Syftet med denna undersökning är att vidga begreppsapparaten för att diskutera skolslöjdens processer och estetiska uttryck. Jag har sökt besvara följande frågeställningar:      Hur kan en slöjdprocess beskrivas enligt teorin om ett dynamiskt förlopp? Hur kan tillverkarens hållning bli synlig som ett estetiskt uttryck i ett slöjdföremål? Jag har gjort det genom att tillverka åtta lådor i trä, ibland med inslag av metall. Den första frågan har besvarats genom en analys av fältanteckningar utifrån Knutes teori om hantverkande som ett dynamiskt förlopp, där jag observerar min egen hållning, i bemärkelsen ett sätt att vara i arbetet. Genom en fallstudie över min egen slöjdprocess har jag undersökt begreppets användbarhet och överförbarhet på en slöjdkontext. Den andra frågan har besvarats genom bildanalys med fokus på bildens (i detta fall föremålets), estetiska karaktär och känslokaraktär. Undersökning visar att teorin om ett dynamiskt förlopp i flera avseenden kan överföras på en slöjdprocess. Begreppen som undersöks fungerar mindre bra för att beskriva idéutvecklingen. De skulle också kunna kompletteras ytterligare med fler lägen. Hållningen påverkas också av vilket material man arbetar med och hur pass förtrogen man är med arbetssättet. En hållning kan bli synlig som uttryck i en övergripande bemärkelse, som antingen kroppslig eller kognitiv. En kognitiv hållning syns i originella konstruktionslösningar eller en genomtänkt design. En kroppslig hållning syns i de fall där materialet och dess hantering är centralt för uttrycket: med precision och motorisk kontroll, eller med motstånd, där kompromisser och misstag blivit en del av uttrycket. Hållningsbegreppet som här prövas skulle sannolikt kunna användas för att förtydliga ett kroppsligt lärande och de kroppsliga ställningstaganden som inverkar på uttrycket.

Målet med det här examensarbetet är att utforska hur jag som möbelsnickare kan använda mig av dekorativa element. Dessutom vill jag söka svar på frågan om hur utvecklingen mot den minimalistiska estetik vi ser idag sett ut och vad den fått för konsekvenser. Undersökningen görs i form av en litteraturstudie där jag tar avstamp i ett källmaterial och diskuterar dekorativa element från flera perspektiv. Litteraturstudien innehåller bland annat en analys av dekorationer ur ett genusperspektiv, en undersökning av begreppet smak samt en reflektion kring hur ornamentik påverkar ett föremåls estetiska hållbarhet. Vidare använder jag mina hantverkskunskaper till att undersöka ämnet genom en fysisk gestaltning. I min gestaltning låter jag det avskalade i dealet representeras av ett bord från IKEA och genom att dekorera det med intarsia möts det minimalistiska med ett mer expressivt uttryckssätt. Min slutsats är att dekorativa element ger en större möjlighet för känslomässig anknytning till ett objekt och att vi hantverkare har chansen att tillfredsställa detta behov. Diskussionen om dekorationers vara eller icke vara är angelägen och bör fortsätta föras och nyanseras inomformgivnings- och hantverkssfären. / The aim of this thesis is to investigate how, in my role a a craftsman, I can use decorativeelements in my work. Furthermore, I seek to answer the question about how the development towards today’s minimalist aesthetics has evolved and what the consequences of this has been. This examination consists of a literature study where I use different sources to discuss decorative elements from a range of perspectives. The study includes an analysis of decoration from a gender perspective, an investigation on the term taste and a discussion on how ornamentation influences the aesthetic s ustainability of an object. Moreover, I use my craftsmanship skills to examine the subject through designing and constructing a physical object. In my design process, I merge the minimalistic ideal as represented by an IKEA table with a decorative element in the form of marquetry. My conclusion is that decorative elements have the possibility to enable emotional connection with an object and a s craftsmenhave the opportunity to satisfy this need. The discussion about the existence of ornamentationis important and should keep being held in the design and craft community.