den här studien uppnår inte plastavfallet från Gävleborgs bygg- och rivningsindustrin tillräckliga mängder för att etablera en anläggning från Impossible Plastics. Med formpressning kan produkter som lastpallar, golv, hyllplan, pallkragar och packlådor tillverkas och föreslås användas inom byggindustrin, Region Gävleborg, kommunala verksamheter och pappersindustrin. Beräkningar visar att det finns skillnader i utsläpp vid jämförelse mellan energiutvinning och materialåtervinning av plastavfall. Vi kan inte dra slutsatsen av att Impossible Plastics kan bidra i en lokal cirkulär ekonomi.

Apart from the mining sector, the construction and demolition sector is the mainsource of waste and nationally the construction industry accounts for a third of thecountry's total waste generation. Every year, around 10 million tonnes of waste aregenerated as a result of construction and demolition measures in Sweden, of whichonly about ten tonnes are reused. Efforts should be made to move from today's linear material handling to circular systems where waste generation is prevented andproduced products are reused. This in order reduce the significant environmentalimpact the construction sector gives rise to in today's "take-make-dispose society". With the help of twenty construction and demolition companies, three recyclingcenters and Dala Återbyggdepå, this study aims to investigate the obstacles and opportunities that exist to achieve an increased degree of reuse of building materialsand products on a local scale in Dalarna. Through interviews, study visits and questionnaires, it was investigated why the degree of reuse today is so low and what thevarious actors require for increased work with reuse. The study shows that there is a great environmental benefit in reusing buildingmaterials and products compared to buying new. Despite this, 80% of the construction companies answer that only 0–10% of the waste that is generated will bereused. The main obstacles to increased reuse turn out to be of an economic nature,as reuse work is costly from a business economic point of view. Furthermore, theresults show a lack of competence regarding the environmental benefits of reuse,something the recycling centers suggest would increase the construction companies'incentives for intensified work with reuse. An additional reason for the low commitment that exists regarding the reuse issue is that the construction and demolitioncompanies feel uncertain about the customers' attitude towards reuse. The main opportunities for increased reuse of building materials turn out to be financial contributions to construction and demolition companies, improved marketing of Dala återbyggdepå, reuse adapted logistics at the recycling centers and information about the benefits of reuse. In order to obtain an increased degree ofreuse for building materials, measures are therefore required at several levels, notjust changes in the construction and demolition companies' material handling. Society should create conditions for the reuse of building materials so that it becomeseconomically profitable for construction and demolition companies to work onwaste prevention and in a circular manner. Furthermore, construction and demolition companies as well as its customers should be informed about the environmentalsavings that reuse gives rise to in order to motivate reuse work. / Bygg- och rivningssektorn är bortsett från gruvsektorn den främsta källan till avfalloch nationellt står byggbranschen för en tredjedel av landets totala avfallsuppkomst.Varje år uppstår omkring 10 miljoner ton avfall till följd av bygg- och rivningsåtgärder i Sverige, av vilket endast ett tiotal ton går till återbruk. Krafttag bör tas i syfteatt övergå från dagens linjära materialhantering till cirkulära system där avfallsuppkomster förebyggs och producerade produkter återanvänds. Detta för att minskaden betydande miljöpåverkan byggsektorn ger upphov till i dagens ”take-makedispose-samhälle”. Med hjälp av tjugo bygg- och rivningsföretag, tre återvinningscentraler och Dalaåterbyggdepå syftar denna studie till att undersöka vilka hinder och möjligheter somfinns för att uppnå en ökad återanvändningsgrad av byggmaterial och produkter pålokal skala i Dalarna. Genom intervjuer, studiebesök och enkätundersökningar undersöktes hur det kommer sig att återanvändningsgraden idag är så låg och vad deolika aktörerna kräver för ett ökat återbruksarbete. Studien visar att det finns en stor miljönytta i att återanvända byggmaterial och produkter jämfört med att köpa nytt. Trots detta svarar 80 % av byggföretagen att endast 0–10 % av det avfall som uppkommer går till återanvändning. De främsta hindren för ökat återbruk visar sig vara av ekonomisk karaktär, eftersom återbruksarbeteär kostsamt rent företagsekonomiskt. Vidare påvisar resultatet avsaknad av kompetens vad gäller miljönyttan med återanvändning, något återvinningscentralerna ponerar skulle öka byggföretagens incitament till intensifierat arbete med återbruk. Enytterligare orsak till det låga engagemang som finns vad gäller återbruksfrågan är attbygg- och rivningsföretagen känner osäkerhet kring beställarnas inställning till återanvändning. De främsta möjligheterna till ökat återbruk av byggmaterial visar sig vara ekonomiska bidrag till bygg- och rivningsföretagen, förbättrad marknadsföring av Dalaåterbyggdepå, återbruksanpassad logistik på återvinningscentralerna samt information kring nyttan med återbruk. För att få en ökad återanvändningsgrad för byggmaterial krävs alltså åtgärder på flera nivåer, inte enbart förändringar i bygg- ochrivningsföretagens materialhantering. Samhället bör skapa förutsättningar för återbruk av byggmaterial så att det blir ekonomiskt lönsamt för bygg- och rivningsföretag att arbeta avfallsförebyggande och cirkulärt. Vidare bör likväl bygg- och rivningsföretag som dess beställare informeras kring miljöbesparingen återbruk ger upphovtill för att motivera till återanvändning.

The European parliament and the council produced the directive 2008/97/EC to reach a circular society, reducing the use of recourses, and to increase recycling. Not using natural gravel is one way to reach the goals in the directive (2008/98/EC), this will lead to more use of recycled materials, such as concrete from demolished buildings. The purpose of this study was to establish if there is any discrepancy between different waste facilities in Sweden, regarding their management of waste from the construction and demolition industry. For example, reception and routines regarding asbestos and PCB (Polychlorinated biphenyl) in windows was examined. Interviews were held with 8 municipalities in Sweden, 4 municipalities in the north of Sweden and 4 in the south. In almost every question, differences between the north and the south of Sweden were shown. Among the differences, the facilities in the south of Sweden had more developed routines regarding PCB in windows. This may be due to a difference regarding for example economics and the size of the city. In conclusion these differences between the waste facilities regarding their management of waste may be due to resources, time, knowledge, social factors, economic and local climate. The significance of these differences may for example be that substances are more easily dispersed in the environment due to different handling of the waste.

The construction sector today accounts for a big part of the totalamount of waste in Sweden and we need to save the earth’srecourses. To save our resources when processing waste it is best tofollow the waste ladder. It’s very important for all of our sake thatwe handle the waste properly. In the summer of 2020 new lawswere applied to ensure that construction waste is being handled ina proper way. For this study the waste disposal management of aspecific company was studied to see how their current work withwaste disposal and what improvements can be made. By usingliterature study, qualitative interviews, quantitative survey, ocularinspection and document analysis a result has been formed. Theresult that can be seen in this study is that the company in questionis following the requirements for waste disposals but there areroom for improvements. The conclusion from this study is that theleadership and employees in the company is in need of betterknowledge on how to properly manage the waste from theconstruction sites. / Byggsektorn står idag för en stor del av Sveriges totalaavfallsmängd och vi behöver spara på jordens resurser. För attspara på resurserna är det viktigt att bearbeta avfallet på bästa sättutifrån avfallstrappan. Det är viktigt att avfall hanteras på rätt sättbåde för miljön och människors skull. För att bygg- ochrivningsavfall ska hanteras på bästa sätt trädde sommaren 2020nya lagar kring avfallshantering i kraft. I studien har ett företagsarbete med avfallshantering studerats med syfte att se hur manarbetar med avfallshantering samt att hitta förbättringsmöjligheterför företaget. Genom litteraturstudie, kvalitativa intervjuer,kvantitativ enkät, okulär besiktning och dokumentanalys harstudiens resultat tagits fram. Resultatet som framkommer är attföretaget följer de krav som ställs på dem men att det finnsförbättringsmöjligheter. Slutsatsen är att företaget behöver arbetamer med att utbilda både arbetsledningen och yrkesarbetarna ivilka lagar och krav som ställs på avfallshanteringen vidbyggprojekt. / <p>2023-06-26</p>

Sveriges byggbransch genererar årligen stora mängder avfall som under 2018 uppgick till 13 miljoner ton vilket motsvarar 35 % av Sveriges totala genererade avfall. För att klara de globala hållbarhetsmålen och minska byggbranschens klimatpåverkan behöver resursanvändningen och uttaget av jungfruliga resurser minska. Diskussionen om ett hållbart samhällsbyggande kretsar kring en fossilfri och resurseffektiv värdekedja och kräver en övergång till cirkulära flöden. I byggbranschen är beställaren den huvudsaklige kravställande parten som besitter stor potential till förändring av hela branschen men den egna medvetenheten hos beställare varierar kraftigt beroende på målgrupp, organisationens storlek och ekonomiska förutsättningar. I denna studie har en intervjustudie genomförts för att undersöka beställarens roll för ökat återbruk av byggmaterial vilket lett till insikter om beställarens roll samt de främsta utmaningar för nämnt syfte. Respondenterna i studien har varit yrkesverksamma i byggbranschen med olika grad av professionell erfarenhet av återbruk av byggmaterial, som representerat olika typer av aktörer inom byggbranschen. I forskningen studeras idag möjligheten till återbruk av byggmaterial i innovations- och pilotprojekt för att hitta arbetsmetoder och lösningar för större flöden av återbrukat material och produkter inom byggbranschen. Denna studie har som avsikt haft att fortsatt undersöka återbrukets potential och utmaningar utifrån ett beställarperspektiv på en branschnivå och har resulterat i kunskap om beställarens roll för ökat återbruk av byggmaterial. Studien visar att beställaren besitter en nyckelroll för att driva förändringsarbetet inom branschen. Det framgår att det finns stora skillnader i beställarens medvetenhet över branschen och att de största aktörerna driver framgångsrika projekt med fokuserat återbruksarbete. Samtidigt är mindre beställare, som till antalet utgör stor del av byggbranschens aktörer, långt ifrån att driva återbruk som en del av hållbarhetsfrågan på grund av okunskap och avsaknad av efterfrågan från kunder. Studien presenterar även de främsta utmaningar som branschens beställare står inför för att gå mot större flöden av återbrukat byggmaterial. Dessa utmaningar visar sig vara; kunskapsbrist och erfarenhet, bristen på aktörer som arbetar med återbruk, att nya arbets- och tankesätt måste realiseras, att det befintliga regelverket måste förändras till att gynna återbruk, att stora delar av branschen inte är redo, logistik och lagerhantering samt medvetenheten om ekonomiska förutsättningar. För att vidare studera återbruk inom byggbranschen vore det intressant att studera olika entreprenadformers påverkan på återbruksmöjligheter. En annan intressant tråd att arbeta med vore att ta fram konkreta ekonomiska incitament för minskat avfall och ökat återbruk från höga strategiska nivåer för att på en branschnivå driva förändringsarbetet mot cirkulära flöden. Som vidare undersökning utifrån denna studie vore det av stort värde att genomföra en större kvalitativ studie med statistiska slutsatser som kan bidra med underlag för beslut för beställare och lagstiftning. / Sweden's construction sector generates large amounts of waste annually and amounted 2018 to 13 million tonnes of waste, which corresponds to 35 % of Sweden's overall generated waste. In order to meet the global sustainable development goals and reduce the climate impact of the construction sector, the use of resources and the abstraction of virgin resources need to be reduced. The discussion about sustainable construction development revolves around a fossil-free and resource-efficient value chain and requires a transition to circular material and economic flows. In the construction sector, the client is a demanding party who has great potential to push for change over the entire industry, but the self-awareness of the client varies greatly depending on the target group, the size of the organisation and economic conditions of the client’s organisation. In this study, an interview study has been conducted to investigate the client's role in increasing reuse of building materials, which has led to insights into the role of the client as well as the main challenges for the stated purpose. The respondents of the study are professionals in the construction industry with various levels of professional experience in the reuse of construction materials, representing different types of actors in the construction industry. Researchers are currently studying innovation and pilot projects to find new or improved working methods and solutions for greater volumes of recycled materials and products. This study aims to continue to investigate the potential and the arisen challenges of reuse from a client's perspective at an industry level and has resulted in knowledge of the client's role in increased reuse of building materials. The study shows that the client has a key role to play in driving change in the industry. Even though, it appears to be major differences in the client’s awareness across the industry and the largest actors are running successful projects with focused reuse work. At the same time, smaller client’s, who make up a large part in number of the industry's actors, have long ways to go before adopting reuse as part of the sustainability issue due to inexperience and lack of demand from customers. The study also presents the identification of the main challenges for the industry's clients in order to move towards industrial volumes of reused building materials. These challenges are: lack of knowledge and experience, the lack of actors working with reuse, the realisation of new ways of working and thinking, the need to change the existing regulatory framework to promote reuse, a large number of actors are not ready to adopt methods of reuse, logistics and warehousing, and awareness of economic prerequisites.  In order to further study reuse in the construction industry, it would be interesting to study the impact of different project delivery methods and its impact on reuse opportunities. Another interesting thread to follow up on would be to develop tangible financial incentives, for reduced waste and increased volumes of reused materials, from high strategic levels in order to drive change towards a circular economy. As a continuation of this study, it would be of great value to conduct a larger quantitative study with statistical deductions that can provide a basis for decisions for clients and legislative advancement.

Wood wastes are mainly originated from forestry, wood industry and construction and demolition sites activities. Among them, three types of wood waste can be identified: untreated wood waste (raw wood considered as biomass), slightly treated wood wastes (issued from coating or gluing treatments) and highly treated wood wastes (issued from impregnation treatments with CCA and creosote, and considered as hazardous wastes).  According to the regulation, management of wastes in Europe is oriented towards more recycling and less elimination. However, among the French requirements, three main trends can be observed in regards of wood waste recovery: only treated wood wastes can be recovered in combustion units, no extensive technologies are allowed to recover highly treated wood wastes, which must then be eliminated by incineration, and slightly treated wood wastes can be either recovered as particle boards or eliminated.  However, in this context, the amount of wood wastes from construction and demolition sites reach 7 million of tons in France. Among them, 5% correspond to raw wood, and 25% are slightly treated. The high combustion potential of wood wastes is moreover an opportunity to replace conventional fuel used in combustion units.  The four main methods used to treat wood wastes are recycling as particleboards, combustion, incineration and land filling. Due to the various typologies of wood wastes, a conditioning step is needed before recovery. Then, if combustion seems to present advantages because of its neutral carbon impact, life cycle analysis demonstrates that emissions of other pollutants are observed. In addition, it is proved that controlled elimination methods are less impacting than unequipped recovery ones. Recycling is then not always the best practice in regards of the impacts considered in the study.  Competition among the different methods treatment and low prices of wood wastes are specific economical aspects that could influence the development of the field. Moreover, the increasing acceptance of people for recovery and local waste treatment methods, as well as the need for energetically independency are factors that can likely promote wood waste derived fuel. These driving forces are evolving in a very rapid way. Regulation is moving towards implementation of standards to promote the development of slightly treated wood waste derived fuel. Technological and social improvement such as sorting at source, and the development of end of pipe treatment methods are also likely to have positive effects.  An integrated solution to develop wood waste derived fuel would be to implement strong financial incentives in favour of clean technologies for wood wastes recovery methods. This enhancement could then be the mean to answer the double challenge of wood waste treatment and fossil fuel replacement.  Wood wastes are mainly originated from forestry, wood industry and construction and demolition sites activities. Among them, three types of wood waste can be identified: untreated wood waste (raw wood considered as biomass), slightly treated wood wastes (issued from coating or gluing treatments) and highly treated wood wastes (issued from impregnation treatments with CCA and creosote, and considered as hazardous wastes).  According to the regulation, management of wastes in Europe is oriented towards more recycling and less elimination. However, among the French requirements, three main trends can be observed in regards of wood waste recovery: only treated wood wastes can be recovered in combustion units, no extensive technologies are allowed to recover highly treated wood wastes, which must then be eliminated by incineration, and slightly treated wood wastes can be either recovered as particle boards or eliminated.  However, in this context, the amount of wood wastes from construction and demolition sites reach 7 million of tons in France. Among them, 5% correspond to raw wood, and 25% are slightly treated. The high combustion potential of wood wastes is moreover an opportunity to replace conventional fuel used in combustion units.  The four main methods used to treat wood wastes are recycling as particleboards, combustion, incineration and land filling. Due to the various typologies of wood wastes, a conditioning step is needed before recovery. Then, if combustion seems to present advantages because of its neutral carbon impact, life cycle analysis demonstrates that emissions of other pollutants are observed. In addition, it is proved that controlled elimination methods are less impacting than unequipped recovery ones. Recycling is then not always the best practice in regards of the impacts considered in the study.  Competition among the different methods treatment and low prices of wood wastes are specific economical aspects that could influence the development of the field. Moreover, the increasing acceptance of people for recovery and local waste treatment methods, as well as the need for energetically independency are factors that can likely promote wood waste derived fuel. These driving forces are evolving in a very rapid way. Regulation is moving towards implementation of standards to promote the development of slightly treated wood waste derived fuel. Technological and social improvement such as sorting at source, and the development of end of pipe treatment methods are also likely to have positive effects.  An integrated solution to develop wood waste derived fuel would be to implement strong financial incentives in favour of clean technologies for wood wastes recovery methods. This enhancement could then be the mean to answer the double challenge of wood waste treatment and fossil fuel replacement. / Träavfall kommer från skogsbruk, trä‐ och byggbranschen och rivningsplatser. Bland dem kan tre typer av träavfall identifieras: obehandlat träavfall (obehandlat trä betraktas som biomassa), lätt behandlat träavfall (från beläggning eller limning) och högbehandlat träavfall (från impregnering med CCA och kreosot, betraktas som farligt avfall). Enligt avfallsförordningen, är hantering av avfall i Europa inriktad mer mot återvinning och mindre mot eliminering. Bland de franska kraven, kan tre huvudsakliga tendenser iakttas för återvinning av träavfall: endast behandlat avfall kan behandlas i förbränningsanläggningar för energiutvinning, högbehandlat träavfall måste elimineras genom förbränning och lätt behandlat avfall kan antingen återvinnas som spånskivor eller elimineras. I detta sammanhang uppgår mängden träavfall från bygg‐ och rivningsplatser till 7 miljoner ton i Frankrike. Bland dem, motsvarar 5% obehandlat trä, och 25% är lätt behandlat. Den höga förbränningspotentialen för träavfall ger dessutom en möjlighet att ersätta konventionellt bränsle som används i förbränningsanläggningar. De fyra huvudsakliga metoder som används för att behandla träavfall är återvinning i spånskivor, förbränning med energiutvinning, förbränning och deponering. På grund av olika typer av träavfall, krävs ett konditioneringsteg innan återvinning. Även om förbränningen är fördelaktigt på grund av sitt neutrala kol, visar livscykelanalyser utsläpp av andra föroreningar. Dessutom visas att kontrollerade elimineringsmetoder har mindre miljöpåverkar än återvinningsmetoder som ej har rätt utrustning. Återvinning är alltså inte alltid att föredra om man beaktar de effekter som gjorts vid denna undersökningen. Konkurrensen mellan olika behandlingsmetoder och låga priser på träavfall är specifika ekonomiska aspekter som skulle kunna påverka utvecklingen inom området. Dessutom, den ökande acceptansen av människor för återvinning och lokala avfallshanteringsmetoder, liksom behovet av inhemska energikällor är faktorer som sannolikt kan främja bränsle från träavfall. Dessa drivkrafter utvecklas på ett mycket snabbt sätt. Avfallsförordningen är på väg mot införandet av standarder för att främja utvecklingen av lätt behandlat träavfalls bränsle. Tekniska och sociala förbättringar, exempelvis källsortering och utveckling av återvinningsmetoder ger också sannolikt positiva effekter. En integrerad lösning för att utveckla bränsle från träavfall skulle vara att genomföra starka ekonomiska incitament till förmån för ren teknik för återvinning av träavfall. Den här förbättringen kan sedan vara ett medel att anta den dubbla utmaningen av hantering av träavfall och ersättning av fossila bränslen.

Sammanfattning Medvetenheten kring miljöfrågor har i samhället växt sig stark, men fortfarande påverkas klimatet i stor utsträckning. Dessvärre finns det flera aspekter som påverkar att företag och människor inte har möjlighet att agera utefter vad som är bäst för klimatet. I uppsatsen utgår det teoretiska materialet från byggbranschen, då branschen tillför en tredjedel av Sveriges totala avfallsmängd. Ämnet cirkulär ekonomi har genom åren blivit mer aktuellt inom såväl politik, EU och företag. Arbetet med cirkulära ekonomi kan minska miljöpåverkan genom att sluta kretsloppet och minska resursanvändningen. Uppsatsen identifierar de utmaningar och drivkrafter som aktörerna inom byggbranschen ser med cirkulär ekonomi. Det empiriska materialet utgörs av lokala företag. Utöver utmaningarna och drivkrafterna studeras en intressant gren som ännu inte är speciellt utforskad. Det handlar om hållbar design, som är en del av den cirkulära ekonomin, och hur denna del kan minimera avfallsmängden genom att sluta kretsloppet. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa ämnet kring cirkulär ekonomi, genom att analysera drivkrafterna och utmaningarna som aktörerna upplever. Dessutom studeras hur hållbar design kan minska avfallsmängden inom byggbranschen. Metod En intervjustudie har genomförts med kvalitativ karaktär. Genom sex semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in digitalt samt på arbetsplatser. Empirin grundas på respondenternas kunskap och erfarenheter, och har varit relevant för att besvara forskningsfrågorna. / Abstract The awareness of environmental issues has increased a lot in society, but the climate is still affected to a large extent. Unfortunately, there are several aspects that affect that companies and people do not have the opportunity to act according to what is best for the climate. In the study, the theoretical material is based on the construction industry, since the industry contributes a third of Sweden's total amount of waste. Over the years, the subject of circular economy has become more current within politics, the EU and companies. Working with circular economy can reduce the environmental impact by closing the cycle and reducing the use of resources. The study identifies the challenges and driving forces that the actors in the construction industry experience with circular economy. The empirical material consists of local companies. In addition to the challenges and driving forces, an interesting section is studied that has not yet been particularly explored. It is sustainable design, which is a section in the circular economy, and the study analyzes how this section can minimize the amount of waste by closing the loop. Purpose The purpose of the study is to illuminate the topic of circular economy, by analyzing the driving forces and challenges experienced by the actors. In addition, how sustainable design can reduce the amount of waste in the construction industry is studied. Methodology An interview study has been conducted with qualitative character. Through six semistructured interviews, the empirical material has been collected digitally and at workplaces. The empirical data is based on the respondent’s knowledge and experience and has been relevant to answer the research questions.

Människans negativa miljöpåverkan har orsakat att jordens temperaturökning har fördubblats på kort tid och vars åtgärd kräver omgående förändringar i samhället. Ett hållbart förhållningssätt är väsentligt för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar på jorden. En omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att gynna en hållbar utveckling. Byggsektorns resursanvändning och avfall orsakar en stor andel av samhällets miljöpåverkan och har en betydelsefull roll i den cirkulära övergången. Återbruk av bygg- och rivningsavfall är en viktig del av cirkulära strategier, men som sektorn varit långsamma på att implementera. Kandidatarbetet undersöker möjligheterna att utforma en mindre trävilla med hänsyn på återbruk. Syftet med studien är att framställa en förslagshandling för en trävilla som tar hänsyn på cirkulära strategier som möjliggör återbruk av de ingående komponenterna. Studien baseras på en kvalitativ metod som inledningsvis bestod av en litteraturstudie, därefter hölls workshop med aktörer i byggbranschen för att ta del av deras kunskaper inom ämnesområdet. I konsultation med aktörerna diskuterades möjligheter och svårigheter vid utformning av småhus med hänsyn till återbruksbara byggnadskomponenter. Studiens resultat visar att byggsektorn i största allmänhet är medvetna om de ekologiska fördelarna av cirkulära strategier som att projektera för demontering, men att dessa inte nyttjas i någon större utsträckning. Det beror delvis på byggsektorns okunskap om hur byggnaders utformning påverkar komponenternas möjlighet till återbruk och dels på osäkerheterna kring den ekonomiska lönsamheten. För att öka återbruk i byggsektorn kommer sektorn behöva ekonomiska incitament som nya avgifts- och beskattningsstrukturer. För att främja återbruk av ingående byggkomponenter är det viktigt att tidigt planera för komponenternas åtkomlighet, reparation och demontering. För att förenkla förändringsarbete och underhåll bör byggnaden utformas med stora öppna ytor och med en så stor andel prefabricerade moduler och komponenter. Byggnadens komponenter bör väljas med hänsyn på att de ska vara hållbara och lätta att hantera vid montering och demontering.