Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av bemötande på barnvårdhälsocentral/sjukhus efter genomförd omskärelse av deras son/söner. Metod: Studien hade en kvalitativ och induktiv ansats och genomfördes på en öppen förskola i en förort i Stockholm, hösten 2013 och våren 2014. Urvalet skedde genom att författaren valde föräldrar till barn som hade blivit omskuren och som kunde ge informationsrika beskrivningar av fenomenet. Totalt sju föräldrapar medverkade i studien. Samtliga föräldrar hade omskurit sin son/söner i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrars upplevelse av bemötande efter genomförd omskärelse av sin son/söner sammanfattades i tre teman. I upplevelse av ett tillfredställande och professionellt bemötande beskrev föräldrarna de faktorer som bidrar till ett bra bemötande, där det bland annat framkom att respekt och förståelse för föräldrarnas värderingar är av betydelse för att skapa en trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Föräldrarna beskrev sina upplevelser av ett bristande bemötande genom att uttrycka att vårdpersonal brast i sitt engagemang, var stressade, svåra att få tag på och brast i att ge information och rådgivning. Dessa upplevelser lämnade föräldrar att önska mer av vårdpersonalens bemötande i temat ett önskat bemötande, där föräldrarna uttryckte önskemål om en engagerad vårdpersonal som kommunicerar, ger adekvat information och rådgivning samt har goda kunskaper och utbildning om andra kulturer. Slutsats: Föräldrarna upplevde både positiva och negativa upplevelser med bemötandet hos vårdpersonalen, där bristande transkulturell kunskap hos vårdpersonalen var ett av de största problemen. Kontinuerlig utbildning om transkulturell omvårdnad kan underlätta för vårdpersonalen i deras möte med människor från andra kulturer. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of treatment at child health care/hospital after circumcision of their son/sons. Method: The study had a qualitative and inductive approach and was conducted at a open pre-school in a suburb in Stockholm, in fall 2013 and spring 2014. The author chose the parents of children who had been circumcised and who could provide good information descriptions of the phenomenon. A total of seven pair of parents participated in the study, all whom circumcised their son/sons in Sweden. The data collection was carried out through semi structured interviews which was analyzed with the help of a qualitative content analysis. Result: Parents’ experience of treatment after the circumcision of their son/sons was summarized in three themes. The experience of a satisfactory and professional treatment, parents described the factors that contribute to a good treatment, which among other things, showed that respect and understanding of parents' values are important to create a sense of security and confidence for caregivers. The parents described their experiences of a lack of treatment by expressing that the nursing staff lacked in commitment, was stressed, difficult to reach and lacked in giving information and advice. These experiences left parents wishing for more of the care attitude of the nursing staff in the theme a required treatment, in which the parents wished for a dedicated nursing staff who communicate, provide approriate information and advice and has good knowledge and education about other cultures. Conclusion: Parents experienced both positive and negative experiences with the treatment of nursing staff, where the nursing staffs lack of transcultural knowledge was one of the biggest problems. Continuous education of transcultural care can help nursing staff in their meeting with people from other cultures.

Sverige har under de senaste decennierna utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. Som sjuksköterska möter vi dagligen situationer där människor, på grund av olika kulturer, har olika syn på hälsa, ohälsa, sjukdom och behandling. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda patienter med olika kulturella bakgrunder för att belysa vikten av kulturell kompetens. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Totalt valdes sju artiklar som kvalitetsgranskades och användes i resultatet. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och nio underkategorier. Ett genomgående tema i resultatet var att identifiera vilka hinder sjuksköterskor upplevde försvårade vårdrelationen med patienterna som i sin tur påverkade kvalitén på den vård som gavs. I mötet med människor från andra kulturella bakgrunder uppmärksammas behovet av kulturell kompetens. Genom att förstå hur andra människor tänker kan sjuksköterskor tillmötesgå patienten och utforma vården utifrån den enskilda patientens önskningar.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land. Detta kan leda till svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Dessa hinder kan leda till missförstånd och felbedömningar i vården. Syfte: Syftet var att beskriva transkulturell omvårdnad och kommunikation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar hittades via databaserna PUBMED och CINAHL. Artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framkom tre kategorier och fem subkategorier: Upplevelsen av transkulturell vård med subkategorierna: Patientens upplevelse och sjuksköterskans upplevelse. Språkbarriärer utan subkategorier. Strategier för att skapa en god kommunikation med subkategorierna: professionell tolk, anhörig som tolk och flerspråkiga vårdgivare. Det fanns svårigheter i att införskaffa sig kunskap om de olika kulturerna. Bristen på kommunikation ledde till att patienten inte upplevde delaktighet och autonomi i sin vård. Tolkar och flerspråkiga sjuksköterskor ansågs kunna bryta språkbarriärerna. Slutsats: Sjuksköterskorna hade inte tillräcklig kunskap om transkulturell omvårdnad, vilket ledde till en rädsla hos sjuksköterskorna att göra misstag och orsaka förolämpning. Sjuksköterskor som var flerspråkiga utnyttjades och anhöriga användes istället för att ta in en professionell tolk. Språkbarriärerna skapade hinder i kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan och hotade patientsäkerheten som till exempel utfallet av identitetskontroller vid medicinadministreringar. Även patienterna kände sig begränsade av språkbarriären då de inte kunde förmedla sina känslor om sin situation. / Background: Sweden has become a multicultural country. Which may lead to communication difficulties between the nurse and the patient. These barriers can lead to misunderstandings and misdiagnosis. Aim: The aim of the study was to describe transcultural care and communication. Method: The study was conducted as a literature review were 13 scientific articles were found via the databases PUBMED and CINAHL. Articles were quality-reviewed, analyzed and compiled in the result. Results: The analysis of the articles emerged three categories and five subcategories. The experience of transcultural care with the subcategories: Patient experience and nurse experience. Language barrier without subcategories. Strategies for creating good communication with the subcategories: professional interpreter, family members as interpreters and bilingual nurses. There were difficulties in getting knowledge about the different cultures. The lack of communication led to the patient not experiencing involvement and autonomy. Interpreters and bilingual nurses was considered to break the languagebarrier. Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge about the patient's culture, which lead to a fear in nurses to make mistakes and cause insults. The bilingual nurses and family members were used as interpreter, instead of taking in a professional interpreter. The language barriers created obstacles in the communication between the patient and the nurse as, for example the outcome of identity checks during distribution of pharmaceutical. Even the patients felt limited by the language barrier, as they could not convey their feelings about their situation.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården. Metod: Studien gjordes som en litteratursammanställning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet kunde delas in i två teman med tre respektive två tillhörande kategorier. Det första temat; Den kulturellt särskilde patienten förde med sig kategorierna; Kulturellt specifika beteenden, anhörigas medverkan och kommunikation. Det andra temat; Kulturspecifikt bemötande i vården skildrades genom kategorierna; Kulturell medvetenhet och hantering av kulturella möten. Slutsats: De hinder och komplikationer som präglade den transkulturella vården var ofta kopplade till vårdpersonalens upplevda okunskap. De uttryckte ett stort behov av riktlinjer, stöd från arbetsledare och framför allt kunskap inom området. Detta skulle även göra det möjligt att bedriva en god transkulturell omvårdnad i linje med Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. / Background: Multicultural communities have become more common because of the increasing immigration. The diverse cultures bring different values, cultural practices and ways of living than the ones that are common for the majority population. The immigration also leads to a new disease panorama with demands on health care that have not before existed. According to the Swedish Health care law, all care shall be given on the same conditions for all individuals. Leininger´s cultural care theory claims that a professional, culturally appropriate care can be guaranteed if it is based on an individual centered approach and given with a cultural knowledge. Aim: The purpose of this study was to describe the cultural knowledge with healthcare staff and how it influences the health care. Method: The study was made as a literature review of ten scientific articles with a qualitative approach. Result: The result was divided in two themes with three respectively two belonging categories. The first theme; The culturally particular patient, was divided in the categories; Culturally specific behaviors, the presence of relatives and communication. The second theme; Culturally specific treatment in health care was divided in the categories; Cultural knowledge and management of cultural meetings. Conclusion: The obstacles and complications that occurred in the transcultural health care wereoften related to the lack of knowledge that the health care staff experienced. They agreed that aneed for guidelines, support from supervisors and particularly knowledge within the areaexisted. This would also make it possible to accomplish a good transcultural care in the spirit ofLeininger´s care theory.

China is the world´s most populated country with a high percentage of old people. The happiness of old people in Eastern countries is related to the living situation and the family concept. China´s sprit of filial piety and the rules from the government are saying that care for old people is the responsibility of adults in China. Given the country´s rapid development and skewed population growth, Chinese adults have a hard time balancing expectations from their old parents and the demands from the modern society.  The aim of this study was to explore Chinese adults´ perceptions of old Chinese people and the traditional care taking of old people in China today. This is a qualitative study, with four semi-structured interviews with four back-office Chinese adult workers aged between 25-40 years. The interview was conducted in a manufacturing company in Shenzhen and lasted between 25-35 minutes. In the analysing of the data a qualitative content analysis by Yin (2013) was used.  The resultat of this study shows that the respect for the culture is important for the well-being of the old people in China. Old Chinese people consider the financial support from the sons as a proof of a successful Chinese family and that the Chinese people are forced to adapt to the rapid development even within the care taking of old people in China. The result discussion is based on the context of the human being and the theory, Transcultural Care, of Madeleine Leininger and with reflections from previous research. Brought to attention from the discussion was that old people felt a strong need of having their culture respected and valued in order to perceive themselves and to be perceived by others as a valuable human being.  A nurse needs to understand that cultures are inconsistent and at the same time respect the cultural heritage of a patient, and thereby understand the patient as cultural being. The individual culture emerge in a patient when the nurse understands the patient as the individual he/she is. Only then can the nurse offer care which leads to individual well-being, for both old and young people. / Kina är världens mest befolkade land med en stor andel äldre. Äldre människors upplevelse av lycka i östländer relateras ofta till deras boende situation och deras känsla av familjesamhörighet. I Kinas finns den ständiga andan av respekt för sina äldre där också regering säger att det är de vuxna kinesernas ansvar att vårda sina äldre. Den snabba utvecklingen i landet och den skeva befolkningsväxten har resulterat i att vuxna kineser har fått det svårt att balansera kraven som de äldre ställer med kraven från landets samhälleliga moderniseringsprocess.  Syftet med studien var att utforska vuxna kinesers uppfattning av äldre kineser och den traditionella äldrevården i Kina idag. Detta är en kvalitativ studie, med fyra semi-strukturerade intervjuer med kontorsanställda, vuxna kineser i åldrarna 25-40 år. Intervjuerna varade mellan 25-35 minuter och utfördes på ett produktionsföretag i Shenzhen. I analysen av datan användes en kvalitativ innehållsanalys med ramar från Yin (2013).   Resultatet av studien visade att respekten för kulturen var viktig för äldre kinesers välmående. Att det finansiella stödet från söner fungerade som ett bevis för familjelycka och att det kinesiska folket har tvingats anpassa sig till den snabba utvecklingen när det gäller vårdandet av äldre kineser.  Resultatet har diskuterats med tidigare forskning och kring den transkulturella omvårdnadsteorin av Madeleine Leininger med fokus på konsensusbegreppet människan. Utifrån denna diskussion framkom det att äldre personer har ett starkt behov av att få sin kultur respekterad och värdesatt för att kunna uppfatta sig själv och bli uppfattad av andra som en värdefull människa. Sjuksköterskan måste förstå att en kultur är föränderlig och samtidigt respektera den nuvarande kulturen hos patienten och på så vis förstå varje patient som en kulturell varelse. Individens kultur uppenbarar sig först när man förstått personen. Först då kan sjuksköterskan erbjuda vård som leder till individuellt välbefinnande, för såväl äldre som yngre patienter.

Judaism, that is dealt with in a lot of publications, is a religion scattered all over the world. In the history of all countries you can find mention of a Jewish locality, ghetto, some famous Jew, or a court case with Jews. Jews were persecuted for centuries, and nearly everybody remembers World War II and the Holocaust. Globalization brings migration and multicultural society. To provide clients with efficient nursing care, it is necessary to ensure good professional readiness of nurses for transcultural nursing. The dissertation deals with the peculiarities of nursing care of clients of the Jewish denomination. For the research part techniques of quality research were used {--} semi-standardized survey interview and content data analyse. The research set consisted of 11 clients from Domov sociální péče Hagibor in Prague (care home), and there were 37 files of medical documentation at our disposal. At the very beginning of the research we set 3 aims. Do hospitalized clients of the Jewish denomination require specific nursing care? Are there differences in providing specific nursing care for clients of the Jewish orthodox or conservative type? Are there differences in the care for clients of the Jewish denomination between the terminal stage hospital and the facility for clients of the Jewish denomination? Based on the aims we set the research questions. We fulfilled the aims, and the research questions were answered during the research. Based on the done research we set these hypotheses: Hypothesis 1. When providing nursing care, it is important to know the type of Judaism a client professes. Hypothesis 2: Jews prefer vegetarian meals in medical facilities. Hypothesis 3: Practising Jews refuse hospitalization in a hospital during important feasts unless their life is in danger. Hypothesis 4: There are differences in providig nursing care for Orthodox Jew clients comparing with care for clients of conservative type. Hypothesis 5: There are differences between the care for clients of Jewish denominations in the terminal stage hospital and in a facility for clients of Jewish denomination. The dissertation brings surprising and interesting research results, which were processed into the model of culture friendly-adjusted care of Joyce Newman Giger and Ruth Davidhizar, and a standard nursing care process for a client of Jewish denomination was developed.

Bakgrund: Med ökad globalisering kommer sjuksköterskor möta personer med annan kulturell bakgrund än sin egen. Statistik har visat att många personer födda utanför Europa som immigrerat upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Det har visat sig att medvetenheten för kulturella skillnader inom vården är låg. Det finns därmed en risk för att denna omedvetenhet påverkar emigranters redan nedsatta psykiska hälsa ytterligare. Med hjälp av kunskap genererad i aktuell forskning önskat vi att synliggöra sjuksköterskans upplevelser av att möta personer med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen eftersom det är i synliggörandet som beteenden kan ändras. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan beskrev omvårdnad av patient med annan kulturell/etnisk bakgrund inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes genom att söka artiklar på PubMed och CINAHL. Resultatet baserades på 15 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskorna beskrev kommunikationshinder och svårigheter med kulturella skillnader i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. De kommunikationshinder beskrevs som tidskrävande och ledde till vårdrelaterade utmaningar. De svårigheterna med kulturella skillnader speglade olika syn på död, manligt och kvinnligt och anhöriga. Slutsats: Hög arbetsbelastning och liten förståelse för kulturella skillnader leder till att patienter med annan kulturell bakgrund inte får lika vård på lika villkor. / Background: With increased globalization, nurses will meet people with a different cultural background than her own. Statistics have shown that many immigrating people born outside Europe experience reduced mental well-being. A problem arises when awareness of cultural differences is low. With the help of knowledge generated in current research, it is needed to make the nurse's expectation and way of meeting people with a different cultural background positive, as it is in the nurses behaviors that this can be changed. Aim: The purpose was to shed light on how the nurse described caring for patient with different cultural / ethnic background in health care. Methods: A litteratur review with a qualitative design, based om 15 scientific articles found on PubMed and CINALH.  Result: The nurses described communication barriers and difficulties with cultural differences in the care of patients with different cultural backgrounds than their own. The communication barriers were described as time-consuming and led to healthrelated challenges. The difficulties with cultural differences described reflected different views on death, male and female gender and relatives. Conclusion: High workload and little understanding of cultural differences mean that patients with different cultural backgrounds do not receive equal care on equal terms.

The thesis deals with pregnancy and childbirth among Roma women in the context of transcultural care. In the theoretical part, three main topics relevant to the subject of the thesis are addressed: (i) transcultural care and its development both abroad and in the Czech Republic, (ii) the Roma way of life with a special focus on those aspects affecting the way of perceiving and experiencing the pregnancy and childbirth by Roma women, and (iii) recent trends in providing care to pregnant and labouring women. The empirical part includes a qualitative research into how Roma women perceive and experience pregnancy and childbirth, and what characteristics from the perspective of midwives make them different from the majority society women. Using qualitative research based on interviews with Roma women and midwives I gained valuable data upon which I have identified cultural differences which may affect Roma women's access to prenatal care, the manner of pregnancy planning, and the perception of pregnancy or parturition itself. Based on these findings, I have analysed the applicability of the transcultural care model to Roma women. The main objective is to help midwives to better understand different situations they may encounter during the caregiving Roma women. Key words: culture, transcultural care,...

Bakgrund: I takt med den ökade migrationen ökar även kraven på hälso- och sjukvården. När individer med annan kulturell bakgrund uppsöker hälso- och sjukvård behöver den anpassas efter individen bakom kulturen vilket inte alltid sker på ett optimalt sätt när det saknas rätt kompetens hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av etniska minoriteter.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Artiklarna kommer från Finland, Iran, Irland, Japan, Kina, Norge, Singapore, Storbritannien, Sverige, USA, Taiwan, Turkiet och Österrike och är publicerade mellan år 2010 - 2020.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver en ökad kulturell kompetens för att utöva en jämställd omvårdnad oavsett vad patienten har för kulturell bakgrund. Analysen genererade tre olika teman, utmaningar i kommunikationen, bristen på kulturell kompetens samt kulturella skillnader skapar olika förväntningar på vårdmötet.Slutsats: Resultatet visar att kulturskillnader mellan sjuksköterskan och patienter från etniska minoriteter resulterar i ett komplext möte då resultatet tyder på att den kulturella kompetensen saknas eller kan utvecklas. Detta innebär att transkulturell utbildning inom professionen är nödvändig. De samlade resultaten tyder på att kunskap inom området påvisats bidra till sjuksköterskans professionella utveckling. Detta ökar chansen till att patienter från etniska minoriteter kan få en mer personcentrerad och kulturanpassad omvårdnad. / Background: In step with the increased migration, the demands on health care are also increasing. When people with other cultural backgrounds seek health care, the care needs to be adapted to the person behind the culture, which does not always happen in an optimal way when the nurse lacks the right skills.Aim: The aim is to shed light on registered nurse's experiences of caring for patients from ethnic minority groups.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles from the CINAHL, PsycInfo and PubMed databases. The articles come from Austria, China, Finland, Iran, Ireland, Japan, Norway, Singapore, Sweden, Turkey, UK and USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.Results: The results show that the registered nurse needs increased cultural competence to practice equal care, regardless of the patient's cultural background. The analysis generated four different main themes, challenges in communication, lack of cultural competence and cultural differences create different expectations of the care meeting.Conclusion: The results show that cultural differences between the registered nurse and patients from ethnic minorities result in a complex meeting as the evidence indicates that the cultural competence is lacking or can be developed. The overall results indicate that knowledge in the field has been shown to contribute to the nurse's professional development and that patients from ethnic minorities can receive more person-centered and culturally adapted nursing.