<p>Allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleåldern och pollenallergi är den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön på två utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av växter på förskolegården som kan ge besvär för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen samt därtill ge förslag på åtgärder i den gröna miljön för att minska risken för växtrelaterade besvär.</p><p>Slutsatser dragna utifrån empiri och teori visade att förskolegårdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkänslighet för pollen när det gäller växtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. Utifrån resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegårdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade på svårigheten att bedriva en verksamhet som i det här fallet en förskola för en speciell målgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegårdens miljö.</p><p>Då det framkom brister i den gröna miljön på förskolegårdarna föreslogs åtgärder för att minska riskerna för besvär orsakade av växtlighet. Förslagen har stöd i den genomgångna litteraturen och har gjorts utifrån ett allergivänligt perspektiv. De syftar till att reducera pollenförekomst på utsatta platser, ta bort symtomframkallande växter, förbättra skötseln av den gröna miljön samt tillföra hälsofrämjande och sinnliga element.</p><p> Förhoppningen är att examensarbetet ska kunna fungera som ett underlag inför design och skötsel av förskolegårdar för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen.</p>

<p>Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.</p>

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge. Därför kan privata trädgårdar, om de har rätt förutsättningar, utgöra en oas för artrikedom som samtidigt erbjuder en möjlighet för utvecklande av ett personligt förhållande till naturen. En trend där fler bjuder in till mångfald runt knuten är en unik möjlighet, inte minst när det gäller att säkerställa viktiga framtida miljöpolitiska beslut. Denna studie undersöker förutsättningar och möjligheter att gynna biologisk mångfald i svenska trädgårdar. I detta syfte genomfördes litteraturstudier och intervjuer med besökande trädgårdsägare på den Nordiska Trädgårdsmässan 2012. Resultatet av intervjuerna visar att svenska trädgårdar redan idag har många förutsättningar (såsom död ved, täta buskage etc.) där många djur och växter trivs. Men det finns stor potential, både utrymmesmässigt och med hänsyn till trädgårdsägarnas attityder, att ytterligare förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i svenska trädgårdar. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för utvecklandet av kampanjer där trädgårdarnas kortklippta gräsmattor omvandlas till artrika biotoper. En viktning av olika förutsättningar för biologisk mångfald visar att dammar, ängsväxter, kryddträdgårdar och bibatterier kan vara strategiskt att fokusera på i en sådan kampanj.

Allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleåldern och pollenallergi är den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön på två utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av växter på förskolegården som kan ge besvär för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen samt därtill ge förslag på åtgärder i den gröna miljön för att minska risken för växtrelaterade besvär. Slutsatser dragna utifrån empiri och teori visade att förskolegårdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkänslighet för pollen när det gäller växtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. Utifrån resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegårdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade på svårigheten att bedriva en verksamhet som i det här fallet en förskola för en speciell målgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegårdens miljö. Då det framkom brister i den gröna miljön på förskolegårdarna föreslogs åtgärder för att minska riskerna för besvär orsakade av växtlighet. Förslagen har stöd i den genomgångna litteraturen och har gjorts utifrån ett allergivänligt perspektiv. De syftar till att reducera pollenförekomst på utsatta platser, ta bort symtomframkallande växter, förbättra skötseln av den gröna miljön samt tillföra hälsofrämjande och sinnliga element.  Förhoppningen är att examensarbetet ska kunna fungera som ett underlag inför design och skötsel av förskolegårdar för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

<p>Detta examensarbete är en studie av glas- och silverformgivaren Gunnar Cyréns och modedesignern Gunilla Ponténs designmetodiker, formspråk och inspirationskällor.  Det undersöker också om de uttrycker sig konstnärligt i sina privata trädgårdar.  Kan deras formspråk spåras i trädgården och har trädgården inspirerat dem i deras formgivningsarbete?  Utifrån vad vi har funnit har vi skissat på trädgårdsidéer och tematrädgårdar med utgångspunkt i hur vi uppfattat deras formspråk.  I det arbetet har vi tillämpat de av dem beskrivna designmetodikerna.</p> / <p>This degree thesis studies the design methodology, artistic expression and source of inspiration of two renowned Swedish designers: Gunnar Cyrén, glass artist and silversmith, and Gunilla Pontén, fashion designer.  It also investigates if they express themselves artistically in their private gardens.  Can their artistic expressions be seen in their gardens?  Has the garden inspired them in their design work?</p>

Detta examensarbete är en studie av glas- och silverformgivaren Gunnar Cyréns och modedesignern Gunilla Ponténs designmetodiker, formspråk och inspirationskällor.  Det undersöker också om de uttrycker sig konstnärligt i sina privata trädgårdar.  Kan deras formspråk spåras i trädgården och har trädgården inspirerat dem i deras formgivningsarbete?  Utifrån vad vi har funnit har vi skissat på trädgårdsidéer och tematrädgårdar med utgångspunkt i hur vi uppfattat deras formspråk.  I det arbetet har vi tillämpat de av dem beskrivna designmetodikerna. / This degree thesis studies the design methodology, artistic expression and source of inspiration of two renowned Swedish designers: Gunnar Cyrén, glass artist and silversmith, and Gunilla Pontén, fashion designer.  It also investigates if they express themselves artistically in their private gardens.  Can their artistic expressions be seen in their gardens?  Has the garden inspired them in their design work?